måndag 18 augusti 2014

Lösningen då argumenten tryter: ökad fanatism och hot om våld

Yttrandefrihet är viktigt, och när den här hotad gäller det att stå upp för den. Inte minst rätten att häda befinner sig under fortsatt press, både från lagstiftningshåll och från vad vi kan kalla mer privata initiativ. Jag noterar nu att det dessvärre gått hela tre år sedan jag senast här på bloggen publicerade någon episod av den briljanta blasfemiska serien Jesus and Mo. För denna försummelse ber jag läsekretsen om ursäkt, och presenterar genast ett nytt avsnitt:

Se även min bloggpost For the record: lite islamkritik.

10 kommentarer:

  1. Jämte våld och hot om våld är en annan populär metod att skydda sina ohållbara trosföreställningar den att hålla för öronen och vägra ta del av uppfattningar som inte stämmer överens med de egna. Susan Blackmore bevittnade igår ett omskakande exempel på denna metod, vilken jag anser vara bättre än våld men likväl klart dålig.

    SvaraRadera
  2. När de borgerliga vann valet 1991 och intervjuades i valvakan så vägrade Bengt Westerberg att sitta tillsammans med Ny Demokratis Bert Karlsson och Ian Wachtmeister. Han lämnade mycket TV-mässigt lokalen och angav därmed tonen för hur invandrarkritiska röster skulle behandlas. Anser du att detta var att hålla för öronen eller kan man tolka uttåget på annat sätt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Westerberg själv uppgav efteråt att hans uttåg motiverades av att han ville undvika risken att folksamlingen i soffan skulle uppfattas som ett gemensamt regeringsunderlag.

      Radera
    2. Men varför använde Westerberg inte sin förmåga att med språkets hjälp i soffan förklara sin syn på regeringsbildningen och Ny Demokrati och ge en motivering till detta? Förstås för att demonstrationen att lämna lokalen uttryckte ett förakt för Ny Demokrati på ett sätt som inte skulle vara möjligt med det talade språket. Gester som att lämna en diskussion är mångtydiga.
      Och han fick efterföljare för de senaste två decennierna har all diskussion om invandring omöjliggjorts genom den helt enhetliga attityden hos de som kontrollerar media. En förändring märktes i våras då SvD i ledarartiklar uppmanade till öppen diskussion med Sverigedemokraterna, i DN talade Håkan Boström försiktigt om möjliga problem med invandringen följt häromdagen av Helmerson som vågade nämna kostnader. Tersmans artikel var också i tiden.

      Varför man aldrig velat diskutera invandringen vågar ingen nämna.

      Så detta undvikande fenomen är bättre illustration till ovilligheten att argumentera än länken till Susan Blackmore.
      Hennes redogörelse för föredraget om memer hon höll säger mer om henne själv än om åhörarnas ovillighet att ta argument. Hon visste att hon skulle tala för en blandad skara ungdomar på 17-18 år som talade 45 språk. Som debattör, ateist, dawkinist borde hon känna till hur svårt vissa religiösa grupper har att diskutera religion och evolution. Vidare vet ju alla som nått 30-årsålder att tonåringar har en tendens att vara idealister-fanatiker. När hon kommer in på religion så illustrerar hon religionernas resursförbrukning genom att visa helgedomar, regligionernas förmåga att få människor att bete sig konstigt genom att visa hinduer som badar i Ganges och muslimer som ber.
      Då lämnar folk salen och förklarar att hon förolämpar dem. Vilket förstås är avsikten med bilderna.
      Men detta kan knappast tolkas som att muslimerna håller för öronen inför argument.
      En hög med uppstoppade djur använder hon för att argumentera för evolutionen (skulle vara intressant att se) och för att förstärka argumentationen får ungdomarna höra följande:
      " I persevered, trying to put over the idea that evolution is inevitable – if you have information that is copied with variation and selection then you must get (as Dan Dennett p50 puts it) ‘Design out of chaos without the aid of mind’. It is this inevitability that I find so delightful – the evolutionary algorithm just must produce design, and once you understand that you have no need to believe or not believe in evolution. You see how it works. "

      Vem kan begripa detta? Hon måste totalt ha missuppfattat Dennet.

