- Sex skäl till varför lärare INTE ska ha högre lön
1. Läraryrket är kvinnodominerat. I Sverige har vi en lång tradition av att ge kvinnor lägre lön. Det är viktigt att hålla fast vid seder och bruk. Varför ska just lärare bryta mot detta?
2. Liksom prästerskapet drivs lärare av ädlare syften än en världslig lön i kronor och ören. Deras gärningar är ett kall, en mission som ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar. Vad skulle hända om lärarna plötsligt blev karriärister och började räkna pengar om nätterna i stället för att skriva åtgärdsprogram?
3. Även lärarna måste ta sitt samhällsansvar. Om de ska ha högre lön vill alla andra också ha. Ett logiskt resonemang eftersom ingen vill ligga lägre än en lärarlön. Akta så att inte krisen kommer och tar dig.
4. Drömmen om att lämna korp-hockeyn och lira puck mot riktiga ishockeyspelare är något som brinner i varje östersundares hjärta. Hur ska den drömmen kunna slå in om alla kommunens pengar ska gå till lärarnas löner? Arenor är inte billiga att bygga.
5. Lärarnas huvudsyssla är inte längre undervisning eller uppfostran. De ägnar mer tid åt administration än åt eleverna. Sådant bör inte premieras. Byråkrater och pärmkramare har vi tillräckligt av i vårt land.
6. I lärarnas yrke ingår ett visst mått av kunskapsförmedling. Kunskap är tråkigt, jobbigt och något man bara plockar fram vid prov. I ett land där en smartphone är var mans egendom är kunskap av mindre betydelse. Det du inte kan googla är inte värt att veta. Lägg hellre extra lön på telefontillverkare.
Visst är det bekymmersamt att ingen längre vill bli lärare och att lärare hoppar av, men i ett land som är i ekonomisk balans gör det inget att medborgarna är analfabeter.
Annorlunda formulerat hade inget reagerat och tyckt att det var rimliga argument.
SvaraRaderaEn ytterligare kommentar i skolfrågan: Varför inte planka finska skolan rakt av. Förvisso blir det lite inkörningsproblem, men på sikt borde det börja fungera. Kompetens och attityd skulle på sikt konvergera mot den finska nivån.
SvaraRaderaDet finns ingen snabbfix. Detta borde vara den snabbaste och enklaste.
MVH/Lars
Planka finska skolan? Varför? Om du syftar till PISA-rapporten bör du nog kika på hur Finlands resultat har utvecklat sig de senaste åren.
RaderaNähä, inte det. Har den finska skolan utvecklat sig sämre än den svenska?
RaderaHur vill du ha det? Jag tror att den skulle vara för stort steg att kopiera någon av de Sydasiatiska skolorna.
Dessutom tror jag att vi, om vi skall lyckas, bör använda oss av beprövade metoder och sluta med vårt planlösa experimenterande som hittills bara lett oss fel.
Idag har man gett upp att skapa en likvärdig skola. Det är upp till var och en att hitta den skola som är bra. De som inte bryr sig går i praktiken inte i någon skola, de har bara en uppehålls plats, såvida de inte har tur.
MVH/Lars
Vad jag menar är att Finlands resultat har blivit sämre också. Det finns däremot grannländer där resultatet har förbättrats. Om nu PISA är någon form av bra mått...
RaderaHåller med till 100 % att den svenska skolan ska använda sig av beprövade metoder. Ibland känns det som botten är nådd, men att man har börjat gräva.
Likvärdigheten försvann bl.a. med lagstiftningen som berör friskolorna. I en kommunal skola är lärarna skyldiga att visa på vilka underlag som betyg är satta, detta behövs ej i en friskola (enligt lagtexten!).
Sen finns det ju en hel del logiska kullerbyttor i systemet i övrigt, på alla nivåer. Allt från grova felplaneringar av skolverket till märkliga nationella prov och ytterst luddiga betygsformuleringar.
En liten uppsträckning av hela utbildningsväsendet hade varit på sin plats. Jag hoppas och tror att det håller på att hända nu.
