tisdag 14 januari 2014

Jag och utomjordingarna i Barnkanalen

För halvannan timme sedan denna vintermörka tisdagsafton gjorde jag mitt första framträdande i SVT:s Barnkanalen! Närmare bestämt i vetenskapsprogrammet Hjärnkontoret - vilket känns som ett fantastiskt fall framåt jämfört med min medverkan i SVT Debatt för några år sedan. Mitt uppdrag denna gång var att hjälpa programledare och publik att reda ut frågan om huruvida det finns intelligent liv på andra planeter än vår egen, och varför vi i så fall inte hört något av dessa utomjordingar. För den händelse att någon läsare missade programmet finns det att se på SVT Play (inslaget om utomjordingar börjar ca 5:45 in i videon).1

Det enda intellektuellt hederliga svaret på frågan om huruvida utomjordingarna existerar är (i dagens kunskapsläge) "vet ej", men det finns givetvis ändå en hel del att säga om saken, och en mängd intressanta teorier. Den som inte nöjer sig med de ytterst korta reflektioner vi hann med i programmet kan t.ex. gå vidare till mina bloggposter om Fermis paradox och det stora filtret. Jag vill också rekommendera Stephen Webbs utomordentligt läsvärda bok Where is Everybody?, där författaren systematiskt går igenom och värderar 50 av de vanligaste förslagen på förklaringar till varför vi ännu inte fått kontakt, och därvid tar med läsaren på spännande utflykter inom exempelvis kosmologi, astronomi, geologi, evolutionsbiologi, perkolationsteori, matematikfilosofi och futorologiska studier bl.a. om den beryktade Singulariteten. Notera till sist att den eminenta tidskriften Forskning och Framsteg i sitt nummer 1/2014 bjuder på ett temablock om liv i rymden, varur jag framför allt vill rekommendera Joanna Roses intervju med (den inte för inte här på bloggen ofta citerade) Oxfordfilosofen Nick Bostrom.2

Fotnoter

1) För den som eventuellt blir besviken över vilka korta stunder jag syns i rutan kan jag berätta att dessa, ihop med alla tagningar och omtagningar samt sökandet efter nya festliga inspelningsplatser, tog en halv arbetsdag att spela in.

2) De läsare som uppskattade de bilder av Simon Stålenhag som jag publicerade i september kan dessutom glädjas åt att Stålenhag bidrar med en snygg illustration till Bostrom-intervjun.

16 kommentarer:

  1. Mitt första och enda TV-framträdande var ännu kortare än vad inslagen med dig var i Hjärnkontoret.

    I samband med att jag som gymnasist på 60-talet deltagit i "Nutidsorienteringen", som var en tävling för skolungdomar, sponsrad av Dagens Nyheter, blev jag intervjuad i nyhetsprogrammet Aktuellt i TV. Intervjun tog omkring en halvtimme med ett par omtagningar. Jag besvarade en stor mängd frågor ställda av reportern Bo Holmström. En fråga klarade jag dock inte och besvarade den med "Jag vet inte."

    Den frågan och mitt svar på denna var det enda som sedan sändes i TV. Som tröst blev mina ord dock bevingade i hela skolan. Varje gång någon lärare frågade något som en elev inte kunde svara på, tog denne till svaret "Det vet jag inte, som Arne sa' ".

    Dina TV-framträdanden framstår för mig som mycket lyckade!

    SvaraRadera
  2. Why haven't we heard from extraterrestrials yet? The most likely answer is that there are none within communications range. The signal-to-noise ratio depends on signal strength, antenna gain, the inverse square law and background noise. The aliens' home world presumably circles a nearby star which, as radio astronomers know, is a radio noise source. The Pioneer spacecraft have just ventured into interstellar space and they are barely within communications range. And that is because we know exactly what to listen for.

    SvaraRadera
    Svar
    1. This response, Jim, is typical of a pattern I've noticed in your frequent commenting here: Without having looked at the relevant literature on the topic at hand, but based only on having thought perhaps 15 minutes about the problem on your own, you declare with great certainty some particular (and usually highly controversial) answer to the problem as being the right one. Are you sure you have the kind of cognitive Superman abilities that warrant such an attitude?

      In the present case, one thing you are missing is that there is more to Fermi's paradox than just the apparent absence of incoming radio messages. If civilisations at our level of technological maturity exist, then either all such civilizations are somehow doomed to quick destruction (perhaps by the inevitable discovery of some terrible and uncontrollable doomsday weapon), or there are planty of civilizations out there that are hundreds, thousands or even millions of years ahead of us. In the latter case, why have we seen no signs of Dyson spheres or Kardashev III megastructures out there? And why haven't they already colonized us? I don't have the answers to these questions, but they cannot be ignored by someone who seriously aspires to be able to sort out Fermi's paradox.

      Radera
    2. I apologize for being thoughtless at times and talking off the top of my head. Please take my comments as an acknowledgement of having read your post. If I appears to be too critical it is just to offer a response and perhaps another point of view.

