måndag 6 januari 2014

Välkommen till Björnbomland/Absurdistan

De ledande namnen inom svenskt klimatförnekeri förenas av dels en ovilja att ta det klimatvetenskapliga kunskapsläget på allvar, dels en lättsinnig syn på vad för slags argumentation de kan tillåta sig. Samtidigt har de givetvis en del individuella särdrag. Lars Bern, t.ex., känns igen på sina rabiat fradgatuggande inlägg om den stora klimatkonspiration som syftar till att åstadkomma en världsdiktatur, medan Peter Stilbs kännetecknas av sina osammanhängande svador, sin repetitivitet, och sin faiblesse för primitiv sexistisk humor. Även Ingemar Nordin och Claes Johnson (vilka jag här ägnat varsitt blogginlägg) har sina specifika egenheter.

I dagens bloggpost tänkte jag fokusera på ännu en av dessa grånade äldre herrar som gjort klimatförnekeri till en livsuppgift, nämligen Pehr Björnbom, pensionerad professor i kemiteknik från KTH, tillika (och precis som Stilbs och Nordin) medlem i klimatförnekarnätverket Stockholmsinitiativet och skribent på deras blogg som tidigare hette The Climate Scam men som för en tid sedan bytte namn till det orwellskt klingande Klimatupplysningen. Björnboms främsta kännetecken i klimatdebatten är
    (a) hans ständiga hojtande om ad hominem så snart han får mothugg i en debatt (samtidigt som han aldrig ser det som det minsta problematiskt då han själv eller någon av hans meningsfränder tar till samma debattgrepp), och

    (b) hans aldrig sinande tålamod när det gäller att försvara snart sagt vilka utsagor som helst så länge dessa kommer från det egna lägret eller pekar på att klimathotet är överdrivet (jag får närmast intrycket att Björnbom gjort det till en sport att kunna försvara vilken utsaga som helst, hur orimlig den än må vara).1

Denna min bloggpost kan ses som ett enda stort ad hominem, riktat mot Pehr Björnbom. Till skillnad från Björnbom är jag inte beredd att kategoriskt döma ut ad hominem som ett i alla lägen olämpligt och förkastligt debattgrepp.2 Om det i någon viktig debatt visar sig finnas en medverkande som systematiskt vanställer kunskapsläget och rycker sönder diskussionen med allt ifrån strunt till rena felaktigheter, då kan det finnas anledning att påtala den saken så att den som söker lära sig något kan undvika just den skribenten, till förmån för andra mer pålitliga källor. Det är där vi enligt min mening befinner oss i fallet Björnbom, och min bloggpost kan alltså ses som ett slags varning till allmänheten.

Alltsedan Björnbom började dyka upp i Uppsalainitiativets kommentarsfält någon gång 2009 eller så har jag då och då sett mig nödsakad att läsa vad han skrivit, och jag kan inte påminna mig att detta någon endaste gång lett till att jag lärt mig något nytt och intressant, medan det däremot skett desto oftare att jag i hans olika inlägg träffat på ren och skär desinformation. Mitt råd till läsekretsen blir därför följande: Nästa gång ni råkar på något påstående av Pehr Björnbom som synes kullkasta etablerad klimatvetenskap eller på annat sätt pockar på er uppmärksamhet, strunta i saken och gå iväg och gör något mer produktivt, som t.ex. att putsa naglarna, se något gammalt avsnitt av Falcon Crest eller läsa 2004 års IKEA-katalog. (Jag lovade mig själv på sistlidna nyårsnatt att följa detta råd, men erfarenheten tyder på att jag dessvärre är så lättprovocerad att det inte alls är säkert att jag kommer att leva upp till löftet.)

I det följande skall jag ge två relativt färska exempel på hur Björnbom argumenterar och vilka absurditeter han därvid tillgriper. I inget av fallen är själva sakfrågan av särskilt avgörande intresse, utan det viktiga i sammanhanget är att notera Björnboms oredliga argumentationsteknik.

