tisdag 24 maj 2016

Musk

Elon Musk är inte vilken high tech-entreprenör och miljardär som helst. Hans unika inställning framgår av en intervju med TV-profilen Stephen Colbert för ett par år sedan:
    Colbert: You recently made all the patents for Tesla available for everybody, basically saying you’re not going to prosecute people if they use your patented technology. Why are you giving away the store like that?

    Musk: I’m not sure of the right analogy exactly but I sort of view it like this: If we’re all in a ship together and there’s some holes in the ship, and we’re bailing water out and we have a great design for a bucket, then even if we’re bailing water out way better than everybody else we should probably still share the bucket design... because we’re all going to sink.

Så här skriver Ashlee Vance om saken i sin biografi Elon Musk: How the Billionaire CEO of SpaceX and Tesla is Shaping our Future från 2015:
    When Musk announced in 2014 that Tesla would open-source all of its patents, analysts tried to decide whether this was a publicity stunt or if it hid an ulterior motive or a catch. But the decision was a straightforward one for Musk. He wants people to make and buy electric cars, Man's future, as he sees it, depends on this. If open-sourcing Tesla's patents means other companies can buid electric cars more easily, then that is good for mankind, and the ideas should be free. The cynic will scoff at this, and understandably so. Musk, however, has been programmed to behave this way and tends to be sincere when explaining his thinking - almost to a fault. (s 344-345)

Vances bok är fascinerande läsning. Huvuddelen av den handlar om uppbyggnaden av de båda företag som nämns i bokens undertitel: SpaceX och Tesla. Länge får jag som läsare känslan att av dessa båda är Tesla det klart mer intressanta, genom att gå i spetsen för en revolution i bilindustrin där bensinen och kanske även förbränningsmotorn förhoppningsvis snart är ett minne blott. De framsteg SpaceX gjort framstår inte som lika omedelbart handfasta: visserligen har kostnaden för att lyfta satelliter till omloppsbana pressats kraftigt, men vad är det egentligen som är så revolutionerande med att ett privat företag gör saker som stater har gjort i många årtionden? Så småningkom klarnar dock bilden att det inte är de konkreta resultat, om än imponerande, som SpaceX hittills uppnåt som är det riktigt revolutionerande, utan ambitionerna för framtiden. Rymdindustrin har länge tett sig stagnerande och med flagnande ambitioner, något som kan illustreras med xkcd:s lite dystra diagram över antalet personer som satt sin fot på Månen, men Musk tillför branschen nytt liv och nya visioner. Han är inte blyg med sitt storslagna mål på sikt: att skapa en permanent och självförsörjande koloni på Mars. Vitsen med att kolonisera Mars är, enligt Musk, framför allt att göra mänskligheten mer robust mot globala katastrofer. Om någon katastrof inträffar som tar död på alla människor på Jorden, så skulle existensen av en permanent koloni på Mars innebära en andra chans för mänskligheten att uppnå en blomstrande framtid.

Varken SpaceX eller Tesla är alltså tillkomna för att tjäna pengar, utan för att skapa teknologier som gör världen bättre. Detsamma gäller Musks tredje företag SolarCity, liksom hans nyare spektakulära påfund Hyperloop , om vilket Wikipedia förtäljer:
    The Hyperloop is a conceptual high-speed transportation system originally put forward by Elon Musk, incorporating reduced-pressure tubes in which pressurized capsules ride on an air cushion driven by linear induction motors and air compressors.

    The outline of the original Hyperloop concept was made public by the release of a preliminary design document in August 2013, which included a notional route running from the Los Angeles region to the San Francisco Bay Area, paralleling the Interstate 5 corridor for most of its length. Preliminary analysis indicated that such a route might obtain an expected journey time of 35 minutes, meaning that passengers would traverse the 350-mile (560 km) route at an average speed of around 600 mph (970 km/h), with a top speed of 760 mph (1,200 km/h). Preliminary cost estimates for the LA–SF notional route were included in the white paper - US$6 billion for a passenger-only version, and US$7.5 billion for a somewhat larger-diameter version transporting passengers and vehicles - although transportation analysts doubted that the system could be constructed on that budget.