Sista kommentaren på ett tag. På sjuttiotalet var en lärarlön och en riksdagsmannalön lika hög. Idag skiljer det drygt en faktor två.
SvaraRaderaBorde vi inte tillbaka till sjuttiotalets lönerelation? De skulle kunna mötas på mitten, förslagsvis.
MVH/Lars
Det är meningslöst att tala om "rättvisa" löner. Det är vettigare att man har fungerande lönesättning. Man får vad man betalar för, helt enkelt. Lärarnas reallöner har sjunkit under drygt ett kvartssekel. De med gedigen utbildning och som goda ämneskunskaper är inte längre intresserade av läraryrket. Andra alternativ ter sig betydligt attraktivare.
SvaraRaderaDe med inflytande över skolväsendet har inte förstått att det krävs kunniga representanter för skolans olika läroämnen för att väcka elevernas intresse. Ofta hör man i debatterna att det behövs fler ”vuxna” i skolorna. Det skulle alltså räcka med att man är ”vuxen” för att få undervisa. Den outtalade tanken bakom detta är förstås att ”vuxna” inte har fog för att kräva goda löner. Eftersom ”vuxna” inte har kunskaper nog att hålla en lektion har man kringgått detta faktum genom att bannlysa ”förmedlingspedagogik” och ”tavelundervisning”.
Istället ska eleverna söka kunskap tillsammans med sina lärare. Internet är då den främsta informationskällan. Men om läraren är lika okunnig som eleverna finns ingen som kan sortera och värdera de olika nätsidorna. Radio Islams hemsida kan då anses lika värdefull som vilken annan nätsida som helst. Jag har tidigare i en kommentar till Olles blogg skrivit om att man i Södertälje anställt en avdankad överfurir som matematiklärare. ”Han har ju läst matematik i furirskolan” motiverade rektorn detta med. Att överfuriren var ”billig i drift” var förstås det verkliga skälet. Samma rektor anställde en fd. ”dagisfröken” som lärare i engelska. Som fackligt ombud reagerade jag på detta; hon hade ju inte ett enda akademiskt poäng i ämnet. Men rektor svarade att hon tränat engelska då hon talat med tulltjänstemän under sina utlandsresor! Hon hade inte läst en enda bok på engelska i hela sitt liv.
Jag har också nämnt tidigare att en elev som just gått ut N-programmet på en gymnasieskola i Södertälje direkt anställds som lärarvikarie i matematik vid samma skola. Det har nu gått närmare tjugo år sedan dess. Han är kvar som matematiklärare vid skolan. Motiveringen är att han är uppskattad av eleverna. Han var trumslagare i en poporkester och kommunen motiverade tillsättningen med att en konstnär behöver en inkomst ”vid sidan om”. Att vara matematiklärare är alltså något man är ”vid sidan om”! Detta avslöjar kommunernas syn på läraryrket!
Fortsättning på min kommentar.
SvaraRaderaAtt lärarna knappast någonsin varit löneledande kompenserades förr av vissa förmåner, som sommarlov, jullov och påsklov. Vidare hade lärarna stor frihet att själva administrera sitt arbete. Man fick tex. förlägga vissa arbetsmoment, såsom lektionsplanering och skrivningsrättning till hemmet. Detta har stuckit i ögonen på de styrande. Läraryrkets tidigare profil har därför suddats ut.
Lönerna ska förhandlas individuellt numera. När jag var kallad till löneförhandling med min prefekt på KTH föreslog jag att vi lärare skulle få komma gruppvis, och då minst två och två. Men löneförhandlingarna skulle vara individuella, det höll man fast vid. Det visade sig dock att prefekten hade en bisittare vid sin sida.
