Gästinlägg av Stefan Svallfors: BQ

Idag har jag nöjet att presentera ännu ett gästinlägg av sociologen Stefan Svallfors. Minnesgoda läsare kan påminna sig hans gripande text Universitetet - en förlorad kärlek som publicerades här på bloggen 2014. Denna gång rör det sig om en liten betraktelse som fått ligga till sig sedan Stefan författade den redan 2007, men som är i stort sett lika aktuell idag som då.¹ Varsågoda! /OH

* * *

BQ - ett nytt redskap för analys av forskningsansökningar

Stefan Svallfors

Så här i De Stora Ansökningarnas Tidevarv vill jag introducera ett nytt mått för att analysera forskningsansökningar eller andra texter av liknande karaktär: BQ (© Stefan Svallfors).

BQ står för "Bullshit Quota" och beräknas helt enkelt genom formeln

BQ = Σ_A/Σ_B

Storheterna Σ_A respektive Σ_B står här för antal förekomster i texten av ord i följande två grupper (på engelska eftersom det är lingua franca i sammanhanget).

A		B
Added value		Analyse
Cutting-edge		Data
Excellence		Explain
Frontier		Knowledge
Management		Measure
Path-breaking		Observe
Potential		Seminar
Synergy		Theory
Unique		Truth
Vision		Understand

Alla härledningar och sammansättningar av orden räknas, t ex "synergetic", "visionary" och "observation". Varje enskild förekomst räknas: den som använder ordet "unique" tio gånger i en ansökan får alltså samma värde som den som använder alla orden ur grupp A en gång. Av detta förstår man lätt att BQ kan anta såväl mycket stora som mycket små värden, varför någon form av logaritmerade värden torde vara att föredra i analyser. Vid värdet 1 inträder s k BBQ ("Balanced Bullshit Quota"), d v s strunt och substans väger exakt lika.

Med BQ som utgångspunkt kan man resa två hypoteser och en fråga:

H1: Ju större ansökan, desto högre BQ.

Lägst värde på BQ förväntas återfinnas i vanliga projekt- och programansökningar, där sökande är tvungen att omsorgsfullt berätta vad som ska göras, hur det ska göras och varför det är intressant. Riktigt högt torde BQ däremot bli i stora Center of Excellence-ansökningar av Linnétyp, där mer vidlyftiga visioner kan få luft under vingarna. Högst BQ kan vi förvänta oss i större EU-ansökningar, eftersom BQ och Euro-speak går som hand i handske (som i den eleganta sammansättningen "European added value").

H2: BQ uppvisar en stigande tendens över tid.

Denna hypotes är egentligen en direkt följd av H1: eftersom en större del av forskningsmedlen numer kanaliseras genom megalomani ska centrumsatsningar stiger, om H1 kan konfirmeras, BQ som en naturlig följd. Till detta kan man lägga en eventuell spridningseffekt: den som börjat prata strunt i stort gör det kanske sedan även i smått.

[Exkurs: gamla marxister kan här notera att vi alltså förväntar oss att BQ beter sig på rakt motsatt vis jämfört med profitkvoten.]

Fråga: Hur ser relationen mellan BQ och beviljandegrad ut?

På denna punkt vågar vi inte resa någon hypotes, därtill är forskningsläget alltför osäkert. Här måste forskningen ta en mer öppen och induktiv utgångspunkt. Skulle man ändå våga sig på en liten förväntning skulle det vara att vi finner en interaktionseffekt mellan BQ, anslagsstorlek och beviljandegrad. För små ansökningar, där de som bedömer och fattar beslut kan området, är sambandet negativt: ju högre BQ desto lägre "success rate". För stora ansökningar, där de som fattar de avgörande besluten inte riktigt begriper vad det handlar om, kan vi tvärtom förvänta oss ett positivt samband: ju högre BQ desto större framgång (detta gäller dock bara själva ansökningsskedet, inte slutresultatet).

Det enda som nu återstår är praktiska tillämpningar av BQ. Börja redan idag - med att analysera din egen senaste forskningsansökan! Rapportera in resultatet och eventuella anomalier till undertecknad. Den som vid årets slut² kan uppvisa den till forskningsråd faktiskt inlämnade ansökan med högst BQ vinner en gratis kurs i forskningsadministration, förlagd till Vetenskapsrådets eleganta lokaler i centrala Stockholm. Själv ger jag mig genast i kast med min idag (6 november 2007) inlämnade Linnéansökan.

* * *

Fotnoter

1) En central roll i Stefans text spelar som synes begreppet bullshit, och för den läsare som söker en närmare precisering och fördjupning av detta begrepp rekommenderar jag den amerikanske filosofen Harry Frankfurts essä On Bullshit.

2) Vi kan nog ganska säkert sluta oss till att Stefan, då han skrev texten, avsåg den 31 december 2007 som tävlingens deadline. Med tanke på föreliggande dröjsmål i publiceringen synes det dock rimligt att förlänga inlämningstiden till den 31 december 2016.