torsdag 30 maj 2013

Forskning: så går det till

Hur går det egentligen till att forska i matematik? Jag får ibland frågan. Följande klipp ur The Big Bang Theory är belysande. Det handlar visserligen inte om matematik utan om teoretisk fysik, men på det övergripande plan som klippet tar upp är metodologin i de både ämnena densamma.

10 kommentarer:

  1. Ja, metodiken är ju densamma :)

    Men hur väljer man ut vad man vill forska på? Om jag t ex skulle vara forskare i datalogi så skulle jag vilja forska på analoga datorer med analoga programspråk. Skulle det behövas en finansiär då eller vem avgör om min forskning ska få genomföras?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du håller dig till den föreslagna metodiken så behövs ingen finansiär - det är bara att börja forska! Försåvida du inte vill ha lön, naturligtvis. Då behöver du övertyga någon om att stå för lönekostnaden - vanligen ett universitet, en forskningsstiftelse (som t.ex. VR) eller ett företag.

      Radera
    2. Ja, formulerar du din forskningsansökan på detta sättet får du nog inga medel. Vad skulle "analoga programspråk" vara för något? Granskarna skulle nog misstänka att ditt kunnande inom området inte är adekvat :)

      Radera
    3. Jag erkänner villigt att jag inte kan allt inom programmering. När jag var 30 trodde jag att jag kunde allt men nu, 25 år senare, är jag inte lika säker på det längre :)

      Ganska intressant att du inte ens kan tänka dig konceptet "analoga programspråk" men du kanske inte är programmerare?

      Radera
    4. Jag vet vad en digital dator är och jag vet vad en analog dator var för något. Programspråk vet jag också vad det är. Det kan användas för allt möjligt, t.ex. för att styra en vävstol, ett självspelande piano eller en dator, analog eller digital. Vad ett "analogt" respektive "digitalt" programspråk skulle kunna vara för något kan dock jag inte gissa!

      (Mitt ämnesområde är beräkningsteknik, så programmering har jag ägnat åtskillig tid åt. http://www8.cs.umu.se/~martinb/index.php)

      Radera
    5. Åhå :) det här är ju mitt tilltänkta forskningsprojekt och då ska man kanske inte gå ut i pressen innan man ens börjat :P men jag tänker mig att ett analogt program mera är som ett träningsprogram medan ett digitalt program är en matematisk formel. Om vi ska kunna programmera något som kan kallas intelligent så kan vi nog inte använda en räknemaskin, den biologiska hjärnan är ju inte digital. Kanske kommer fysikerna ta över forskningen inom datalogi när datorerna i framtiden blir analoga? 2012 års Nobelpris i fysik gick till 2 forskare som ägnar sig åt en typ av dressyrprogram.

      http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2012/press-sv.html

      Om vi tänker oss en analog dator i en robotgräsklippare så får man helt enkelt ryta till åt den när den är på väg in till grannen :) alla hundägare vet hur man gör.

      Radera
  2. Ja, lön är ju alltid en bonus att få, så antag att jag är anställd på Chalmers. Vem avgör då vad jag ska få forska på? Och på vilka bevekelsegrunder?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om vi för konkretionens skull vidare antar att du är anställd på avdelningen för matematisk statistik, så är det ingen mindre än avdelningsföreståndare Häggström som årligen lägger budgeten, och beroende på hur din lön budgeteras sätts ramarna för hur mycket av din tid du förväntas lägga på undervisning, forskning och annat. Om du (likt många av dina forskarkollegor här på avdelningen) lyckats attrahera externa forskningsmedel, t.ex. från VR eller KAW-stiftelsen, så har jag sällan något att invända mot att din lön finansieras av dessa. Om du istället eller som komplement vill ha del av din lön finansierad av avdelningens egna forskningsmedel så är det en avvägning jag måste göra, då dessa är begränsade och behöver fördelas på en rad andra medarbetare. Mycket kommer in i denna avvägning, framför allt behovet att ha en balanserad verksamhet på avdelningen som helhet, och din egen track record som forskare, men jag vill också se att du har någorlunda vettiga tankar om vad du skall syssla med under året. De externa forskningsfinansiärerna, när de bedömer dina anslagsansökningar, brukar även de ta hänsyn till din track record och till det föreslagna projektets kvalitet och trovärdighet, samt i varierande mån till vad de brukar kalla forskningens strategiska betydelse.

      Radera
    2. En naturlig följdfråga är vad som menas med forskningens "strategiska" betydelse. Dessvärre har det som regel väldigt lite eller inget alls att göra med det slags överväganden som jag efterlyste i min förra bloggpost. Mer typisk är SSF:s deklaration om saken.

      Radera
    3. Härligt att det verkar finnas ett stort mått av självständighet, men det där "strategiska" värdet i forskningen bekräftar ändå mina misstankar om att ekonomiska marknadskrafter har ett finger med i spelet.

      Radera