      Så jag skulle nog också ha lämnat salen.

      Men för att återgå till Sverige så tycker jag att muslimerna är alldeles för milt behandlade när det gäller religionen. Svenska religösa rörelser, speciellt den fd statskyrkan, har deltagit i häftiga diskussioner under mer än hundra år och som konsekvens blivit stridsvan och orädd. Att man är så rädda för diskussioner med muslimerna beror väl på deras invandrarstatus och de komplexa relationerna mellan islam och politik i Mellan Östern.
      Men det är synd att de svenska muslimerna inte har några företrädare som törs diskutera religion.

      Radera
    3. Jag har genomskådat din plan, Tomas Lindgren: Genom att (här och i en annan kommentarstråd) gradvis trappa upp ditt försvar för främlingsfientliga ståndpunkter hoppas du att till slut provocera mig att avvisa dina kommentarer, så att du triumferande skall kunna beslå mig med hyckleriet att å ena sidan döma ut "hålla för öronen och vägra lyssna"-konceptet och å andra sidan tillämpa samma koncept själv. Jag kan glädja dig med att meddela att du är mycket nära att lyckas med denna föresats, och att om du bara hänger i lite lite till så är du i mål. Du behöver alltså inte fullfölja, i och med att jag redan medgivit den önskade slutsatsen. Jag vill inte besludla min blogg med vad för skit som helst, och är således en hycklare. QED.

      Radera
    4. Jag anser att religion är en privatsak. Givetvis ska man tillåtas att missionera för sin tro, men inte i sammanhang där andra är tvingade att höra på, såsom i skolundervisningen. Den som undanber sig mission måste bli respekterad. Man kan inte tvinga någon att tro. Man kan möjligen, genom hot, få någon att bekänna sig till viss trosåskådning, men någon övertygelse kan man inte påtvinga någon. En sådan konvertering blir i så fall helt meningslös.

      Tove Lifvendahl har skrivit en tänkvärd krönika i dagens (24 aug.) SvD. Här är ett utdrag:

      "Sverige är i många delar ett öppet land. I relation till vår folkmängd, är det en ansenlig mängd som varje år reser till och från Sverige. Kopplat till det finns en mängd effekter. Framförallt gör det Sverige till ett kapacitetsmässigt rikare land. Om inga människor någonsin reste utanför gränserna och lärde sig saker där, skulle vi stagnera. Om inga människor födda på andra platser kom till Sverige, skulle mycket av de impulser, nätverk och utbyten som sker idag, utebli. Vårt land skulle bli torftigt och fattigt ur alla aspekter ifall det isolerade sig eller stängde dörren för in- och utpasserande."

      Här är en länk till hela krönikan:
      http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/infantil-vanster-moter-en-hoger-beredd-att-varna-oppenheten_3848202.svd

      Radera
    5. Här måste föreligga missförstånd om du Olle Häggström tror att jag är efter dig och att jag skulle företräda någon typ av främlingsfientlighet.
      Jag har följt din blogg för att den ofta innehåller intressanta tankar och framförallt kanske länkar som leder till tänkvärda artiklar. Hade jag uppfattat dig som knäppskalle så hade jag övergivit bloggen för länge sedan.

      Jag känner mig smickrad över att du tror att jag är kapabel att utforma en sinnrik plan för att lura dig i fällan, men tyvärr saknar jag total förmågan att planera flera steg, vilket möjligen är en av orsakerna till att jag misslyckats på de flesta av livets arenor.
      Personer med ditt hetsiga temperament är oförmögna till hyckleri enligt min erfarenhet. Många människor är rädda för temperamentsfulla personer, inte jag, för särskilt i jobbsammanhang är fördelen att man vet var de står till skillnad för sk lyssnande personer som kan vara trevliga privat men kan vara besvärliga att jobba med, jävligast av allt är lyssnande chefer.
      Om jag ändå skulle uppfattat dig som hycklare så vore det meningslöst att agera. Hyckleri är en sorts självbedrägeri och är totalt oåtkomligt via argument.
      Detta om din för all del smickrande beskrivning av min debattförmåga.