Båda blev upprörda då jag hade med mig lönelistan med alla kollegers löner. ”Det var inte meningen att du skulle se den!” fick jag höra. Detta trots att listan är offentlig handling! Jag fick ingen betänketid alls då jag skulle besvara frågor, medan mina två motparter kompletterade varandra, så att den ene tänkte ut sin nästa fråga medan den andre ställde sin. Man kan knappast kalla oss för jämbördiga förhandlingsparter. Arbetsgivarrepresentanterna hade all information som lönestatistik, insyn i budgeten och kommande tjänsteunderlag. Jag skulle alltså inte ens ha fått se lönelistorna.
De båda återkom ständigt till studenternas kursutvärderingar, trots att dessa enligt bestämmelserna endast ska användas till att utveckla kurserna. Min undervisning var ”för teoretisk” och ”för akademisk”, fick jag höra. Detta på ett sk. akademiskt lärosäte! Min examinationsgrad var låg, vilket var den allvarligaste kritiken. Man kunde ju ha vänt detta faktum till att jag varit kvalitetsmedveten, men att värna kvalitet ger ju inga anslag från departementet om det samtidigt leder till underkännanden. På min avdelning av KTH, KTH-ITM, anställde man förvisso inga avdankade överfurirer, men man valde gärna gymnasielärare vid tjänstetillsättningar, i tron att dessa var bra pedagoger.
Jag anser inte att problemet med låga lärarlöner är så enkelt att lösa. Skolan blir väl inte bättre om man höjer lärarlönerna generellt.
Hej,
SvaraRaderaUtifrån Lars kommentar. Hittade
http://www.st.nu/opinion/debatt/hojda-lararloner-till-1970-ars-niva-en-omojlighet
Som också tar upp att pengar för detta inte finns, Men hur hade man råd 1970 (Förbiser dock det sannolika scenariot att politiker som sätter sin egen lön skulle ha haft väldigt bra utveckling) ?
Kom att tänka på att numera är det i princip obligatoriskt att ta studenten medan det 1970 bara var 30% som tog studenten
http://johankant.wordpress.com/2011/12/06/studentexamen-inte-alltid-sa-framgangsrik/
Har därför en hypotes att de låga lönerna för lärare idag har att göra med ekonomin (komunerna har ej råd)
Orsaken till detta är att fler elever kräver fler lärare. Om skattebasen är konstant måste i så fall lönen sänkas för att ekonomin ska gå ihop.
Sänkta lärarlöner -> sänkt kvalitet
Den godhjärtade idén att alla ska kunna gå på gymnasiet och därmed ha möjlighet att läsa på universitetet (ytterliggare kostnader fast på staten) har haft den negativa bieffekten att kvaliten på utbildning sjunkit.
En dellösning på detta är höja kraven för att få läsa på gymnasie så att endast de motiverade samt intelligenta gör detta (Det är svårare i Finland). Detta underlättar lärarens arbete på gymnasiet (motiverade elever) samt lärarens arbete på grundskolan av samma anledning.
Förklarar dock inte hur Finland har råd (trots lika många som går på gymnasiet)
https://www.stat.fi/tup/suomi90/marraskuu_sv.html
Men har delvis att göra med lärartätheten
http://www.mynewsdesk.com/se/friskolornas_riksforbund/pressreleases/laerartaethet-daaligt-maatt-paa-kvalitet-i-skolan-852555
Om lärartätheten var samma i Sverige som i Finland skulle vi alltså kunna höja lärarnas löner med 20 %.
Min tes är alltså
Högre krav för att komma in på gymnasie/universitet leder till mer motiverade elever
Mer motiverade elever gör det möjligt att MINSKA lärartätheten
Minskad lärartäthet ger möjligheten att öka lärarlönerna.
Ökade lärerlöner ger läraryrket högre status vilket ger lärarna arbetsro (Vanliga människor brukar ej påpeka hur personer i högstatusyrken ska göra sitt jobb)
Givetvis löser det inte alla problem men det värsta vore om de partier (orkar ej kolla vilka) som går till val i höst på kravet att öka lärartätheten lyckas få igenom sin vilja.
Mvh
Martin
Lärarstudenten skulle introducera en ny historisk epok i skolämnet historia.
SvaraRadera"Vad har vi förnytta av detta", undrade en tioårig pojke längst fram.
