Singulariteten ur ett ekonomiskt perspektiv

Vad händer när datorer och robotar blir lika intelligenta som vi människor, eller ännu intelligentare? Redan datalogins fader Alan Turing såg framför sig en sådan utveckling, som framgår av följande citat ur hans uppsats Intelligent Machinery: A Heretical Theory från 1951:

My contention is that machines can be constructed which will simulate the behaviour of the human mind very closely. [...] To do so would of course meet with great opposition, unless we have advanced greatly in religious toleration from the days of Galileo. There would be great opposition from the intellectuals who were afraid of being put out of a job. It is probable though that the intellectuals would be mistaken about this. There would be plenty to do, trying to understand what the machines were trying to say, i.e. in trying to keep one’s intelligence up to the standard set by the machines, for it seems probable that once the machine thinking method had started, it would not take long to outstrip our feeble powers. There would be no question of the machines dying, and they would be able to converse with each other to sharpen their wits. At some stage therefore we should have to expect the machines to take control, in the way that is mentioned in Samuel Butler’s 'Erewhon'.

Många tänkare har sedan dess varit inne på liknande idéer. Ett särskilt vanligt inslag har varit tanken att utvecklingen, så snart den kommit över en viss kritisk nivå, kan komma att gå extremt snabbt. Matematikern Jack Good¹ var 1965 tidigt ute med den tankegången, vilken senare har kommit att betecknas Singulariteten:

Let an ultraintelligent machine be defined as a machine that can far surpass all the intellectual activities of any man however clever. Since the design of machines is one of these intellectual activities, an ultraintelligent machine could design even better machines; there would then unquestionably be an 'intelligence explosion,' and the intelligence of man would be left far behind. Thus the first ultraintelligent machine is the last invention that man need ever make.

Jag anser (som bekant är för trogna läsare av denna blogg) att idén om en eventuell kommande Singularitet är värd att ta på allvar. Den bästa introduktionen till Singulariteten har enligt min mening David Chalmers skrivit, och jag kan vidare rekommendera det temanummer av Journal of Consciousness Studies som jag uppmärksammade för ett år sedan, med reaktioner på Chalmers uppsats. Men Singulariteten är ett kraftigt underutforskat område² som förtjänar att belysas ur många olika synvinklar. Därför är det ytterst glädjande att en amerikansk nationalekonom vid namn James Miller nyligen utkommit med boken Singularity Rising, där han applicerar ett nationalekonomiskt perspektiv och dito metod på Singulariteten och på ett knippe besläktade så kallat transhumanistiska scenarier. Boken är mycket intressant och samtidigt mäkta irriterande. För en närmare beskrivning och några reflektioner hänvisar jag till min recension i nyutkomna Ekonomisk Debatt 2/2013.

Fotnoter

1) Av Wikipedia får vi bl.a. veta att Good arbetade tillsammans med Turing, både under kriget (med knäckandet av tyskarnas Enigma-kod) och senare.

2) En jämförelse med klimatfrågan är slående. Singularitetens potentiella konsekvenser är knappast mindre än klimatförändringarnas, men är inom såväl forskning som publik diskussion mindre uppmärksammat - jag tror knappast att jag överdriver om jag säger att det skiljer en faktor 1000 i hur mycket kraft vi ägnat åt att utforska och diskutera dessa båda ohyggligt betydelsefulla orosmoln på mänsklighetens horisont.