Det visade sig omöjligt för mig att läsa Vances bok utan att erfara ett visst mått av idolisering av Musk (och av Tesla Model S - det kommer troligen inte att hända, men inte sedan 12-årsåldern har jag varit mer sugen än idag på att köpa bil). Detta trots att en del mindre tilltalande sidor (jämte hans uppenbart goda sidor, som hans skarpsinne, hans enorma driv och hans engagemang för mänskligheten) hos honom kommer fram i boken, som de extremt höga krav han ställer på sina medarbetare, och det osentimentala och ibland direkt förnedrande sätt han kan behandla dem som han bedömer inte hålla måttet.

Jag nämner i min bok Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity tanken om rymdkolonisering som ett slags livförsäkring för mänskligheten, och jag är i princip positiv, åtminstone till att vi lägger en del kraft på att undersöka saken närmare.1 Låt mig här nöja mig med spekulationen att medan Musks plan på en Marskoloni kan fungera som sådan livförsäkring mot vissa slags globala katastrofer, så finns det andra som den inte lika uppenbart biter på, inklusive den som Musk förefaller frukta allra mest: en robotrevolution eller liknande katastrof i samband med ett genombrott inom artificiell intelligens (AI).2 Jag föreställer mig att om en illasinnad nyfödd super-AI på Jorden bestämmer sig för att göra sig av med mänskligheten, så kommer det att vara en barnlek för den att slå till mot Marskolonin genom att t.ex. via dess uppkoppling mot Internet (för en sådan kommer väl rimligtvis att finnas?) infiltrera denna digitalt. Ett alternativt scenario är att AI:n bestämmer sig för att attackera Marskolonin med hjälp av rymdraketer. Detta kan ge kolonin några månaders respit från katastrofen på Jorden tills dess att den militära attacken når fram till Mars, och även om jag finner denna variant något mindre sannolik så tror jag att den skulle lämpa sig ypperligt för en Hollywoodfilm, särskilt om den fiktive kraftfulle gurvernören för kolonin får namnet Elon Musk.

Fotnoter

1) Så här skriver jag på s 248-249:
    A planet-sized catastrophe of one sort or another (see Chapter 8) may wipe out humanity - unless some of us live in self-sustaining space colonies. This all seems to suggest that space colonization should be a research priority, but that conclusion may be overly hasty, missing the crucial point that great downside dilemmas are not the only possible reason to abstain from a given technology. Another reason might be that the technology is so costly that, compared to pursuing other research directions, it would be money not well spent. The energy cost of lifting matter (such as ourselves, our machines, or raw materials) from the Earth or some other planet into space is large, possibly to the extent of making large scale space colonization prohibitively expensive until the day we master self-replicating probe technology as in the Armstrong-Sandberg scenario outlined in Section 9.3.

2) Se Kapitel 4 i Here Be Dragons för en närmare behandling av radikala scenarier i samband med ett sådant genombrott.

4 kommentarer:

  1. Hej,

    Jag gillar verkligen en del av de initiativ Musk tar och ser det som en skön utmanare i många konservativa branscher.

    Min kommentar föranleds dock av några påståenden i ditt inlägg som jag anser behöver nyanseras något.

    Patent blir alltid tillgängliga för alla att titta på vid ansökan. Vad som möjligen är unikt är att han lovar att inte stämma någon vid eventuella patentintrång. Det är dock ytterst tveksamt om någon skulle ta honom på orden utan att få ett skriftligt avtal på det, eftersom det annars blir en fråga om hur långt hans välvilja sträcker sig.