      Radera
    6. Och så det här med att jag sprider främlingsfientliga åsikter. Jag följde tre länkar som du rekommenderat. Den första till Folke Tersman som som diskuterade hur man bör argumentera med SD.
      Den andra länken ledde till en mycket pedagogisk diskussion om varför SDU's argument för frekvensen utländska namn i fängelserna var ohållbart.

      Den tredje länken ledde till en redogörelse för ett föredrag som en brittisk filosof hållit inför en samling tonåringar och som om det hållits i Sverige omedelbart resulterat i anmälan till DO, polisanmälan och uppmärksamhet i medier under ett antal veckor.

      Samtliga länkar har alltså med SD eller invandring att göra.
      När det gäller JWs blogg så hade jag en fråga till honom. Eftersom han visat hur man inte kunde hantera namnfrekvenserna så skulle man vilja veta hur man borde hantera informationen som fanns. JW angav ju själv en siffra från Krimv som kunde vara en undre gräns för facit, jag kompletterade med siffror från Brå och för säkerhets skull en motivering som Brå givit varför man bör ha god statistik över brott. Dessutom påpekade jag att Krimv's sajt gav fel info om varför dom inte hade statistik. Orsaken ligger i ett regeringsbeslut. Varför detta ska vara främlingsfientligt förstår jag inte särskilt som Brå-citatet ligger helt i linje med Tersmans rekommendationer. När något döljs avsiktligt så undrar man vad som döljs, varför det döljs och för vem det döljs. I detta fall bör man betänka att statistiken döljs även för regeringen själv vilket den naturligtvis kan utnyttja.

      När det gäller Susan Blackmores föredrag så var det så pass förolämpande mot religioner att jag tog muslimernas parti och ansåg att deras uttåg var ett reaktion på förolämpningarna mer än på något av hennes besynnerliga antireligiösa argument.
      Kopplingen till Bengt Westerbergs demo av hur invandringsfientliga partier bör behandlas är naturlig. Debatt om invandringen har aktivt motarbetats och de som förlorat mest på detta har varit invandrarna.
      Mauricio Rojas tog upp frågan i SvD 7 juni,
      www.svd.se/opinion/ledarsidan/fp-borde-erkanna-nederlaget_3636470.svd

      Saken är mycket intressant. När alliansen kom igång 2007 med färsk invandrarminister från Fp som då borde visa hur man fixar utanförskapsproblemet så saknade man totalt resurser eftersom hela deras projekt gick ut på att sänka skatterna. Invandrarministern, som förstås visste att staten inte kunde göra något snickrade då hop ett sorts avtal med kommuner som hade utanförskapsområden. Dessa åtog sig att på åtta år förvandla den utsatta stadsdelen till en statistisk genomsnittsstadsdel. Detta borde då vara en fantastisk möjlighet till granskning av eventuella förändringar. Men ingen utnyttjade möjligheten, varken alliansen eller regeringen. Och anledningen är lätt att förstå. Det kostar pengar att fixa till problemet. Och att diskutera kostnader i samband med invandring var totalt blockerat i landet och detta gynnade båda parter eftersom problemet låg hos kommunerna.
      I utsatta områden bor inga politiker. När kommunens resurser ska allokeras till skolor tex, så tar evolutionens förbannelse över och de utsatta områdena får inte de resurser som skulle behövts. Ingen kritik mot detta uppstår pga debattförbudet.
      Läs gärna om Erik Ullenhags försök till fusk med siffror och fundera över varför en sk invandrarvänlig minister vill dölja att man inte gjort något åt problemen.

      Att bo i ekonomiskt gateade och invandrarglesa områden, vara antirasist, demonstrera mot SD ger inga pengar till invandrarna. Att öppna hjärtana ger inga pengar till invandrarna. Att öppna plånböckerna är nödvändigt men vem fan vill det, speciellt som man för sig själv har dolt problemen.

      Radera
  3. Ät det någon som tycker att den som hädar kristendomen är modig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner mig inte särskilt modig som predikar ateism och gör narr av kristendomen. Men på annat håll finns andra som råkat illa ut. När dessa ändå står upp för sina åsikter tycker jag att det visar på mod.

      Radera