-
Sedan kom dagen då borden skjutits åt sidan och stolarna ställts i en cirkel som på ett AA-möte.
”Visst blir man lite naknare när man ställer upp ett klassrum så här”, förklarade kursläraren.
Sanningshalten i påståendet var svårbestridligt.
Förklaringen till varför vi nödvändigtvis skulle känna oss nakna, om det gavs någon, har jag glömt. Men naknare blev det. Efter lunch ombads vi ta av oss skorna. Läraren snörade på sig ett par svarta mjuka dansskor.
Vi ställde oss i en stor ring. Vi skulle svepa våra blickar fritt över rummet. Och när vi fick ögonkontakt med någon annan skulle vi hoppa jämfota, båda två samtidigt, och sedan marschera mot mitten och just som vi passerade varandra ropa ”hej”!
Utanför sken solen. Trägolvet blänkte. Jag kände mig lite yr.
Vi hoppade runt en stund i strumplästen och skrek hej! och sedan förflyttade vi oss, i fantasin, till en bondgård i mitten av 1800-talet. Nu rörde vi oss fritt i salen, huller om buller, i väntan på att någon ropade ut valfri bondgårdsaktivitet.
”Såga!” ropade någon och vi började rycka med armarna fram och tillbaka genom luften.
”Tvätta kläder!” ropade någon annan och vi böjde oss ner och klämde med händerna mot golvet.
”Hugga ved!” ropade en tredje och vi svingade med armarna.
Och sedan kom det slutligen:
”Mjölka en ko!”
-
Three of the documents we were assigned feature prominently the statement “All students must be able to study on equal terms”. Taken literally, this has far-reaching and radical consequences, but from what follows in these documents on national and local (Chalmers) policies, this is not how the statement is meant to be read; rather “equal terms” seems to mean “terms that are equal along a certain limited set of aspects”. There is an interesting and important (in my opinion) discussion to be had regarding what this set of aspects should be, and why, but this is entirely lacking in the assigned documents. Consider the following examples of nonequal terms:
-
(1) Alice has legs to walk on, whereas Bob is wheelchair-dependent.
(2) Alice has excellent eyesight, whereas Bob is blind.
(3) Alice is a proficient reader, whereas Bob is dyslexic.
(4) Alice is highly talented in abstract thinking and mathematics, whereas Bob is simply unable to do or grasp any mathematics beyond the simplest arithmetic.
(5) Alice has excellent grit and stamina for academic work, whereas Bob is notoriously lazy.
(6) Alice has a home environment ideally suited for academic work, whereas Bob lives in a tiny and disorganized flat with his dysfunctional single parent and five younger siblings that he must spend many hours a day taking care of.
We talk so much about fairness in this course that I think it’s only fair that we spend at least a few minutes discussing the unfairness inherent in our policy to compensate students for some kinds of disability and impairment but not for others.
1) Med tanke på hur långt fram i tiden denna deadline ligger kanske någon läsare undrar varför jag läste kursen redan i år (om exempelvis jorden går under eller det stränga Chalmersdirektivet ändras före den 1 januari 2027 kommer jag ju därigenom att i viss mening ha läst kursen i onödan). Svaret ligger i att man på grund av det ökade intresse för att läsa kursen som uppstått till följd av det nya direktivet och som kraftigt överstiger antalet platser har infört ett system där varje institution får nominera ett begränsat antal lärare till varje kursomgång. På min institution valde ledningen att prioritera mig i detta sammanhang; jag tror att skälet är att de bedömde att jag i min roll som ledamot i Chalmers anställningskommitté skulle ha extra stor nytta av kursstoffet.
2) Vad som dock skänkte stor lindring var att jag parallellt med kursen (och på eget initiativ) läste boken The Identity Trap av Yasha Mounk, som ämnesmässigt behandlar delvis samma område som CLS930 men på ett helt annat sätt, där idéerna tas på stort intellektuellt allvar och författaren går på djupet med deras bakgrund. Rekommenderas varmt!
3) Se exempelvis texten Gender equality and equal opportunity plan från 2022, vilken ingick i den rekommenderade litteraturen på kursen.
4) Se exempelvis Camp Vera, som säkert är mycket värdefullt för deltagarna och troligen även för Chalmers, men som samtidigt är flagrant diskriminerande i och med att endast personer som "identifierar [s]ig som tjej eller icke-binär" är välkomna att delta.
5) Som skäl för denna policy för den egna undervisningsverksamheten anförde jag bland annat att diskriminerande åtgärder riskerar att bryta mot den svenska diskrimineringslagen från 2008, vilken vi hade lärt oss om i början av kursen. Men på detta fick jag faktiskt svar från läraren, som pekade på en paragraf i lagen som undantar "åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor".
Detta är intressant, och kan vara ett led i upplösandet av den motsättning jag här diskuterar mellan å ena sidan fördömandet av diskriminering och å andra sidan bruket av detsamma. Men riktigt klok på detta blir jag ändå inte. Antagligen skulle det citerade undantaget fria exempelvis Camp Vera-initiativet från anklagelser om diskriminering, men hur skulle lagen tillämpas om någon exempelvis drev en cancerklinik med policyn att alltid prioritera manliga patienter framför kvinnliga och att släppa in de senare endast i mån av plats, och som anförde att syftet med denna policy är att främja jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om medellivslängd? Sett genom mina juridiskt okunniga och naiva ögon ser det ut som att undantaget i lagen är tillämpligt och att cancerkliniken kan frias, men jag tror och hoppas att vi alla är överens om att det vore fullkomligt på tok.
6) Jag syftar här på deras bedömningsregler för det mångfalds- och inklusions-yttrande som är obligatoriskt när man söker lärartjänst hos dem, och som jag känner till tack vare Bryan Caplan. Eventuellt ser vi nu ett första tecken på att dylika ideologiska bekännelseobligatorier är på tillbakagång i det amerikanska universitetsväsendet.