1. IPCC och de 0,3 graderna

I den DN-debatt i förra månaden som jag kort rekapitulerar i min bloggpost den 14 december känner sig Björnboms klimatförnekarkollegor Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård och Marian Radetzki (KNR) anklagade för ohederlig retorik och meddelar därför i sin slutreplik att
    den som läser vår bok [skall] se att vi enbart refererar elementära fakta, sätter in dem i ett historiskt perspektiv och försöker se proportionerna.
Som sitt enda exempel på hur de i boken "refererar elementära fakta" meddelar de genast följande.
    Till exempel konstaterar vi att IPCC bedömer det mänskliga bidraget i uppvärmningen motsvara ungefär 0,3 grader Celsius.
Problemet med detta enda exempel är emellertid att det är fel. Det finns inget stöd i IPCC:s rapporter för att de skulle "bedöm[a] det mänskliga bidraget i uppvärmningen motsvara ungefär 0,3 grader Celsius". Härav den lite bryska titeln Karlsson, Nordangård och Radetzki ljuger ogenerat till min bloggpost. Hur KNR kom fram till de 0,3 graderna (eller om siffran möjligen var gripen rakt ur luften) visste jag inte, men i bloggposten erbjöd jag följande spekulation:
    För den som är lite van vid hur klimatförnekare brukar läsa sina källor är det emellertid inte svårt att förstå hur de tänkt. På sidan 25-26 i IPCC-rapportens Technical summary finns ett stycke som innehåller följande meningar:
      It is extremely likely that human activities caused more than half of the observed increase in global average surface temperature from 1951 to 2010. [...] Together these assessed contributions are consistent with the observed warming of approximately 0.6°C over this period.
    Om man tar hälften av 0,6°C får man den av Karlsson et al angivna siffran 0,3°C, så om vi därtill (felaktigt) antar att den antropogena uppvärmningen fram till 1951 är försumbar i sammanhanget, och dessutom (åter felaktigt) översätter engelskans "more than" till svenskans "ungefär", så landar vi i Karlssons et al påstående om IPCC:s bedömning.
Jag visade också hur IPCC i samma stycke i samma Technical summary uppgav den del av uppvärmningen under samma tidsperiod (1951-2010) som orsakats av naturliga faktorer till "likely [...] between –0.1°C and 0.1°C", och om man subtraherar detta från periodens observerade uppvärmning om 0,6°C får man (som jag säger i min bloggpost) att "IPCC uppskattar att det mänskliga bidraget till periodens uppvärmning troligen ligger mellan 0,5°C och 0,7°C". IPCC har till och med ett formaliserat bruk av ord som "likely", med vilket de menar en sannolikhet om minst 66% (uttrycket "extremely likely" som också citeras ovan betyder minst 95%). Och då IPCC uppskattar att sannolikheten att den antropogena uppvärmningen i perioden ifråga ligger mellan 0,5°C och 0,7°C är minst 66%, då kan ingen hederlig debattör i världen få det till att de (med KNR:s ord) "bedömer det mänskliga bidraget i uppvärmningen motsvara ungefär 0,3 grader Celsius". KNR har alltså farit med osanning. Case closed!

Case closed? Nej, inte för Björnbom. I en kommentar på den s.k. Klimatupplysningen skriver han att
    Häggströms försök att avfärda tolkningen att 0,3 C av uppvärmningen är antropogen verkar vara dåligt genomtänkt. IPCCs sätt att uttrycka dessa saker ger så pass stort rum för olika tolkningar (vilket beror på att osäkerheterna är stora) att skilda sådana kan vara lika berättigade.

    Häggströms tolkning är inte bättre än den som Karlsson, Nordangård och Radetzki gör, snarare sämre.

