- I morgon - tisdagen den 27 april - kl 13.15 samtalar jag med Chalmerskollegan Kathryn Strong Hansen om boken, inom ramen för AI-etikseminariet på Chalmers.
- Måndagen den 10 maj kl 12.00 medverkar jag på ett boksläppsseminarium på Institutet för Framtidsstudier.
- En utomjordisk betraktare av vår planet skulle knappast
kunna undgå att lägga märke till den dominerande ställning
över andra djur och växter som Homo sapiens skaffat sig.
Den manifesterar sig bland annat i storstädernas imponerande
skylines och i de ofantliga arealer vi lagt under oss för jord- och
skogsbruk, men också i en eskalerande atmosfärisk koldioxidhalt
och i den tillbakagång av biodiversitet som brukar betecknas
som planetens sjätte massutdöendeepok. Allt detta och mer därtill
är människans verk. Vår dominans har dock väldigt lite att
göra med vår muskelstyrka eller fysiska uthållighet: istället är det
vår intelligens som ger oss ett avgörande övertag. Intelligensen är
ett universalredskap, med hjälp av vilket vi lyckats med så skilda
saker som att bygga broar, monument och världsomspännande
mobiltelefonnät; skriva poesi; klyva atomkärnor; bekämpa
pandemier; och till och med landsätta några av oss på månen.
Den enorma förmåga att omstöpa världen som intelligens och
tankekraft ger oss stämmer till eftertanke när vi nu är i full färd
med projektet att skapa tänkande maskiner.
Rapporteringen om artificiell intelligens (AI) har de senaste åren kommit att uppta en successivt ökande del av mediaflödet, men jag vågar påstå att detta utrymme alltjämt är långt ifrån att stå i proportion till det genomgripande inflytande som fortsatt AI-utveckling kan väntas få på samhället och våra liv. Mycket av rapporteringen har därtill ett drag av naiv framstegsoptimism, där specifika AI-tillämpningars potential att förbättra världen framhålls utan att teknikens risker och avigsidor vägs in i diskussionen. Min avsikt med denna bok är att korrigera den balansen, och ge den mer allsidiga bild av teknikens möjligheter och risker som behövs för att vi – mänskligheten – ska kunna navigera undan de svåraste blindskären och gå mot den lysande framtid som tekniken rätt hanterad kan bidra till att skapa.
De samhällsutmaningar som AI-utvecklingen aktualiserar är av många slag. Redan existerande AI-teknik reser svåra frågor rörande allt från risken för automatiserad diskriminering, och effekter av sociala mediers AI-algoritmer, till hur vi på olika vis kan sätta AI i tjänst för att uppnå FN:s hållbarhetsmål. Jag tar i boken upp ett brett spektrum av sådana frågor, jämte ett knippe något mer långsiktiga frågor som den om vad AI-driven automatisering kan komma att innebära för arbetsmarknad och ekonomisk ojämlikhet, och vad vi eventuellt kan och bör göra för att bana väg för ett samhälle där vi arbetar mindre eller inte alls.
Det allra största utrymmet i boken får dock den på lång sikt kanske mest betydelsefulla AI-frågan av alla, nämligen den om vad som kan väntas ske den dag vi lyckas skapa en maskin som i termer av allmänintelligens matchar eller överträffar mänsklig förmåga. Frågan avfärdas ibland som esoterisk och alltför fantasifull för att tas på allvar, men jag menar att vi inte har råd att ignorera den. Den är numera föremål för ett växande forskningsområde, och ju mer jag studerat detta område desto mer övertygad har jag blivit om att ett AI-genombrott av det slag som avses, vilket skulle försätta oss i ett läge där vi inte längre kan ta vår roll som planetens härskare för given, kommer att bli antingen det bästa eller det mest katastrofala som hänt i mänsklighetens historia. Vilket av dessa båda diametralt motsatta utfall vi landar i kommer i hög grad att bero på hur noggrant vi förberett oss och hur väl vi lyckats styra AI-utvecklingen i rätt riktning.