En medborgare och matematiker ger synpunkter på samhällsfrågor, litteratur och vetenskap.
fredag 18 december 2020
My conversation with Seán Ó hÉigeartaigh on AI governance and AI risk
torsdag 17 december 2020
Min medverkan i SVT:s Utrikesbyrån igår
tisdag 1 december 2020
New AI paper with James Miller and Roman Yampolskiy
- My contention is that machines can be constructed which will simulate the behaviour of the human mind very closely. [...] Let us now assume, for the sake of argument, that these machines are a genuine possibility, and look at the consequences of constructing them. [...] It seems probable that once the machine thinking method had started, it would not take long to outstrip our feeble powers. There would be no question of the machines dying, and they would be able to converse with each other to sharpen their wits. At some stage therefore we should have to expect the machines to take control.
- An artificial general intelligence (AGI) might have an instrumental drive to modify its utility function to improve its ability to cooperate, bargain, promise, threaten, and resist and engage in blackmail. Such an AGI would necessarily have a utility function that was at least partially observable and that was influenced by how other agents chose to interact with it. This instrumental drive would conflict with the strong orthogonality thesis since the modifications would be influenced by the AGI’s intelligence. AGIs in highly competitive environments might converge to having nearly the same utility function, one optimized to favorably influencing other agents through game theory. Nothing in our analysis weakens arguments concerning the risks of AGI.
tisdag 24 november 2020
The media fiasco over the Danish face mask study
-
The Swedish approach to the covid-19 crisis stands out compared to the rest of the developed world in several ways. One of these is the extremely low percentage of the population wearing face masks.
This behavior has been consistently egged on by the Public Health Agency of Sweden (FHM), who throughout the pandemic have refused to recommend the use of face masks other than in medical care. This puts them at odds with the WHO and with the global scientific community at large. There is some opposition to FHM's policy also in Sweden, but I doubt that even the report last week from the Nobel Prize awarding Royal Swedish Academy of Sciences (recommending the use of face masks) will have any effect on the FHM.
Due to the lack of transparent decision making at FHM, it remains unclear exactly why they take their unusual stance on face masks, although in my previous blog post at Statisticians React to the News I offered some speculations. When the Swedish news channel TV4 requested the scientific basis for their stance, the FHM offered a list of 37 scientific articles, and when TV4 went on to ask British expert Melinda Mills to go over it she found that the set of articles pointed overwhelmingly in the direction of face masks having a substantial effect. Astonishingly, in a recent press conference, Karin Tegmark Wisell at the FHM hinted at a fairness aspect: a face mask recommendation would induce costs that would be felt more strongly by low-income households.
Be all that as it may, the results of a Danish study (published in the Annals of Internal Medicine) on the effects of wearing a face mask were announced last week. Given the news coverage it received, it is likely to feed into and reinforce the negative attitude towards face masks that dominates in Sweden.
fredag 13 november 2020
Om en statistikerkollega som gått vilse
onsdag 11 november 2020
20 Lessons for November-December 2020
måndag 26 oktober 2020
Framträdanden i november
- Tisdagen den 3 november deltar jag på CHAIR Annual Workshop 2020 med ett kort-kort föredrag rubricerat AI ethics at Chalmers.
- På kvällen samma dag, tisdagen den 3 november, blir jag kl 19.00 intervjuad inom ramen för Göteborgs universitets seminarieserie Forskaren som aktivist.
- Tisdagen den 10 november kl 16.30 deltar jag i panelsamtalet Matematiken som styr våra liv, som en del av en annan seminarieserie i Göteborgs universitets regi, rubricerad Hur vet vi det? Forskare diskuterar.
- Torsdagen den 19 november kl 12.00-15.30 är det dags för ännu ett arrangemang av Göteborgs universitet: seminariet Forskaren som människa: om forskarens inre liv, vilket kretsar kring Stefan Svallfors bok The Inner World of Research: On Academic Labor. Stefan är huvudtalare, men jag är med i egenskap av forskare, människa och en av bokens protagonister. Mötet äger rum på Jonsereds herrgård och sänts inte digitalt, varför föranmälan krävs och antalet platser är begränsat. [Edit 2 nov: Pga nya coronarestriktioner är detta evenemang skjutet på framtiden.]