Det Björnbom skriver här är helt enkelt inte sant. Det faktum att IPCC medger stora osäkerheter kan inte tas som intäkt för att man skulle få tolka deras skriverier hur man vill. Den avgörande skillnaden mellan mitt påstående att "IPCC uppskattar att det mänskliga bidraget till periodens uppvärmning troligen ligger mellan 0,5°C och 0,7°C" och KNR:s påstående att "IPCC bedömer det mänskliga bidraget i uppvärmningen motsvara ungefär 0,3 grader Celsius" är att mitt påstående har stöd i IPCC-rapporten, medan KNR:s påstående saknar stöd i (och till och med motsägs av) IPCC-rapporten.

Sedan detta Björnboms första KNR-försvar visat sig, i diskussioner bl.a. på Uppsalainitiativet, ohållbart, övergick han snabbt till sitt andra KNR-försvar, åter i en kommentar på den s.k. Klimatupplysningen, där han anklagar mig för att ha begått en "blunder" genom att ha förväxlat IPCC:s begrepp "likely" och "extremely likely", och hävdar att min kritik mot KNR:s påstående därför är ogiltig. Det här är åter rena dumheterna. Ingenting av vad jag sagt ovan ändras av att IPCC försett sin bedömning att "human activities caused more than half of the observed increase in global average surface temperature from 1951 to 2010" med sannolikhetsbedömningen "extremely likely". Givetvis får man ett annat och större trolighetsintervall om man ändrar trolighetsgraden från "likely" (minst 66%) till "extremely likely" (minst 95%), men om man tar det större intervallet och utnämner dess nedre ändpunkt till IPCC:s uppskattning, då gör man sig lik förbannat skyldig till desinformation.

Därefter skyndade sig Björnbom vidare till sitt tredje KNR-försvar, denna gång ägnat en hel bloggpost på den s.k. Klimatupplysningen, där han vänder sig både mot mig och mot min UI-kollega Lars Karlsson som skrivit en egen bloggpost om KNR:s 0,3 grader, med väsentligen samma slutsatser som mina. Här ägnar sig Björnbom åt en vilseledande och uppåt väggarna felaktig räkneexcercis med konfidensintervall för olika bidrag till den aktuella periodens uppvärmning - felaktig bland annat därför att han behandlar de olika bidragen som oberoende stokastiska variabler, vilket de givetvis inte är då de måste summera sig till den observerade totala uppvärmningen. Björnbom skriver att han "gjort beräkningarna mest som en tankeställare för att stimulera diskussion", men hans verkliga avsikt kan knappast förstås som annat än ännu ett patetiskt försök att blanda bort korten. Hans invecklade men meningslösa kalkyl gör hans förklenande3 ordval "sofistikerad" i påpekandet att KNR "inte [har] gjort någon sofistikerad analys som Häggström och Karlsson" extra löjligt, ty vad är det som är så "sofistikerat" med min respektive Lars Karlssons "analys" av IPCC-texten?4 Mitt konstaterande att "IPCC uppskattar att det mänskliga bidraget till periodens uppvärmning troligen ligger mellan 0,5°C och 0,7°C" bygger på "analysen" att från den observerade totala uppvärmningen subtrahera IPCC:s skattning av det naturliga bidraget - knappast en uträkning som förtjänar ordvalet "sofistikerat". Lars Karlssons motsvarande uppgift är än mindre "sofistikerad" och kan knappast ens kallas "analys" - han har helt enkelt läst av IPCC:s uppskattning i deras stapeldiagram om saken. Man får faktiskt intrycket att frasen "sofistikerad analys" i Björnboms ordbok står för "vad som helst utom rent hittepå".5

Pehr Björnbom är inte dum i huvudet, och jag kan inte tänka mig annat än att han har helt klart för sig vad han sysslar med här: bluff, båg, rökridåer och diskussionssabotage. Och vad skall man då säga om nästa exempel?

2. "försökte ta upp en debatt om sexism..."

