fredag 13 november 2020

Om en statistikerkollega som gått vilse

Av alla svenska professorer i matematisk statistik som har initialerna OH och som författat böcker som ger oförtjänt stort utrymme åt Pascals vadslagning, vem har i sina publiceringar gjort sig skyldig till de mest flagranta avvikelserna från traditionell och väluppfostrad akademisk mainstreamdiskurs?

En kuggfråga såklart. Tanken är att läsaren (i synnerhet om denne läst Avsnitt 10.4, rubricerat I am not advocating Pascal's Wager, i min senaste bok Here Be Dragons) skall komma att tänka på mig, och sedan häpna över att det faktiskt finns en person som passar ännu bättre in på beskrivningen, nämligen Ola Hössjer, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet.

Jag har mycket höga tankar om Hössjers matematiska kompetens, så länge han håller sig borta från teologiska spörsmål, något som dock dessvärre verkar ha kommit att uppta en allt större del av hans tankeverksamhet. Ett av de tidigare tecken på denna olyckliga trajektoria jag blev varse var hur han blev så imponerad av ett par intellektuellt undermåliga artiklar av den engelske teologen Richard Swinburne att han på egen hand ombesörjde översättning av dem för publicering i en svenskspråkig tidskrift. Därefter har Hössjer bland annat skrivit den ovan antydda bok (utgiven 2018 och med titeln Becoming a Christian: Combining Prior Belief, Evidence, and Will) i vilken han vidareutvecklar Blaise Pascals beslutsteoretiska argument för det kloka i att tro på Gud,1 och texter till försvar för kreationism (bland annat med det besynnerliga argumentet att "evolutionsteorin gör Gud ansvarig för lidande och död"), och för idén om ett slags Adam och Eva från vilka alla andra människor härstammar. Och nu senast har han med sin norske medförfattare Steinar Thorvaldsen lyckats prångla in den synnerligen genanta artikeln Using statistical methods to model the fine-tuning of molecular machines and systems (som visar sig vara inget annat än ett billigt försök att klä det gamla stormen i skrotupplaget-argumentet i fina ord) i den vanligen fullt respektabla tidskriften Journal of Theoretical Biology.2

Det är verkligen beklämmande att åse hur en uppskattad kollega kraschar sin akademiska bana på detta vis.

Fotnoter

1) Jag blev tillräckligt nyfiken för att införskaffa boken och påbörja läsning, men gav upp efter ett eller ett par kapitel av outhärdlig smörja.

2) Jag behöver inte här fördjupa mig i detaljerna i detta debacle, eftersom biologen Lars Johan Erkell vid Göteborgs universitet gör det fullödigt i en serie om inte mindre än sju bloggposter (del ett, del två, del tre, del fyra, del fem, del sex, del sju).

3 kommentarer:

  1. Bertrand Russel lär ha yttrat att Guds existens är lika sannolik som att det skulle cirkulera en tekanna likt planeterna kring solen.
    Jag tror mer på tekannan. Man vet ju inte vad Elon Musk haft för sig.
    Arne Söderqvist

    SvaraRadera
  2. Bäste Olle Häggström

    Jag får intryck av att Lars Johan Erkell skjuter mygg med kanon. Hans artiklar är iofs intressanta, men jag gissar att vederläggningen av dessa varianter av det teleologiska argumentet för Guds existens är mycket enklare.

    Nästan varje enskild händelse har i framtiden en sannolikhet nära noll, om man backar tillräckligt långt i tiden.
    För 365 dygn sedan var det, givet den kunskap som då fanns, oerhört osannolikt att Bertil Rolf exakt 365 dygn senare skulle läsa en artikel av Olle Häggström som består av exakt 2.222 tecken med nedslag. (Förutsätter Bayesianism här)

    Ändå händer idag precis detta ytterst osannolika. Alltså måste en intelligent skapare för 365 dagar sedan bestämt att BR skulle läsa en sådan artikel av OH. (ironi)

    Jag tror att det är en slags kognitiv illusion, inte biologi eller matematisk statistik, som förklarar att vissa personer övertygas av det teleologiska argumentet. Och att vederläggningen därmed inte behöver vara så omständlig utan att folk utan förkunskaper kan fås att förstå vad som gått fel.

    Intressant är då att en professur m.m. i MatStat inte vaccinerar sina innehavare mot kognitiva illusioner på det statistiska området.

    Mvh
    Bertil Rolf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du på allvar tror att jag är okunnig om den kognitiva illusion du talar om så kan jag ta dig ur den villfarelsen genom att hänvisa exempelvis till diskussionen om bridgespelarens lapsus i min gamla artikel Brister i sannolikhetsargument för och emot Guds existens.

      Radera