Intressant tänkte lärarstudenten. Nu kan vi få igång en diskussion om nyttan av historiska kunskaper.
"Ja, varför ska ni läsa historia och medeltiden?", frågade lärarstudenten entusiastiskt.
Efter ett tag räckte en pojke längst ner i klassrummet artigt upp handen och svarade: "Jo, det kan vara bra om du ska bli historielärare". Pojkens pappa var nämligen historielärare.
I en tid när ekonomisk tillväxt är det enda som är heligt kan det vara svårt att motivera nyttan med gamla hederliga historiska kunskaper. Dessa kunskaper uppmuntras "vi" snarare att ifrågasätta. Men ifrågasätter lärare eller elever nyttan med ekonomisk tillväxt - ja vad händer då?
Nyttoaspekten har blivit förödande för skolan. Allt skall ge omedelbar ekonomisk avkastning för att kunna motiveras. Studier som enbart förädlar eller ger ökande insikt om livet blir allt svårare att motivera.
SvaraRaderaDetta är förödande på lång sikt vad det gäller demokratiska värden, korruptionsbekämpning, tolerans osv.
Idag utbildar vi inte människor utan snarare produktionsresurser. Inte undra på att ohälsotalen ökar när vi ur ett skolmedicinskt perspektiv tillhör de allra friskaste i världen.
Den bildade människan är en utrotningshotad varelse på många platser.
MVH/Lars
Jag måtte ha missat denna insändare i min "gamla" lokaltidning, ÖP. Det förekommer en del nyttoresonemang, och ibland hör man debattörer säga , att man t.ex. inte behöver kunna så mycket matematik.
SvaraRaderaKan det vara rätt? Ja, man kan kanske leva ett långt och lyckligt liv utan att kunna matematik. En annan fråga är om matematik är viktigt. De som de omnämnda debattörerna indirekt säger är också "Jag tycker man inte ens behöver förstå varför matematiken är viktig, eller att jag behöver lämna några bestående bidrag till ämnet". Det dessa individer dock gör, är att de drar nytta av av andras bidrag till ämnet utan minsta betänklighet. Bara ett enkelt exempel. De kraftigaste skyddsmekanismerna vi har för att skydda information över internet är baserat på primtal. Vem kunde tro att sådan forskning, om primtal, skulle ha betydelse när vi betalar våra räkningar över Internet? Primtal har väl bara ett inomvetenskapligt värde?
Andre Geim, grafenets upptäckare, säger att det kan ta ända upp till 70 år mellan grundforskning och konkreta tillämpningar. Ursäkta Geim, jag tror inte ens 70 år räcker till. Primtalsforskningen är nog ännu äldre.
Saul Perlmutter, nobelpristagare i fysik, säger att sambandet mellan grundforskning och tillämpningar är otroligt starkt, och detta trots att att forskare nästan aldrig har tillämpningarna i sikte i sin forskning.
En helt annan fråga är givetvis om den tekniska utvecklingen varit bra eller inte. Men det får bli en annan debatt.
Det Arne skriver är klart oroande, dvs att examinationsfrekvensen kan vara avgörande för din lön. Vilka signaler sänder det till landets examinatorer?
Jag kommer ihåg ett yttrande av ekonomen Assar Lindbäck från slutet av 90-talet. I Sverige gäller lika lön för samma arbete, dessutom gäller lika lön för allt arbete, och dessutom samma "lön" vare sig du arbetar eller inte. Jag ställer mig inte till 100% bakom uttalandet, men det kanske ändå pekar på något viktigt rent principiellt.
Kjell Eriksson
Naturligtvis är det en offentlig hemlighet att hög examinationsfrekvens ofta beror på lägre krav. Men i hyckleriet som utspelar sig låtsas cheferna tro att låg examinationsfrekvens beror på att läraren är en dålig pedagog.
RaderaVid varje undervisningstillfälle bör man också säga något positivt om jämställdhet och hållbar utvecklig också. Annars är man en dålig pedagog.