    Patenten han vill dela med sig av är av karaktären hårdvarupatent (i brist på ett bättre uttryck). Om någon vill använda dem måste de ändå utveckla verktyg för att kunna tillverka komponenterna själva, vilket innebär en avsevärd kostnad för konkurrenten (Jämför med mjukvarukod som mer eller mindre går att använda direkt). Förmodligen är det då billigare att köpa komponenterna från t.ex Tesla istället.

    Det är egentligen inte patenten som är det stora med Musks affärsverksamhet. Hans innovationer handlar mer om affärsmodeller än teknisk innovation. Mycket av tekniken han använder är redan känd sedan tidigare, men storheten ligger i hur affären paketeras. Tesla syftar till att bygga nät av solelsdrivna laddningsstationer där Tesla-ägare laddar gratis. SolarCity har presenterat nya batterier till solceller som är snygga och väl anpassade till heminstallationer. Batterierna produceras av Tesla i storskaliga fabriker så affären är väl integrerad inom hans intresseområden. And so on...

    Att företagen inte är där för att tjäna pengar är nog en förhastad slutsats då Tesla och SolarCity båda är noterade på NASDAQ och det ryktas om att SpaceX är på väg också. T.ex Tesla har ännu inte visat vinst för något år och aktiekursen skulle snabbt nå noll om ingen trodde att de kommer att göra vinst i framtiden.

    Jag vill därför mena att Musk är mycket betydelsefull i de branscher han är aktiv, men mer för att han utmanar konventionella tankesätt och kommer med nya sätt att tänka kring affärsmodeller, snarare än att han är en helt ideell filantrop med enorm teknisk innovationskraft.

    Jag vet att jag nu har kommenterat en del saker som du aldrig skrev om i din kommentar, kanske, men se det som ett försök till kompletterande inlägg, mer än kritik av vad du har skrivit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Patent inom ett visst område paketeras ofta i patentpooler så att tillverkare kan köpa licenser i ett paket, som tex. för mobiltelefoner. Licensmedlen fördelas sedan till de olika innovatörerna. Även företag samlar sina patent för att kunna förhandla med sina konkurrenter för utbyte av patent. Drivkraften att skaffa patent idag är ofta att komma med runt förhandlingsbordet och ibland blir allt detta ett nollsummespel. Sedan finns det halvkriminella sk. Patenttroll. Dessa företag investerar i och köper upp patent som innovatören inte lyckats kommersialisera inom rimlig tid. När de sedan samlat på sig en sådan pool inom ett område så går de ut och stämmer tillverkare för intrång och chansar på att få tillbaks sin "investering".
      Jag misstänker att Musk i detta fall går ut med att hans bukett med patent är värt noll och på sätt slår undan benen för allt för höga licenskostnader. Om jag minns rätt så gjorde Mitshubishi detsamma något år tidigare för deras elbilspatent.
      Skall man vara konspiratorisk kan man misstänka att det finns patenttroll som innehar en pool med elbilspatent som är finansierade av oljeindustrin och den traditionella bilindustrin för att fördröja utvecklingen.
      Musk har på detta sätt gjort "två flugor på smällen"; sett till att slå undan benen för höga licenskostnader samt att vunnit fri marknadsföring och good will.
      Skall bli spännande vad som kommer från Musken i framtiden....
      Vänliga hälsningar,
      Dan

      Radera
  2. Ni har väl allihop redan läst idolporträtten på Musk hos http://waitbutwhy.com men jag påminner om dem i alla fall. Letar man efter dem på Archives finns det ett par ordrika och roande essäer om AI-revolutionen också.

    /J

    SvaraRadera
  3. Arne Söderqvist27 maj 2016 07:16

    Min vän sedan ungdomstiden, Lars Wern, läste din blogg och sände mig denna kommentar:
    "Det har gått snart två år sedan jag själv skrev en artikel om Elon Musk - se http://thearticlebay.com/Article/116-Vägen-till-hållbar-framgång".

    SvaraRadera