Streisandeffekten: skrattar bäst som skrattar sist? Så lyder rubriken på en bloggpost jag författade den 2 augusti 2012, i vilken jag berättade om bloggaren Tomas Gunnarssons (a.k.a. Genusfotografen) kritiska analys av blidsättningen av en artikel i tidningen Xpress, om bildbyråns brutala försök att tysta honom, och om den så kallade Streisandeffekt som därpå följde. Slutligen ställde jag den öppna frågan om huruvida bildbyrån verkligen tagit skada av det inträffade på det sätt vi hoppats, alla vi som skadeglatt såg till att sprida historien om deras motbjudande agerande.

I kommentarsfältet till bloggposten utspelade sig bland annat följande korta meningsutbyte (om man nu kan kalla det så) mellan Björnbom och mig.
    PB, 6 aug 2012, 02:01: Olle, vad sägs om att ta några bilder med slangen?

    Det vore väl fint med ett reportage i Xpress om den bloggande statistikprofessorn i Götet.

    Klänningen, banangreppet om slangen, skulle det inte passa menar du? Jo, men tänk Pride, så kanske du förstår.

    OH, 6 aug 2012, 11:51: Din parallell haltar enligt min mening betänkligt, Björnbom. Pridefestivalen fyller en viktig funktion för att synliggöra minoriteter som under århundraden varit osynliggjorda och förtryckta. Bilderna i Xpress fyller ingen angelägen funktion alls.

    PB, 6 aug 2012, 17:31: Nej, men Genusfotografens analys av bilderna var angelägen och med lite fantasi kan vi förstå varför.

    OH, 6 aug 2012, 17:59: Exakt vad som pågår i din snuskiga gubbfantasi vet jag inte, Björnbom, men jag kan säga att detta är första (och förhoppningsvis sista) gången som jag av en motbjudande gammal snuskgubbe föreslagits att klä mig i kvinnokläder. Var nu snäll och tag ditt pick och pack och ge dig av från min blogg.

    (Till er som inte känner till sammanhanget: Pehr Björnbom är en tröttsam gammal klimatförnekare som länge frekventerade Uppsalainitiativets kommentarsutrymme, tills jag för något år sedan bad honom dra. Nu är har han tydligen hittat hit med sitt snusk och sina oförskämdheter, men jag försäkrar er, han skulle just gå.)

Läsaren kan inte undgå att notera att jag, speciellt i min andra kommentar, bemöter Björnbom bryskt och en smula otrevligt. Lika tydligt är emellertid att Björnbom går in i diskussionen på ett sätt som gör att såväl min bryskhet som epitetet "snuskgubbe" framstår som välmotiverade. Givetvis kör jag en sådan kommentator på porten! Till Björnboms försvar skall dock sägas att han sedan dess faktiskt haft den goda smaken att inte höra av sig på min blogg igen.

Dessutom, åter till Björnboms försvar, skall sägas att hans kommentarer i ovanstående skriftväxling är mycket otypiska för honom (gissningsvis var han, åtminstone då han skrev den första av sina båda kommentarer, berusad). Jag kan inte minnas att han någonsin tidigare (eller senare) uppträtt så flagrant tölpaktigt. Tvärtom brukar han bemöda sig om att uppträda ytligt sett korrekt, och just därför hade jag nog väntat mig att han skulle försöka glömma den här incidenten och lägga den bakom sig. Döm om min förvåning då jag blev uppmärksammad på hur han, över ett år senare, den 12 december 2013 på den s.k. Klimatupplysningen, självmant påminner sin läsekrets om saken.

Ännu mer förbluffande (och nu kommer vi äntligen till poängen med det här exemplet) är hur han i en senare kommentar på samma klimatförnekarblogg, den 25 december 2013, försöker sig på att förklara och försvara sitt agerande. Han skriver att han "försökte ta upp en debatt om sexism med Olle Häggström på hans egen blogg", och att
    Häggström[s] blogginlägg om detta kan ytligt sett se ut som att han stöder Genusfotografen. [...] Men av att det i titeln på blogginlägget står ”Skrattar bäst som skrattar sist” och en närmare granskning av texten tyder på att Häggström talar med dubbla tungor och att han egentligen verkar vilja förlöjliga Genusfotografen.
Denna tolkning av min bloggpost är fullkomligt orimlig. Jag tar tydligt parti för Genusfotografen, jag tar ännu tydligare parti emot bildbyrån, och ingen hederlig läsning av bloggposten kan få mitt ställningstagande till att bli det motsatta. Men trots att inte minsta bokstav pekar i den riktningen säger sig alltså Björnbom ha tolkat min bloggpost som ett försvar av bilderna i Xpress, och han menar att hans avsikt var att få mig att "inse hur det blir om en fotograf behandlar en manlig statistikprofessor enligt samma måttstockar som den kvinnliga mästerkocken". Jaha minsann, tack för omtanken.