- Tisdagen den 24 november äger Institutet för Framtidsstudiers workshop Demokrati och värderingar i tider av kris rum inom ramen för de så kallade Internetdagarna, och jag framträder tillsammans med filosofen Orri Stefánsson i ett samtal rubricerat Matematisk modellering, statistik och riskhantering.
- Dagen efter, onsdagen den 25 november kl 10.00, bidrar jag till Institutet för Framtidsstudiers forskarsesminuarium med ett föredrag rubricerat Bayesian and non-Bayesian epistemic attitudes, with applications to the atomic bomb, artificial intelligence, covid-19 and existential risk.
måndag 14 september 2020
Konstig DN-artikel om covid-19-strategier
- Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt.
-
Folkhälsomyndigheten bedömer insatser som bör genomföras för att tidigt upptäcka nya utbrott, minska smittspridningen och minimera antalet sjukdoms- och dödsfall.
- snabbt bekämpa lokala utbrott av covid-19 är centralt för att undvika en ökande smittspridning. En förutsättning för snabba insatser är att det finns tydliga regionala och lokala strukturer kring hur utbrott ska hanteras och upparbetade kontaktvägar mellan olika aktörer, till exempel lokaltrafik och skolledningar.
-
From: Olle Häggström
Sent: Sunday, September 13, 2020 14:16
To: maria.gunther@dn.se
Subject: Kulldorff, Hammaren och Dansen
Hej Maria
Jag såg din intervju med Martin Kulldorff idag. Om du vill intervjua mig för en uppföljande diskussion står jag till förfogande, för jag tycker att den verklighetsbild som förmedlas i intervjun är skev.
Jag tänker inte i första hand på att budskapet i vår artikel den 30 april vanställts (vi förespråkade inte någon specifik strategi, utan efterfrågade öppen diskussion kring och synliggörande av det svåra valet mellan suppression och mitigation, och framhöll att våra "överväganden behöver dock införlivas i en bredare kalkyl som tar hänsyn till bland annat de psykologiska och ekonomiska effekter som en mer omfattande tillfällig nedstängning av olika samhällssektorer kan medföra. Vi vill inte låta påskina att det är ett enkelt val").
Det jag tänker på är istället det underliga i att hävda att H&D - som ju bara är ett lite spänstigare namn på den väletablerade idén om suppression - kommit av sig, just i det skede då det står klart att FHM:s mitigation-strategi övergått mycket tydligt i suppression, och då vi på liknande vis som alla andra europeiska länder nu försöker sköta Dansen så smidigt som möjligt (efter ett Hammarslag som i vårt fall var lite mjäkigare och mer utdraget än i grannländerna).
Låt mig slutligen påpeka att Kulldorff är en särling och en outlier i vetenskapssamhället som i detta läge fortsätter att plädera för mitigation/flockimmunitetsstrategi (https://www.spectator.co.uk/article/herd-immunity-is-still-key-in-the-fight-against-covid-19). Du framställer det i artikeln som positivt att vi i Sverige till slut lyckats få ned smittan till så låga nivåer som vi nu ser, och jag instämmer naturligtvis, men det hade varit intressant att få veta Kulldorffs syn på det. För att halva befolkningen (eller vilken proportion därikring som skulle krävas för flockimmunitet) skall nås av smittan skulle det med nuvarande smittnivåer ta i storleksordningen ett decennium, så för att hans tankar skall gå ihop gissar jag att han önskar se smittan ta högre fart - men kanske tänker han på något annat vis.
Bästa hälsningar,
Olle
2) Se även Emanuel Karlstens gräv om FHM:s förehavanden under våren i Expressen den 12 augusti.
3) Särskilt nöjd är jag med den intervju med Anders Sandberg och mig om existentiell risk hon gjorde i september 2017.
tisdag 18 augusti 2020
Writing about science, uncertainty, the atomic bomb and covid-19 for the International Statistical Institute
-
To be conservative in one's assumptions is a much-celebrated virtue in science, but the term carries an ambiguity that deserves highlighting. In 1939, at Columbia University in New York and just six years after he had come up with the crucial idea of a neutron-induced nuclear chain reaction, Hungarian-born phycisist Leo Szilard worked with his colleague Enrico Fermi on trying to make the chain reaction happen, to enable harvesting the energy contained in the nucleus, possibly leading to the creation of the atomic bomb. Szilard later reflected on his disagreement with Fermi over how to think about the possible outcomes of their work:
-
Fermi thought that the conservative thing was to play down the possibility that this may happen, and I thought the conservative thing was to assume that it would happen and take all the necessary precautions.
tisdag 7 juli 2020
Sten Kaijser, den gamle klimatförnekaren
-
OH: [bla bla bla] klimatförnekare [bla bla]
SK: Klimatförnekare är ett så urbota löjligt ord - ingen förnekar väl att det existerar ett klimat! Själv kallar jag mig klimatskeptiker.
