torsdag 27 februari 2020

Om EU-kommissionen och AI i P4 Göteborg

Mitt snack idag med Stefan Livh och Ehwa Lindström i Förmiddag i P4 Göteborg av Förmiddag i P4 Göteborg (från cirka 1:35:20 in i sändningen, och fram till cirka 1:56:30) kom främst att handla om övervakning och AI samt EU-kommissionens politiska AI-initiativ förra veckan, men vi berörde också som hastigast det nya coronaviruset och det faktum att jag fått en ny namnsdag.

måndag 24 februari 2020

Högt i tak på Institutet för framtidsstudier

Jag arbetar sedan några år tillbaka deltid på Institutet för framtidsstudier (IF) i Stockholm. Jag gillar dess kreativa och tvärvetenskapliga miljö. Det passsar mig också utmärkt att där är minst lika högt i tak som på universiteten, och jag tror inte att någon av forskarna där känner minsta press att be chefen om tillåtelse innan man gör eventuellt kontroversiella mediauttalanden. En IF-medarbetare som i helgen utnyttjat denna förträffliga takhöjd är Anders Ekholm, som i P1-programmet Godmorgon världen igår gav följande intervjusvar (med start cirka 1:02:50 in i sändningen), på tal om det utspel om europeisk AI-politik som EU-kommissionen levererade i onsdags.
    AE: Av de här tre [USA, Kina, Europa] ligger vi väl på femte plats eller så. Vi är otroligt långt efter, och det har ju flera olika orsaker, bland annat det som hon [EU-kommissionens digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager] också pratade om. [...] För väldigt mycket av det är ju inte hur bra det var med AI, utan alla problem det var med att dela data och alla olika typer av metafrågor. Man skulle kunna jämföra [med] om vi var i ett riktigt krig, men alla hade svärd, och så plötsligt har [...] vår fiende börjat med skjutvapen. Och så tänker vi jävlar, det här måste vi också ha, vi är ju chanslösa med svärd. Men våra första frågor blir [istället] "är inte skjutvapen farliga, [...] de kan ju också användas till onda saker, skjuta våra egna medborgare och massmord och sådant [...]". Så vi börjar att fundera på alla bifrågorna och bivillkoren, som inte är oviktiga men som faktiskt inte är det viktigaste: hur tränar vi oss på att bli bättre och hur får vi nytta av den nya teknologin?

    Reportern: Så vad är det du säger, att EU är för ängsliga?

    AE: Ja, det är därför Europa kommer på femte plats av tre, för att vi är så änsgliga och vi börjar fundera på bivillkoren innan vi börjat ens [ohörbart] några nyttor.

Well, nu är det min tur att begagna mig av IF:s utmärkta takhöjd.

AE hävdar alltså att risköverväganden och AI-etik är en bisak, och att om vi skall sluta hamna på efterkälken behöver vi tagga ned det här tramsandet om att tänka proaktivt kring samhällskonsekvenser och risker. Han är knappast ensam om sin åsikt, men sällan eller aldrig har jag hört den uttalas så oförblommerat, och låt mig härmed anmäla avvikande uppfattning. Risk och etik är inte någon bisak man kan nöja sig med att tänka på efteråt när AI-tekniken väl utvecklats och rullat ut i samhället, utan det är fullkomligt centralt, och AE representerar inte någon entydig konsensus- eller partilinje på IF.