onsdag 8 oktober 2014

Genväg till Piketty

Årets (även om den utkom på originalspråk redan 2013 med titeln Le Capital au XXIe siècle) stora samhällsvetenskapliga snackis och hit verkar vara den franske nationalekonomen Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet, som behandlar frågan om ekonomisk ojämlikhet i samhället. Det handlar om kapital- och inkomstfördelning och hur dessa förändrats över tid i en rad länder, hur dessa förändringar kan förklaras, och vad vi eventuellt borde göra framöver för att inte den ekonomiska ojämlikheten skall eskalera. Boken har klättrat högt på bestsellerlistor, den har hyllats av oräkneliga skribenter (alltifrån Paul Krugman i New York Review of Books till Sven-Eric Liedman i DN), den har kritiserats i Finacial Times, den har diskuterats i en rad inlägg på utmärkta grannbloggen Ekonomistas, och på Twitter diktade självaste Göran Greider i ett inspirerat ögonblick följande:
    Piketty
    Piketty
    alla läser däri
    om dom som går i
    sina gyllne skor
Dock är boken en rejäl tegelsten - så tjock att endast en liten minoritet av dess s.k. läsare faktiskt läst ut den. Detta fick mig i somras att bestämma mig för att trots allt prioritera bort den från min läslista. Men så, häromveckan, kom räddningen. Över en fika på ett av caféerna på Stockholm C berättade filosofen Gustaf Arrhenius entusiastiskt att den svenske nationalekonomen Jesper Roine (författare till ett par av de ovan länkade Ekonomistas-inläggen) skrivit en nätt liten 111-sidig reflekterande sammanfattning av boken. Bara minuter senare hittade jag Roines Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet: Sammanfattning och svenskt perspektiv på PocketShop, och jag sträckläste den sedan på tåget hem till Göteborg. Jag välkomnar att Piketty fäster strålkastarljuset på fördelningsfrågor i en tid då annars det mesta av fokuset ligger på maximering av total tillväxt. Jag upplever inte de intellektuella insikter som han (genom Roines filtrering) bjuder på som särskilt hisnande,1 men de är knappast heller försumbara, och de är väl värda de där timmarna på tåget - rekommenderas! Naturligtvis kan jag fortfarande inte skrävla med att ha läst Pikettys tjocka bok, men jag tror mig genom Roines av allt att döma kompetenta sammanfattning ha ett ganska bra hum om vad folk snackar om när de snackar om Piketty.

Fotnot

1) Två andra ekonomer som i en aktuell och stort uppmärksammad bok befattar sig med den ökande ekonomiska ojämlikheten är Erik Brynjolofsson och Andrew McAfee, och om jag måste välja finner jag deras diskussion mer givande än (den genom Roine filtrerade) Piketty. Medan Piketty/Roine fokuserar på abstrakta makroekonomiska sammanhang, och som huvudförklaring till ökad ekonomisk ojämlikhet anger olikheten r>g, där r är avkastningen på kapital och g är tillväxttakten i ekonomin, så rör sig Brynjolfsson och McAfee på ett konkretare plan, då de pekar på digitaliseringens genombrott, och hur den via försumbara kopieringskostnader och eliminerandet av geografiska avstånd leder till en "vinnaren tar allt"-ekonomi där vi ser en förskjutning av allt större samhällssektorer från Mediokristan till Extremistan.

4 kommentarer:

  1. Vad bra att du påminde mig om detta! Klickade just in en beställning av den.

    Krister Nässén

    SvaraRadera
  2. Läst både Roines sammanfattning och sedan Pickettys bok och kan säga att Jesper Roine har sammanfattat Pickettys bok riktigt bra och förmedlar huvudbudskapen. Sedan kan jag rekommendera Pickettys bok för den som vill gå in på djupet.

    SvaraRadera

  3. Med tanke på den långa rad av sunda och välberättigade kritikinlägg mot felaktigt utnyttjande av statistik och/eller statistikteori som publicerats på denna blogg, t.ex

    http://haggstrom.blogspot.se/2014/02/om-statistisk-signifikans-epigenetik.html

    så är det förvånande att den av Chris Giles vid Financial Times gjorda reviewen av Pikettys bok omnämns här. Anledningen till denna förvåning är att Giles i ovan nämnda review gör sig skyldig till just sådana missgrepp som ligger bakom uttryck som ”Lögn, F-d Lögn och statistik”. Utförlig dokumentation av detta finns t.ex. i dessa två blogginlägg med bifogade hänvisningar :

    http://krugman.blogs.nytimes.com/2014/05/30/thomas-doubting-refuted

    http://krugman.blogs.nytimes.com/2014/05/31/that-old-time-inequality-denial

    Är detta ett misstag i arbetet, eller ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 22:35. Såpass bekant som du säger dig vara med min blogg så är du rimligtvis också klar över att vare sig omnämnandet av en text eller en länk till densamma inte automatiskt innebär att jag skriver under på textens budskap eller går i god för argumentationens kvalitet. Notera också att jag i samma mening som FT-länken, blott sju ord längre fram, länkar till en Ekonomistas-bloggpost där Daniel Waldenström bemöter Giles.

      Radera