      A Dyson sphere would block the light of the sun that it surrounds and so would not likely be visible by outsiders. Would it appear to be an overly large brown dwarf? If a Kardashev III structure existed in this galaxy we would most likely be associated with it.

      With respect to CETI we need to ask why someone would bother to do it? As a signal it would be a beacon and presumably be of some service. If it is an alert or a call for attention it has to be justified. If a CETI message is not directed at something specific then it could just be a way of saying "hey there." If the astronomy community is involved I would suspect a recruitment effort. But I still think we should consider the question, "why bother?"

      Radera
    3. Dyson spheres will be visible in the infrared spectrum. Their ability to accumulate heat is negligible, so all of the energy it picks up from its star will have to be emitted again.

      By the way, Jim, do you read my posts in Swedish, or do you (as I've sometimes suspected) first run them through Google Translate (which is really good at picking up key words but does rather worse in terms of putting them together into coherent reasoning...)?

      Radera
    4. Some have doubted the gravitational stability of the Dyson sphere. But Dyson thought in terms of structures in orbits and the criticism considered structures supported by radiation pressure. A dynamic structure would probably have to consist of something like Gerard O'Neill's space colonies.

      I use Google Translate to save time but don't trust it. I had a little trouble with "si och så" for instance but the SAOB proved helpful there. My Swedish vocabulary could use improvement. I recall reading somewhere that Swedish university students can do work in English towards a degree. English is my native language and using it is a deliberate effort to avoid misstatement. I'm not as competent as I would like to be in Swedish.

      Radera
    5. Found an interesting take on voting "si eller så."

      Radera
  3. Cecilia Balden-Lembke17 januari 2014 kl. 01:01

    Så kul att jag råkade se ett Anders Sandberg-föredrag förra året här i Lund. Det gör att jag förstår mer av vad du skriver om utomjordingar. Jag försöker rädda de intelligenta utomjordingarna, ser det som en utmaning. Det tycks som att två milstolpar behöver komma i rätt ordning:

    1. Dyson-sfärer/olika metoder för att tillvarata solens (stjärnan som planeten ifråga kretsar kring) energi, skjuta iväg sonder.

    2. Gemene galning kan få tag på massförstörelsevapen som förstör hela planeten ifråga.


    (SETI-radioutsändning tycks vi på jorden i vart fall ha kirrat kronologiskt före punkt 2. Men det finns en stor risk att de flesta intelligenta kulturer INTE fick de två punkterna i rätt ordning)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med dig, Cecilia - kronologin i den tekniska utvecklingen kan vara avgörande. En intressant samhällsvetenskaplig fråga är denna: är kronologin väsentligen deterministisk, eller har vi en chans att påverka den? Om den är deterministisk så är det spiken i kistan för mina patetiska små försök att (t.ex. genom mitt missionerande här på bloggen och genom det här KVA-arrangemanget den 17 mars i år) rädda världen.

      Det Anders Sandberg-föredrag du nämner är väl (har jag för mig, visst har vi diskuterat det förut?) väsentligen samma som det fina videoföredrag av hans medförfattare Stuart Armstrong som jag aldrig vill missa ett tillfälle att göra reklam för. Här är deras uppsats.

      Aktiv SETI (dvs försök att kontakta utomjordingarna) anser jag (åtminstone som det hittills praktiserats) vara snudd på oförlåtligt vanvett.

      Radera
    2. Cecilia Balden-Lembke17 januari 2014 kl. 15:00

      Hm, du har en poäng i att svaret kan vara deterministiskt. Låter nedslående.
      De andra ev. intelligenta kommunicerande planeterna har väl också tänkt på Fermis paradox, och ändå inte kunnat förhindra sin egen förstörelse.

      Hm, nästan så jag föredrar att vi är de första intelligenta i universum, bara för det. Ty det skulle betyda att vi fortfarande har en chans att förhindra vår egen själv-
      förstörelse.

      Radera
    3. Just så. Samma sak i termer av det stora filtret: Allt tyder på att produkten pq är pytteliten. Alltså måste minst ett av talen p och q vara pyttelitet. Vårt hopp står till att p är pyttelitet, så att q inte nödvändigtvis behöver vara pyttelitet och utsikterna för mänsklighetens överlevnad därmed inte behöver vara så dåliga.

      Radera
  4. Att ni överhuvudtaget kan sitta och diskutera dessa saker utan att söka svar i tex bibeln eller söka gud på annat sätt bevisar bara hur idiotiska "smarta" människor kan vara. Fast det äär väl det som kallas "blind", en term som jesus använde om de judiska fariseerna.
    Det är ändå inte ni som bestämmer över saker och ting, så varför oroar ni er?
    Gör något vettigt istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår jag dig rätt att jag bör ge upp mitt vetenskapliga förhållningssätt och istället söka sanningen i de heliga skrifterna? Med särskilt fokus på den där Jesus?

      Radera