OH: Ojdå, Sten, betyder det att du är skeptisk till att det existerar ett klimat?
måndag 22 juni 2020
My conversation with James Miller on the Swedish covid-19 strategy
lördag 20 juni 2020
Academic freedom and the case of Stephen Hsu
måndag 8 juni 2020
EA and me
-
About a decade ago I began my mid-career shift from being a typical ivory tower mathematics professor towards an increasing focus on AI safety, existential risk and related topics. This move was largely driven by the EA-like idea of wanting to address the world's most pressing issues. Yet the EA movement appeared on my radar only gradually. Initially I was skeptical, as ranking ways to do good in terms of efficiency reminded me of Bjorn Lomborg’s ploy that we shouldn’t fight climate change because fighting malaria is more cost effective. Of course there are many things we ought to do! But when in 2017 I read Will MacAskill’s Doing Good Better, I realized that current EA thinking is less naive than I thought. I have since then become increasingly impressed by all the good theoretical and practical work done in EA, and I now consider myself a warm supporter of both the movement and its core ideas.
onsdag 3 juni 2020
Is GPT-3 one more step towards artificial general intelligence?
-
GPT-3 is scary because it’s a tiny model compared to what’s possible, with a simple uniform architecture trained in the dumbest way possible (prediction of next text token) on a single impoverished modality (random Internet text dumps) on tiny data (fits on a laptop), and yet, the first version already manifests crazy runtime meta-learning - and the scaling curves still are not bending! [...] In 2010, who would have predicted these enormous models would just develop all these capabilities spontaneously, aside from a few diehard connectionists written off as willfully-deluded old-school fanatics by the rest of the AI community? [...] GPT-3 is hamstrung by its training & data, but just simply training a big model on a lot of data induces meta-learning without even the slightest bit of meta-learning architecture being built in; and in general, training on more and harder tasks creates ever more human-like performance, generalization, and robustness.
-
NN: I still think GPT-2 is a brute-force statistical pattern matcher which blends up the internet and gives you back a slightly unappetizing slurry of it when asked.
SA: Yeah, well, your mom is a brute-force statistical pattern matcher which blends up the internet and gives you back a slightly unappetizing slurry of it when asked.
tisdag 19 maj 2020
My conversation with Jaan Tallinn on AI risk and AI ethics in the age of covid-19
torsdag 7 maj 2020
Fortsatt debatt i DN om coronastrategier
-
Martin Kulldorff argumenterar i sin replik för att Sverige även i fortsättningen endast bör bromsa Covid-19, och inte försöka stoppa den: vad vi i vår artikel kallade "bromsstrategin". Vi välkomnar hans replik varmt eftersom huvudbudskapet i vår debattartikel var just att det behövs mer öppen diskussion om fördelar och nackdelar med olika coronastrategier.
Man kan diskutera hur de olika strategierna ser ut och vad de bör kallas. Kulldorff menar att den svenska strategin bör kallas "åldersstrategin" eftersom ett effektivt skydd av de äldre minskar konsekvenserna av den smittspridning som krävs för att nå flockimmunitet. Vi håller med om att det är klokt att särskilt skydda de äldre. Men valet kvarstår mellan att enbart bromsa smittan till nivåer sjukvården klarar av ("bromsstrategin") och att snabbare försöka få ner den till lägre nivåer, som till exempel Norge har gjort ("hammaren och dansen").
Här är det viktigt att skilja mellan övergripande strategi, å ena sidan, och konkreta åtgärder med vars hjälp man implementerar den strategin, å den andra. "Hammaren och dansen" är en övergripande strategi, som syftar till att först få ner smittan till låga nivåer, och sedan se till att den hålls nere eller trycks tillbaka ytterligare.
