måndag 4 maj 2015

Rätt i nyllet på fysik!

Visserligen gör sig biologen skyldig till ett visst mått av stenkastning i glashus, och visserligen tycker jag egentligen att det i första hand bör vara matematikerns privilegium att plocka ned den arrogante fysikern på jorden,1 men följande dagsfärska avsnitt av xkcd är för roligt för att inte återge. In your face, physics!

Fotnot

1) Detta bör såklart inte förstås som annat än lite kärleksfullt gnabbande från min sida. Jag har stor respekt för fysikämnet, och såväl några av mina bästa vänner som några av mina största idoler (inklusive Richard Feynman) är fysiker.

7 kommentarer:

  1. Den brutala nedkortning av fysikerns långa anförande som xkcd-tecknaren Randall Munroe gjort och markerat med "..." i ruta 1 och 2 kan ge det felaktiga intrycket att pronominet"he" i ruta 2 syftar på Feynman och att det alltså är det är Feynman som uppges ligger bakom uttrycket "All science is either physics or stamp collecting.". Men som en läsare påpekat så är det ju Ernest Rutherford som är upphovsman till uttrycket. Med tanke på Munroes allmänt goda kunskapsnivå och pålitlighet utgår jag från att han känner till detta, och att han underförstår att Rutherford omnämns i den bortklippta delen av fysikerns anförande.

    SvaraRadera
  2. Är det bara jag som undrar varför kemisten håller helt tyst? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arne Söderqvist5 maj 2015 08:05

      Tja ... Vad skulle kemisten säga? Att kemi är vetenskapen om smuts? Det vet ju de flesta redan.

      Radera
    2. Jag tror att Munroe anspelar på att kemister sällan deltagit i det arroganta "mitt ämne är bäst"-snacket. Traditionellt har detta framför allt varit fysikernas, matematikernas och medicinarnas sak, och det är först på senare år som biologerna har börjat mopsa upp sig en smula.

      Radera
  3. Jag tycker det finns allvarliga brister i argumentationstekniken i bådas anföranden: Att Feynman gillade att öppna lås och att Rutherford vann ett nobelpris i frimärkssamling 1908 leder knappast till slutsatsen att fysik är det "bästa" ämnet; och på samma sätt har påståenden hämtade från medicinen och religionen föga att tillföra biologins sak.

    Om någon kräver att jag ska göra det bättre själv, så vägrar jag innan jag fått förklarat för mig hur den målfunktion ser ut som ska fälla avgörandet. Den bör visserligen vara tämligen komplicerad, men rimligtvis inte lika komplicerad som i det Leibnizka optimeringsproblem jag berör som hastigast i min senaste blogga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Angående målfunktionen är jag av motsatt ståndpunkt, bosjo. Om den hade specificerats i förväg så hade hela debattleken reducerats till ett (mer eller midre trivialt) mätproblem. Det som gör leken så intressant är just detta att deltagarna behöver övertyga varandra och domaren om vad som är rätt målfunktion. I det här fallet drar fysikern åt hållet att den bästa vetenskpen är den där forskaren demonstrerar högst IQ, medan biologen drar åt hållet att den bästa vetenskapen är den som har störst positiv påverkan på mänsklig välfärd. Jag har förståelse för båda synsätten, men har med åren börjat driva över allt mer åt biologens, och min kommande bok Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity (Oxford University Press, planerat boksläpp januari 2016) kan ses som en enda lång plädering för att ta det synsättet på större allvar.

      Radera
    2. ACK; du har helt klart en poäng, även om jag tycker att fysikern med den målsättningen gör en groteskt slät figur.

      Den "debattlek" du målar upp liknar lite grann den oklarhet som jag tycker mig finna runt begreppet "intelligens". Vad är det som gör att målfunktionen där är så välformulerad att mätproblemet är mer eller mindre trivialt och "singulariteten" kan inträffa? (Ett underliggande antagande är att för att en singularitet överhuvudtaget ska kunna inträffa måste först en väl definierad målfunktion existera [Att en sådan funktion existerar behöver naturligtvis inte betyda att den är känd.] -- köper du det antagandet?)

      Radera