År 1997 behövde nuv. KTH-ITM ännu en matematiklärare. Man hade en viss person, en gymnasielärare, i åtanke, men utlyste ändå tjänsten enligt konstens regler. Man fick många sökande. Flera var akademiskt excellenta. Ändå valde man den man tänkt sig för tjänsten. En disputerad sökande överklagade. KTH insåg därmed att de måste ge sig. Men då kom man på den geniala idén att anställa dem båda! Detta trots att det vara fanns utrymme för en tjänst. ”Lärdomen” för de styrande blev att fortsättningsvis tillsätta tjänster i smyg, utan utlysningsförfarande.
Man tar för givet att gymnasielärare är bättre pedagoger än forskarutbildade personer. Examinationsfrekvensen blir för all del i regel högre. Men att det beror på att de delar av kursen som läraren inte behärskar själv nedtonas eller utgår i smyg, vill man inte låtsas om att man förstår.
Detta är ett exempel bland många på hur man trixar med tjänstetillsättningarna på KTH-ITM. Verksamheten drivs som vore det ett rent familjeföretag. I KTH:s logotyp står det ”Vetenskap och Konst”. Man tycks avlägsna sig alltmer från denna devis.
Jag vill understryka att jag inte har insyn i hela KTH:s verksamhet. Jag känner väl till ”skolorna” ITM (Industriell Teknik och Management, alltså fd. Maskinteknik) och STH (Skolan för Teknik och Hälsa). Åtminstone där förekommer många tvivelaktigheter.
Intressant replik. Du kan ju ha rätt i sak, dvs att detta med examinationsfrekvensen är en "offentlig hemlighet", men i så fall en rätt genomskinlig sådan. Jag är "gammal som gatan", tog min "master of science" 1986. Redan då reflekterade jag över synpunkter som framkom vid Uppsala universitet; ju fler examensjobbare institutionen klarar av, desto större anslag för institutionen. Jag kan inte förneka att institutionen, där jag gjorde mitt exjobb, verkligen var intresserad av att jag skulle klara mitt exjobb. Jag funderade redan då, 1986, över detta fenomen (uttryckt i mina egna subjektiva ord): "om jag får extra pengar för att att jag godkänner någon,,,, så kanske jag kan sänka kraven..."
RaderaKjell Eriksson
Jag måste modifiera min synpunkt. När jag läser "min egen replik" ser jag att den kan tolkas fel. De handledare jag själv hade, hade en mycket hög yrkesstolthet och heder, och naturligtvis var de intresserade av att jag skulle klara exjobbet. Ingen skugga skall falla över enstaka personer. De var hur kompetenta och professionella som helst. Men själva fenomenet förbryllade mig, dvs att anslagen till institutionerna till viss del var kopplade till examinationsfrekvensen, både när det gällde "exjobbare" och doktorander.
RaderaKjell Eriksson
olle,
SvaraRaderavi alla förstår att detta är ett unket försök från en chalmers anställd att framställa KTH i dålig dager!
I dagens SvD (30 juni, s. 4) står det att Brödinstitutet menar att det dåliga PISA-resultatet kan bero på att ungdomar äter för litet med bröd.
SvaraRaderaSvensk Ventilation menar att det behövs bättre ventilation i skolorna och anser att detta kan höja kunskapsnivån.
Faktum är att idéerna tycks bli tagna på allvar.
Kanske att den regniga sommaren beror på att man dansat för mycket runt majstängerna? (Min egen tanke.) Också en fundering att ta på allvar!
Hehe, skolans vikande resultat som tummelplats för lyftande av allehanda särintressen! Nu vill jag i och för sig inte avfärda farhågor om att skolans roll som kommunal besparingsåtgärd och privat vinstuttagsmaskin haft negtiva följder för såväl skollokaler som skolmat (som båda är viktiga stödfunktioner för en fungerande skola). Dessa följder kan behöva rättas till, men jag är ändå så gammaldags av mig att jag anser att behovet av kunniga lärare med goda arbetsvillkor är en mer central fråga.
Radera