En medborgare och matematiker ger synpunkter på samhällsfrågor, litteratur och vetenskap.
torsdag 30 juli 2015
Frågan är om Terminator kan bli verklighet - i Linköping
söndag 26 juli 2015
En pompös filosofisk posör
- Låt oss börja med att ta upp vår första stora insikt, meningsfältsontologins ekvation:
- existens = framträdande i ett meningsfält
- På s 62-67 diskuterar Gabriel hur många grundläggande "substanser" det finns: en (monism), två (dualism) eller flera (pluralism). Efter att ha sagt sig vederlägga monismen (på grunder som jag emellertid inte förstår) återger han Descartes dualistiska ståndpunkt, vilken han finner "grundlös", och anser sig därmed (s 67) med uteslutningsmetoden ha kommit fram till pluralismen. Men att någon (som t.ex. Descartes) ger ett försvar för dualismen som visar sig grundlöst implicerar inte att dualismen är falsk. Och om nu det skulle vara sant, som Gabriel några sidor tidigare (s 63) hävdar, att dualismen jämfört med monismen "är mycket lättare att vederlägga, då den redan ytligt sett är absurd", varför presenterar han inte då en sådan vederläggning? De retoriska frågor han omedelbart därefter ställer - "Om man antar två substanser, hur vet man då att det inte finns fler än två? Varför två snarare än tjugotvå?" - utgör inte mycket till argument, och än mindre någon vederläggning, men längre än så verkar Gabriel inte komma i just denna fråga.
- På s 94 anför Gabriel följande:
- Om jag säger att Judith har huvudvärk, förutsätter jag att såväl Judith som huvudvärk existerar. Annars kunde Judith ju inte ha huvudvärk. Gäller detta för utsagor generellt, så gäller det också för negativa utsagor. Om vi hävdar att Judith inte har någon bil, underförstår vi att såväl Judith som bilar existerar, bara det att ingen bil just nu är i Judiths ägo.
- Gabriel drar sig inte för att, när han angriper ståndpunkter han inte gillar, tillgripa epistemologins allra mest trötsamma trumfkort: det radikalskeptiska "haha, du kan inte veta om alltsammans du hävdar i själva verket bara är inbillning!". Så här heter det t.ex. på s 36, där han angriper (sin egen halmgubbeversion3 av) materialismen:
- Materialisten menar att våra inbillningar om icke-materiella föremål bara finns eftersom vi befinner oss i vissa materiella tillstånd som handlar om något. Av det följer att även materialisten befinner sig i ett visst materiellt tillstånd när han tänker tanken "Det finns bara materiella tillstånd". [...] Hur kan han vara säker på att de materiella tillstånd som han tänker på inte är inbillningar utan verkligen är materiella?
- Om vi faktiskt varseblir att ett äpple ligger i fruktskålen, så varseblir vi ett äpple i fruktskålen och inte en visuell bild av det. Det framgår redan av att godtyckligt många olika personer kan varsebli samma äpple, även om varje person kommer att se det på sitt särskilda sätt.
fredag 24 juli 2015
Always on My Mind
tisdag 21 juli 2015
The prospect of brain emulation raises difficult ethical problems
fredag 17 juli 2015
Om utomjordingar och klimatfrågan
- Alien: Why should I not blow up this planet?
Human: We are an advanced species.
A: How do you travel?
H: We light old dinosaurs on fire.
måndag 13 juli 2015
Om biltrafik - några aktuella röster
- Bilistlobbyisten Ulf Perbo hävdade nyligen i SVT Debatt att "i Sverige finns ingen konflikt mellan bil och cykel". Så kan bara en djupt inskränkt person som sitter skyddad bakom plåt och airbags uttrycka sig. Visst finns det en konflikt mellan bilister och cyklister om det begränsade väg- och gaturymmet (och det är, med mycket få undantag, bilisterna som roffar åt sig det mesta av utrymmet). Jag behöver inte gå längre än till mig själv för att konflikten skall bli uppenbar: jag skulle mycket gärna hålla mig med cykel vid sommarstugan, men har avstått eftersom den hårda biltrafiken på den vägrenslösa Länsväg 171 gör cykling både outhärdligt och livsfarligt. Av detta märker Ulf Perbo såklart ingenting.
