torsdag 8 december 2016

Om den nya forskningspropositionen

Regeringens nya forskningsproposition, kallad Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, som presenterades i förra veckan, är inte alls bra, med dess ensidiga fokus på innovation och industrisamverkan. I Svenska Dagbladet idag sätter nio företrädare för Kungliga Vetenskapsakademien - inklusive yours truly - ned foten, och förklarar under rubriken "Vill vi ha tio år av kortsiktig forskningspolitik?" vad som är fel med regeringens förslag. Så här inleder vi vår debattartikel:
    Innovation 400, samverkan 207 och utmaning 143. Så många gånger förekommer de här orden i regeringens nyligen offentliggjorda forskningsproposition. Man kunde tro att den har blivit felrubricerad, att det snarast är en innovationsproposition som lagts fram. Detta, särskilt som orden samhällsvetenskap, grundforskning, humaniora samt naturvetenskap bara används 15-4 gånger – i fallande ordning.

    Ordfördelningen säger verkligen något om vad som betonas i den här propositionen, för trots att den förstås innehåller en hel del åtgärder som rör vetenskapens villkor, framstår förslagen i hög grad som instrumentella för det överordnade ändamålet att främja den svenska industrins konkurrenskraft via innovationer i ordets snäva patentmening. Därför återfinns inte mycket om hur regeringen med politiska medel vill bidra till att skapa så gynnsamma villkor som möjligt för den vetenskapliga kunskapsutvecklingen. Vi finner inget substantiellt om vad regeringen vill göra för att skydda och stärka en akademisk kultur där forskarna stimuleras att ställa så bra frågor som möjligt och där de ges rimligt med tid att hålla fast vid dem trots ideliga skiften i vad som fångar och oroar politiker och medborgare, så att de kan ge verkligt hållbara och långsiktigt användbara svar på sina och medborgarnas frågor.

    I propositionen tar regeringen sin utgångspunkt i vad den uppfattar som ett växande kvalitetsproblem i svensk forskning, att Sverige på senare år har förlorat positioner i den internationella tävlingen om andelen högciterade artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

    Därefter föreslår den en höjning av det statliga forskningsstödet med sammanlagt knappt 2 miljarder kronor, varav den allra största delen kommer de sista åren, det vill säga kanske inte alls och hur som helst ändå inte som någon höjning i reala termer. Den fria forskningen ägnas några hövlighetsfraser, men till allra största delen fördelas medlen någorlunda jämnt mellan ett stort antal paket med öronmärkta, strategiska satsningar och en höjning av universitetens basanslag som är villkorade på ett sådant sätt att de är betydligt mindre fria än de ser ut att vara.

    Det vore rimligt att anta att regeringen tror att detta paket ska lösa de kvalitetsproblem som redovisas i början, att Sverige som följd av satsningarna ska flytta uppåt i citeringslistan. Eller skulle propositionen bli densamma oavsett? Har förslagen över huvud taget något med de möjligen sviktande citeringarna att göra? Tror regeringen själv på kopplingen?

Läs hela artikeln här!

4 kommentarer:

  1. Arne Söderqvist10 december 2016 05:51

    Philips hade en gång i tiden en forskningsavdelning i Eindhoven i Holland. De som var verksamma där var främst naturvetare. Uppgiften var att forska fritt och sedan redovisa resultaten för företagets tekniker. Endast en bråkdel av rönen kunde utnyttjas i nya produkter. Men det räckte för att företaget skulle bli ledande på flera områden. När jag som skolungdom feriearbetade på Philips i början på 1960-talet fick jag se prototyper på färg-TV, videobandspelare, mikrovågsugnar, CD-skivor mm.

    Men i slutet på 1970-talet fick företagsledningen ett kortsiktigt synsätt. Verksamhet som inte kunde ge kortsiktig avkastning avvecklades. Man lade ned sin grundforskning och började riva sitt forskningslaboratorium. Företaget börsintroducerades och ett aktieköp visade sig bli en god placering.

    Men efter ett knappt decennium kom baksmällan. Aktierna förlorade i värde. Flera av företagets fabriker måste säljas. (Till exempel köpte Whirlpool kyl- och frystillverkningen, dåv. Astra köpte kemiavdelningen, mobiltelefontillverkningen lades ned osv.)

    Det kortsiktiga ekonomiska synsättet visade sig i själva verket vara olönsamt på längre sikt. De som tagit kommandot i företaget hade uppfattningen att man måste fokusera på produktutveckling. Att de flesta rön inom grundforskning hamnade på hyllan och endast en liten del ledde till omedelbar tillämpning trodde man skulle vara hämmande för företaget. Det visade sig vara tvärt om.

    En del av forskningslaboratoriet finns fortfarande kvar och fungerar nu som museum över en svunnen storhetstid. Att ta igen det försprång som gått förlorat har visat sig vara mycket svårt.

    En slutsats man kan dra av historien är att fri forskning är en nödvändig förutsättning även för industriell långsiktig framgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arne Söderqvist10 december 2016 21:44

      "From the early 1970’s, research became more oriented towards converting scientific developments into Philips products rather than exploring new scientific fields."

      Ovanstående är hämtat ur texten på denna sida.
      http://www.philips.com/a-w/research/100-years-research/history.html

      Radera
  2. "Sverige på senare år har förlorat positioner i den internationella tävlingen om andelen högciterade artiklar i vetenskapliga tidskrifter."

    Vilken evidens finns för det? (Noterar att ni i texten även skriver "de möjligen sviktande citeringarna" vilket verkar uttrycka viss skepsis.)

    Mer specifikt borde vi kunna skilja på om Sverige tappar andel i relation till andra liknande länder (västeuropa och USA) respektive tappar andel globalt. Det senare vore inte förvånande, snarare väntat. När tidigare u-länder moderniseras kommer de ikapp inom alla möjliga områden. Inom forskningen är det väntat om de går från en minimal andel till en större andel, även med något sämre eller lika bra forskning överlag.

    Så den mest relevanta frågan är väl om Sverige tappat relativt USA, västeuropa, Japan och några till. Någon som har evidens om det till hands?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Appenddix (s 71 och framåt) i Öquist-Benner (en i KVA-kretsar inflytelserik rapport) ger en del relevant statistik.

      Radera