En bra skola är en avgörande grund för en god framtid - både för individen och för samhället. En bra skola förutsätter kunniga och bra lärare, och därför kan vikten av bra lärarutbildning knappast överskattas. Den svenska lärarutbildningen är ett nationellt intresse av rang!
Den är därför ett angeläget debattämne, och det är viktigt att diskussionen bygger på en så korrekt bild som möjligt av hur utbildningen fungerat hittills. Karin Mårdsjö Blume och Mats Tegmark (som har ledande positioner vid lärarutbildningarna i Linköping respektive Dalarna) har säkert rätt då de på SvD Brännpunkt häromdagen menar att mycket av den kritik som riktats mot utbildningen är osaklig, och att "Lärarutbildningens dåliga rykte [...] saknar vetenskaplig grund". De söker i sin debattartikel ge en mer positiv bild, och stödjer sig på ett par enkätundersökningar1 bland alumner:
- För att själva ta reda på vad våra utexaminerade alumner tycker om våra utbildningar efter att de hunnit arbeta i två år har 25 lärosäten gått samman och genomfört två omfattande enkätundersökningar. Enkäterna, som är ett led i lärosätenas egna och gemensamma kvalitetsutveckling, har skickats till samtliga lärare som tog examen under läsåren 2007–2009, drygt 18000 alumner.
Av de 60 procent som besvarade enkäterna tycker en klar majoritet (7 av 10) att deras lärarutbildning har gett dem goda kunskaper om såväl barns/ungdomars lärande som i de ämnen som ingick i utbildningen. En klar majoritet anser att deras lärarutbildning har gett dem förmågan att ta till sig ny kunskap och integrera den i undervisningen.
Mest nöjda av allt är alumnerna med att deras utbildning har gett dem förmågan att använda vetenskaplig metodik och ett vetenskapligt förhållningssätt, liksom att agera självständigt och med ett prövande förhållningssätt, vilket måste anses vara själva kärnan i en akademisk professionsutbildning.
Och så, omedelbart, Mårdsjö Blumes och Tegmarks slutsats av detta:
- Enkätsvaren visar att Sveriges lärarutbildningar håller en hög akademisk nivå.
Oj minsann!
Vad skall vi då säga om denna slutsats? Jag finner den ytterst vågad. Om (en stor andel av) alumnerna hävdar att "deras utbildning har gett dem förmågan att använda vetenskaplig metodik och ett vetenskapligt förhållningssätt", och om de mer allmänt indikerar att utbildningen håller hög akademisk nivå, så finns flera tänkbara tolkningar. Det kan handla om (a) att utbildningen faktiskt håller hög nivå. Alternativt kan svaren bottna i (b) att flertalet svarande saknar annan erfarenhet av högre utbildning än just lärarutbildningen, att de därför inte har något klart grepp om vad "hög akademisk nivå" innebär, och att de helt enkelt tar för givet att den utbildning de fått uppfyller gängse krav på akademisk nivå. Eller också skulle det kunna handla om (c) att de svarande innerst inne anar att deras utbildning nog inte håller måttet, men att de inte kan förmå sig att säga detta rent ut (eller ens erkänna saken för sig själva) eftersom den utbildning man fått ingår i den självbild man har.2
Ytterligare tolkningar är säkert möjliga. För att utröna vilken eller vilka av dem som är riktiga krävs givetvis fördjupat studium av frågan. Men Mårdsjö Blume och Tegmark postulerar, utan tillstymmelse till eftertanke, att tolkning (a) är den rätta. Och detta strax efter att de kritiserat andra debattörers ståndpunkter för att "sakna vetenskaplig grund"!
En enda säker slutsats tycker jag mig kunna dra av Mårdsjö Blumes och Tegmarks proklamation att "enkätsvaren visar att Sveriges lärarutbildningar håller en hög akademisk nivå", nämligen att (åtminstone vissa) dekaner och utvecklingsledare inom svensk lärarutbildning håller beklämmande låg akademisk nivå. Att härav dra ytterligare slutsatser om nivån i svensk lärarutbildning mer allmänt låter sig inte göras, men lite oroande är det allt.
Fotnoter
1) Jag har inte lyckats hitta enkäterna på nätet, men väl ett blogginlägg av tidigare lärarstudenten Filippa Mannerheim som pekar på frågeformuleringar som förefaller tydligt riggade i syfte att ge en positiv bild av utbildningen.
2) Visst stöd för denna tredje tolkning tycker jag framkommer i den i Fotnot 1 omnämnda bloggposten av Filippa Mannerheim.
Sett hela undersökningen?
SvaraRaderaJag har inte lyckats hitta den.
RaderaJag var väl delvis medskyldig till att initiera den, om jag inte minns fel så beslöts det att inte offentliggöra den för att den inte skulle misstolkas.
SvaraRaderaDen vällovliga ambitionen att undvika vantolkning misslyckades alltså, men det är svårt att gardera sig mot insiderjobb...
RaderaRättelse: Inte offentliggöra siffrorna innan det gjorts egna analyser.
RaderaJag kan tillägga att jag uppmärksammat Karin Mårdsjö Blume och Mats Tegmark på denna bloggpost, och hoppas att de hör av sig med sina reaktioner.
SvaraRaderaJag har nu (sent omsider) sett undersökningen och kan bekräfta att den är riggad i enlighet med vad som antyds i Fotnot 1. Den är konsekvent utformad såsom Filippa Mannerheim förklarar:
SvaraRadera"Varje fråga inleddes med frasen 'Min lärarutbildning innebär att jag har...' och sedan någon kompetens exempelvis ”förmåga till samarbete inom skolan' eller 'förmåga att planera och genomföra undervisning'.
Snabbt insåg jag att om jag kryssade i fältet 'instämmer inte alls' innebar detta också att jag hävdade att jag inte alls hade denna kompetens i dagsläget! Så nesligt skrivet. För nog kan jag 'planera och genomföra min undervisning'. Men inte 17 lärde jag mig detta på lärarhögskolan!"