- En person som däremot håller med mig om existensen av en konflikt mellan bilister och cyklister är den uppenbart skogstokiga bilisten och Aftonbladet-kolumnisten Malin Wollin. Häromveckan skrev hon att "det är så många cyklister och löpare på vägarna att jag får hamsterhjärta. Och hälften av gångerna kan jag inte bestämma mig för om jag ska hålla ut eller försöka pricka dem med min kofångare". Jag tar för givet att Transportstyrelsen noterat hennes text och dragit in hennes körkort.
- "Högre fart räddar liv" utropar en rubrik i Teknikens Värld, och skribenten Mattias Rabe pläderar för höjda fartgränser på våra vägar. Det hela är så ogrundat och fåraktigt att man tar sig för pannan. Min gode vän och kollega Johan Wästlund har tittat närmare på argumentationen, och ser sig föranledd att citera vad en av Sven Stolpes medtrafikanter lär skall ha sagt på en smal bro i Värmland för många år sedan: "Det är väl för fan den som möter som skall väja!"
- Med hastighetsbegränsningar följer ett par andra gissel i trafiken: fartkontroller och fortkörningsböter. Men nu kan en ljusning skönjas i allt detta elände. I våra grannländer Danmark och Norge sprids nu en lika enkel som genial metod för att undvika just fortkörningsböter. Slik unngår du fartsbot.
söndag 12 juli 2015
Skriv på för att stoppa mördarrobotarna!
- Autonomous weapons select and engage targets without human intervention. They might include, for example, armed quadcopters that can search for and eliminate people meeting certain pre-defined criteria, but do not include cruise missiles or remotely piloted drones for which humans make all targeting decisions. Artificial Intelligence (AI) technology has reached a point where the deployment of such systems is - practically if not legally - feasible within years, not decades, and the stakes are high: autonomous weapons have been described as the third revolution in warfare, after gunpowder and nuclear arms.
Many arguments have been made for and against autonomous weapons, for example that replacing human soldiers by machines is good by reducing casualties for the owner but bad by thereby lowering the threshold for going to battle. The key question for humanity today is whether to start a global AI arms race or to prevent it from starting. If any major military power pushes ahead with AI weapon development, a global arms race is virtually inevitable, and the endpoint of this technological trajectory is obvious: autonomous weapons will become the Kalashnikovs of tomorrow. Unlike nuclear weapons, they require no costly or hard-to-obtain raw materials, so they will become ubiquitous and cheap for all significant military powers to mass-produce. It will only be a matter of time until they appear on the black market and in the hands of terrorists, dictators wishing to better control their populace, warlords wishing to perpetrate ethnic cleansing, etc. Autonomous weapons are ideal for tasks such as assassinations, destabilizing nations, subduing populations and selectively killing a particular ethnic group. We therefore believe that a military AI arms race would not be beneficial for humanity. There are many ways in which AI can make battlefields safer for humans, especially civilians, without creating new tools for killing people.
Just as most chemists and biologists have no interest in building chemical or biological weapons, most AI researchers have no interest in building AI weapons - and do not want others to tarnish their field by doing so, potentially creating a major public backlash against AI that curtails its future societal benefits. Indeed, chemists and biologists have broadly supported international agreements that have successfully prohibited chemical and biological weapons, just as most physicists supported the treaties banning space-based nuclear weapons and blinding laser weapons.
In summary, we believe that AI has great potential to benefit humanity in many ways, and that the goal of the field should be to do so. Starting a military AI arms race is a bad idea, and should be prevented by a ban on offensive autonomous weapons beyond meaningful human control.
fredag 10 juli 2015
Hur vårt moraliska tänkande korrelerar med höger-vänsterskalan
måndag 6 juli 2015
Ett AI-genombrott för mänsklighetens bästa?