onsdag 8 februari 2017

Framtida universitet

På Chalmers webbsidor går det nu att hitta en färsk intervju med mig om vart våra universitet är på väg och hur de kan komma att se ut på ett eller ett par årtiondens sikt.1 Jag skulle nog inte räkna intervjun till mina allra bästa framträdanden, för den kan utan större överdrift sägas formera sig till en tämligen akademisk-konservativ klagovisa över hur mycket sämre allt har blivit inom universitetsvärlden och hur mycket värre det riskerar att bli, utan någon särskilt tydlig röd tråd i övrigt.

Vad som ändå kanske mest gläder mig med intervjun är följande. Initiativet till att den kom till kom härrör från ledningen vid den institution där jag har min anställning. Detta bekräftar att de ser ett positivt värde i min roll som ohämmad åsiktsmaskin - något som jag i och för sig känt på mig men som inte automatiskt kan tas för givet. Att en institutionsledning har den synen på sina mest frispråkiga medarbetare är ingalunda någon självklarhet, och jag har intryck av att det på andra håll i universitetssverige förekommer ledningar som ser sådan frispråkighet bland medarbetarna mindre som en tillgång än som ett besvärligt störningsmoment. Lyckligtvis arbetar jag inte på en sådan institution!

Fotnot

1) Brief summary in English: I have been interviewed about my thoughts on trends in the university system and where we may be heading. The interview is available in English translation.

11 kommentarer:

  1. Tycker det var rätt bra artikel. För att försvara politiker så är det svårt för dem att göra det du vill fast många politiker förstår. Politikerna behöver visa på lättsmälta utgifter för breda väljargrupper. Kanske behövs en kris i samhället där man klarar detta problemet mer brett samtidigt med något annat.

    Fast det finns en annan väg. Vi har allt fler miljardärer som kan bidra. Alla är inte förblindade. Nya små projekt jagar dem ständigt och kanske några av dem skulle kunna övertygas att bidra med en större donation istället för enstaka miljoner till små projekt som är tänkta att ibland mångdubblas.

    Såg förhandsvisning av "Dolda tillgångar" som handlar om tre svarta kvinnor som var avgörande för USAs rymdfärder. De var Computers. Kan nog ge intresse för matematiska studier hos många unga flickor och kanske pojkar. Publiken applåderade efteråt.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    PS Själv sysslar jag mycket med aktier men är inte miljardär än. Väljer ändå vilka företag jag ska satsa på. Men när jag blivit miljardär då ska jag fundera mer på vad jag ska stödja. DS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arne Söderqvist9 februari 2017 14:42

      Den som har pengar har också makt. Miljonärer har ett mycket begränsat inflytande, medan miljardärer kan påverka samhällsutvecklingen påtagligt. Att de har möjlighet att leva ett extremt lyxliv är inte vad jag tänker på i första hand. Däremot kan de till exempel starta fabriker eller köpa fabriker och lägga ned dem. Då är det inte bara själva fabrikerna det gäller, utan hela orten för fabrikernas lokalisering påverkas. Exempelvis kan följden bli att villapriserna gå upp eller ned, att underlaget för ortens Konsumbutik påverkas och att kollektivtrafiken måste anpassas.

      En donation av en större summa utgör också en påverkan. Donationen kan för all del vara behjärtansvärd, men samhällsmedborgarna eller deras valda representanter har ju inte fått ha något inflytande över hur medlen ska användas. I så fall kanske prioriteringen blivit en helt annan.

      Radera
  2. Arne Söderqvist8 februari 2017 13:50

    "Att en institutionsledning har den synen på sina mest frispråkiga medarbetare är ingalunda någon självklarhet, och jag har intryck av att det på andra håll i universitetssverige förekommer ledningar som ser sådan frispråkighet bland medarbetarna mindre som en tillgång än som ett besvärligt störningsmoment."

    Jo, det är en självklarhet! Förvisso finns det andra institutioner med annan policy, men i dessa fall är det de styrande där som samtidigt är de störande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arne Söderqvist8 februari 2017 18:10

      Hämtat ur Aftonbladet:
      ” Enligt flera olika källor till SVT Nyheter Västmanland fick [polisområdeschefen i Västmanland] Lena Tysk ett utbrott på en lokal polischef sedan denna kritiserat den nya polisorganisationen i Västmanland.”
      Tysks tilltag ansågs vara så allvarligt att hon inom kort tvingades avgå.

      Speciellt inom offentlig verksamhet är de anställdas oberoende och deras yttrandefrihet en garanti för att en mångfald idéer ohämmat ska kunna diskuteras. Verksamheten riskerar därmed inte att bli bunden till ett visst spår, som kanske leder åt ett olyckligt håll.