För att genomföra denna strategi behövs...
torsdag 30 april 2020
På DN Debatt om det fundamentala vägvalet i svensk coronastrategi
-
Den svenska coronadebatten handlar till stor del om frågor som Folkhälsomyndighetens kommunikation, huruvida intensivvården klarar trycket och skillnader mellan Sverige och andra länder i åtgärder för fysisk distansering. De är alla viktiga frågor, men vi menar att debatten nästan helt missat det allra viktigaste: ett mer fundamentalt strategival som sällan berörs.
Hur ska man hantera farliga och smittsamma sjukdomar? Ett sätt är att utrota sjukdomen, som skedde med exempelvis smittkoppor. Efter framgångsrik bekämpning kunde den förklaras utrotad 1980. Vad gäller covid-19 hade utrotning kanske varit möjlig på ett tidigt stadium av den inhemskt kinesiska spridningen, men är i nuläget knappast realistiskt.
De alternativ som därmed återstår är huvudsakligen två: å ena sidan vad man kan kalla "bromsstrategin", och å andra sidan det som i den internationella debatten har kommit att kallas "hammaren och dansen" (i den vetenskapliga litteraturen benämns de oftast "mitigation" respektive "suppression").
Folkhälsomyndigheten bestämde sig tidigt för "bromsstrategin". Tanken är att epidemin bara kan hejdas genom att en tillräcklig andel av befolkningen smittas för att uppnå så kallad flockimmunitet. För covid-19 är den vanligaste bedömningen att denna andel är omkring 60 procent. Utmaningen ligger då i att se till att smittan sveper genom befolkningen tillräckligt långsamt och kontrollerat för att sjukvården inte ska överlastas. Smittan ska inte stoppas, endast bromsas.
"Hammaren och dansen" är en mer ambitiös strategi. I inledningsfasen - Hammaren - inför man...
torsdag 23 april 2020
The Journal of Controversial Ideas has now been launched
söndag 19 april 2020
Johan Giesecke om covid-19 och den svenska strategin
- Det förefaller osannolikt att 100% av New York City-borna skulle vara smittade.
- Dödsfallen har ingalunda upphört, även om det igår kom glada rapporter om att det dagliga dödstalet för första gången på veckor var nere under 550. [Edit: Det där blev lite missvisande, då siffran 550 gäller delstaten New York, inte New York City.]
- Siffran 8448 kommer från den officiella statistikens confirmed deaths, men till dessa kan vi eventuellt lägga merparten av de 4264 probable deaths (definierade som "people who did not have a positive COVID-19 laboratory test, but their death certificate lists as the cause of death 'COVID-19' or an equivalent") som också rapporteras.
tisdag 14 april 2020
Om FHM:s arbete med covid-19
-
Vi har ganska tidigt gjort bedömningen att [vi inte vill] använda de dynamiska modellerna, som motsvarar de som Imperial College och andra har publicerat, utan att ha kunskap om hur stor andel till exempel som blir smittade utan att få symptom, och huruvida de som blir smittade utan att få symptom, huruvida de smittar andra i sin tur: att stoppa in sådana antaganden i en modell har vi valt att inte göra. Vi tycker inte det är meningsfullt, vi tycker inte det är bra att göra den typen av övningar innan kunskapen blir bättre. För det ger resultat som kan leda till felaktiga beslut.
torsdag 2 april 2020
Ett knippe tankar och förslag om AI-politik
-
Denna korta utredning är ett svar på en förfrågan om inspel till Miljöpartiet de grönas arbete med att på riksnivå formulera en sammanhängande politik kring AI (artificiell intelligens). Behovet av sådan politik är stort, men jag har inte medvetet gjort något för att anpassa mina rekommendationer specifikt till Miljöpartiets eventuella politisk-strategiska behov, utan har istället helt enkelt försökt peka ut vad som vore bra för samhället snarare än för något visst parti. Jag väljer att lita till att mina grundläggande värderingar - i vilka ideal om hållbarhet, social rättvisa och omsorg om kommande generationer utgör bärande element - står i tillräckligt god samklang med Miljöpartiets för att mina idéer och bedömningar skall vara användbara i deras arbete.
