onsdag 20 november 2013

Mitt föredrag i Falkenberg om naturvetenskapens världsbild

I videoupptagningen nedan återfinns mitt föredrag Naturvetenskapens världsbild som jag framförde i samband med den sjösättning, på Falkenbergs gymnasieskola den 26 september i år (alltså på självaste Petrovdagen), av kursen Naturvetenskap+ som jag i en tidigare bloggpost berättat om. Videon inleds med initiativtagaren Björn Bengtssons presentation av kursen; mitt föredrag börjar cirka 10:30 in. Trogna läsare av Häggström hävdar kommer att känna igen mycket från bloggen, och den bloggpost som mer än någon annan legat till grund för föredraget är den som bär rubriken Hur långt räcker naturvetenskapens världsbild?

5 kommentarer:

  1. Some questions you might ask:
    1. Does "Bad Science" require a leap of faith?
    2. Are cells conscious?
    3. Is God the ground for existence?
    4. What is the position of Science on occult explanations?

    SvaraRadera
  2. 5. Does one equate perception with impression or is there some distinction between the two?

    SvaraRadera
  3. Trevligt föredrag! För storleksjämförelser mellan himlakroppar (12.30 in i föredraget) kan jag tipsa om "The Scale of the Universe", http://htwins.net/scale2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Johan! Det är nyttigt och perspektivigivande med storleksjämförelser. Här är några till.

      Radera
  4. Uppdelningen mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap är intressant. I vilken mån är det samma studieobjekt och i vilken mån skiljer sig studieobjekten åt mellan naturvetenskaper och samhällsvetenskaper?

    Om en samhällsvetare hävdar att samhället är konstruerat av människor betyder detta att människor har genom historien reproducerat och transformerat sociala och kulturella strukturer till att vara som de är idag. I en samhällsvetenskaplig inriktning, kritisk realism, hävdas även att människan har ett agentskap, t.ex. reflexivitet, känslor etc. som inte är socialt determinerat - vilket i sin tur innebär att varje människa för med sig något nytt i världen. Människan har då en förmåga att, genom en inre konversation, planera och styra projekt etc etc.

    Eftersom människan i ovanstående antas vara reflexiv förutsätter detta att människan har förmåga att tolka sin verklighet. Detta innebär i sin tur att en samhällsvetare tolkar människors tolkningar av verkligheten.

    En naturvetare antar jag har ett annat studieobjekt än samhällsvetarna - även om människan går att studera som en biologisk varelse så är det något som skiljer människan från apor etc. när vi pratar om sociala och historiska fenomen som finansbubbla, andra världskriget, klimatångest hos barn etc etc.





    SvaraRadera