      Lagen ger inte motsvarande garanti för privat verksamhet. Där finns emellertid kontrollfunktioner, såsom bokslut, orderingång och eventuella reklamationer, som vittnar om effektiviteten. I värsta fall blir det konkurs. Offentlig verksamhet kan inte få gå i konkurs.

      Chalmers är stiftelseägt. Antagligen gäller inte samma lagar för Chalmers som för offentlig verksamhet. Men av ren självbevarelsedrift bör Chalmers ha samma policy.

      Jag har uppfattningen att den accelererande privatiseringen av den offentliga sektorn är olycklig, bland annat med hänvisning till ovanstående synpunkter.

      Radera
    2. Intressant frågeställning angående privatisering och hur yttrandefrihet, meddelarfrihet, efterforskningsförbud och handlingars offentlighet påverkas. Ett snårigt juridiskt område där lagstiftningen kanske inte hängt med utvecklingen.
      Chalmers tekniska högskola AB, (som ägs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola) omfattas dock av tryckfrihetsförordningens bestämmelser angående handlingars offentlighet. Detta enligt bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.
      Jag skulle tro att Chalmers också omfattas av tryckfrihetsförordningens övriga bestämmelser som reglerar anställdas yttrandefrihet. Det vore enligt min mening underligt om stiftelse/bolagskonstruktionen skulle innebära ett undantag från dessa grundlagsskyddade friheter. Helt säker är jag däremot inte och det vore intressant om någon som sitter på svaret kan upplysa i denna sak.

      Radera
  3. Arne Söderqvist9 februari 2017 14:18

    Inom kommunal, landstings- och statlig verksamhet råder enligt lagen offentlighet och yttrandefrihet. Jag har dock flera gånger mötts av obstruktion, bla. då jag vid min fd. arbetsplats KTH velat få ta del av lönestatistik inför mina individuella lönesamtal.

    Inom det numera kommunaliserade skolväsendet råder yttrandefrihet och offentlighetsprincipen gäller. För friskolor är det inte så. Förvisso ett problem man i euforin i samband med friskolereformen valde att bortse ifrån.

    Inom statliga verk råder yttrandefrihet och offentlighet. Vid en eventuell bolagisering, även med fortsatt statligt ägande, upphör de däremot att gälla. Det verkar inte som om någon insett problemet med detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När ett statligt verk bolagiseras är det nog normalt att de hamnar i den där bilagan till offentlighets- och sekretesslagen, vilket innebär att att samma offentlighet råder som i all annan offentlig verksamhet. Kommunala bolag liksom bolag där ett landsting äger ett bestämmande inflytande omfattas också av offentlighet.

      Vad gäller friskolor så har det utretts om de också ska omfattas, men mig veterligen har det ännu inte klubbats igenom i riksdagen. Det lär vara på gång.

      Och som svar på min egen fråga som jag ställde i min tidigare kommentar så ja, meddelarskyddet, efterforsknings- och repressalieförbudet (yttrandefrihetsskydden) i tryckfrihetsförordningen gäller även anställda på Chalmers och andra bolag/stiftelser etc som finns listade i den där bilagan, liksom anställda på kommunala- och landstingsbolag.

      Radera
    2. Arne Söderqvist10 februari 2017 09:11

      Jag känner mig en aning lugnare efter att ha läst om din undersökning.

      Beträffande implementeringen av NPM är jag dock inte lugnare. Det har uppstått många olyckliga situationer man borde ha förutsett.

      I friskolorna borde offentlighet och yttrandefrihet till exempel ha gällt från början. Dessutom har friskolor gått i konkurs. Vad har då hänt med deras arkiv? Finns det lagstiftning som säger hur arkiven ska hanteras i så fall? Eleverna skingras antagligen för att fortsätta skolgången på olika skolor.

      När en friskola gått i konkurs får kommunen ta över dess elever. Men om istället en kommun har ett budgetunderskott kan den inte tvinga någon friskola att ta ansvar. Det råder alltså inte symmetri.

      Radera
    3. Arne Söderqvist10 februari 2017 10:18

      Läs gärna denna bokrecension.
      https://www.svd.se/bildande-om-forskningens-frihet/om/utbildningspolitik

      Jag hoppas den inte är gömd bakom en betalvägg.

      Radera
  4. Arne Söderqvist17 februari 2017 19:40

    Ett rejält övergrepp! Se
    http://www.sydsvenskan.se/2009-06-20/professor-slangs-ut-for-sin-kritik

    SvaraRadera
  5. Arne Söderqvist18 februari 2017 06:46

    DN-debatt 18 februari:
    http://www.dn.se/debatt/regeringsforslaget-att-begransa-fri-forskning-strider-mot-lagen/

    SvaraRadera