I diskussionerna inför detta arbete bad jag om tillåtelse att fritt sprida rapporten, vilket beviljades. Detta betyder att det står fritt för inte bara Miljöpartiet, utan även vilket annat parti (eller vilken annan samhällsintressent) som helst att använda min utredning. Det välkomnar jag i så fall, men kanske ännu bättre vore om dessa andra partier följde Miljöpartiets exempel genom att beställa egna utredningar från andra experter inom fältet AI-etik/AI-risk/AI-futurologi/etc, som kan tänkas göra andra avvägningar än jag om vad som främst bör lyftas fram. Den AI-politiska diskussionen behöver en mångfald av olika perspektiv.
Medan jag nu (i mars 2020) lägger sista handen vid denna rapport är covid-19-pandemin under full upprullning. Även om jag på ett par ställen i rapporten gör mindre anspelningar på denna kris har jag valt att inte dra några starka slutsatser av den rörande vad samhället behöver: allt går just nu väldigt snabbt, och varje försök att summera vilka mer långsiktiga politiska åtgärder som krisen föranleder riskerar att inom några månader vara föråldrade.
Att ge någon heltäckande bild av de samhällsutmaningar som AI-utvecklingen reser går knappast inom ramen för en begränsad utredning som denna, men efter en ansats i Avsnitt 2 att kort ringa in begreppet AI går jag i Avsnitt 3 igenom vad jag bedömer som de viktigaste kategorierna av sådana utmaningar. Att föreslå åtgärder är en långt mer grannlaga uppgift än att bara beskriva problemen, men i Avsnitt 4, som till större delen följer samma indelning som Avsnitt 3, gör jag ett försök, följt av några avslutande tankar i Avsnitt 5.
onsdag 11 mars 2020
Mer om coronaviruset i SvD idag
-
1. Undvik ta i hand, kramas, ge kindkyssar.
2. Om du är äldre eller kroniskt sjuk, håll dig på avstånd och be andra ta hänsyn.
3. Besök inte gamla och sjuka i onödan – det kan du göra desto mer när epidemin är över.
4. Om du har feber och hosta, stanna hemma, med en gång, och tills du är alldeles frisk.
5. Om någon i din familj är sjuk, passa på så att du inte smittar andra.
6. Byt ut fysiska möten mot virtuella.
7. Undvik stora folksamlingar och tåg och bussar i rusningstid."
fredag 6 mars 2020
Kort om nCoV
- Norge planerar utifrån ett allmänt pandemiscenario där norrmännen räknar med att 25 procent i värsta fall kan insjukna i coronaviruset. Danskarna utgår från ett lägre antal, 10–15 procent. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson ville under tisdagen inte nämna motsvarande siffra för Sverige. Han har sagt att det, utifrån vad man sett i de drabbade länderna, i värsta fall kan röra som 1-1,5 promille som kan insjukna.
- Signaturen eca: COVID-19 brief for friends and family, Effective Altruism Forum, 28 februari.
- Scott Alexander: Coronavirus: link, speculation, open thread, Slate Star Codex, 2 mars.
torsdag 27 februari 2020
Om EU-kommissionen och AI i P4 Göteborg
måndag 24 februari 2020
Högt i tak på Institutet för framtidsstudier
-
AE: Av de här tre [USA, Kina, Europa] ligger vi väl på femte plats eller så. Vi är otroligt långt efter, och det har ju flera olika orsaker, bland annat det som hon [EU-kommissionens digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager] också pratade om. [...] För väldigt mycket av det är ju inte hur bra det var med AI, utan alla problem det var med att dela data och alla olika typer av metafrågor. Man skulle kunna jämföra [med] om vi var i ett riktigt krig, men alla hade svärd, och så plötsligt har [...] vår fiende börjat med skjutvapen. Och så tänker vi jävlar, det här måste vi också ha, vi är ju chanslösa med svärd. Men våra första frågor blir [istället] "är inte skjutvapen farliga, [...] de kan ju också användas till onda saker, skjuta våra egna medborgare och massmord och sådant [...]". Så vi börjar att fundera på alla bifrågorna och bivillkoren, som inte är oviktiga men som faktiskt inte är det viktigaste: hur tränar vi oss på att bli bättre och hur får vi nytta av den nya teknologin?
Reportern: Så vad är det du säger, att EU är för ängsliga?
AE: Ja, det är därför Europa kommer på femte plats av tre, för att vi är så änsgliga och vi börjar fundera på bivillkoren innan vi börjat ens [ohörbart] några nyttor.
onsdag 29 januari 2020
Artificiell intelligens på Aftonstjärnan