Om möjligt ännu mer bisarrt blir det när Björnbom bannar mig för mitt ordval "snusk" och "snuskgubbe". Så här skriver han:
    Vad som menas med snusk här är oklart. Ar klänningar snuskiga? Eller är det symboliken som syftar på oralsex som är snuskig? Men varför gäller detta i så fall inte lika mycket kvinnligt som manligt oralsex?
Det finns inget som helst stöd vare sig i min bloggpost eller i mina kommentarer till Björnbom för att jag skulle besitta det slags fördomar som han här försöker klistra på mig. Jag har inga som helst kritiska synpunkter på genusöverskridande klädsel eller på vad för slags sexuella aktiviteter som samtyckande vuxna ägnar sig åt med varandra, oavsett om de är av samma eller olika kön. Nej, vad mina epitet "snusk" och "snuskgubbe" syftar på är (vilket varje normalt funtad läsare givetvis inser) att Björnbom uppmanar mig till sexuella handlingar (om än symboliska sådana). För att sådana uppmaningar skall vara acceptabla krävs ett särskilt slags nära relation mellan parterna - i annat fall blir uppmaningen (som i det här fallet till råga på allt gjordes offentligt) ett typiskt snuskgubbebeteende. Och jag kan försäkra att Björnbom och jag varken har eller har haft den sortens relation till varandra. Härav alltså ordet "snuskgubbe".

Fotnoter

1) Som ett exempel på hans enastående uthållighet, se gärna hans försvar i kommentarsfältet på Uppsalainitiativet i december 2010 av sin egenhändligt ihopsnickrade nya teori för gaskinetik.

2) Se den gamla bloggposten Den oundgängliga trovärdighetsbedömningen: fallet DysonUppsalainitiativet, där jag nyanserar begreppen kring sak och person, och där Björnbom i kommentarsfältet kategoriskt vägrar att se några som helst nyanser i frågan.

3) Ordet "sofistikerad" bär oftast inte på någon förklenande innebörd, men i detta fall är det uppenbart att Björnbom vill döma ut mina och Lars Karlssons återgivningar av IPCC:s uppfattningar som långsökta och konstlade.

4) Tidigare i samma bloggpost använder Björnbom uttrycket "djupare analys" syftandes på samma insatser från mig och från Lars Karlsson.

5) Jag har långt ifrån tömt ut Björnboms förråd av dumheter i denna debatt. Så t.ex. ställer han i sin bloggpost den retoriska frågan
    Men vad är det då som Häggström och Karlsson med sådan emfas vänder sig mot? Vad har författarna av Domedagsklockan egentligen skrivit?
...följt av ett långt citat ur KNR:s bok Domedagsklockan. Detta trots att både jag och Lars Karlsson är extremt tydliga med vad vi kritiserar, nämligen KNR:s påstående "IPCC bedömer det mänskliga bidraget i uppvärmningen motsvara ungefär 0,3 grader Celsius" som inte var hämtat från från deras bok (vilken varken jag eller Lars hade läst, något vi också var tydliga med) utan från deras DN-artikel Säg nej till klimatmissbruket.

För övrigt kan noteras att Björnboms citat ur Domedagsklockan bekräftar att min spekulation om hur KNR kommit fram till siffran 0,3°C var väsentligen korrekt - med den lilla skillnaden att KNR hämtat de siffror de vantolkar inte från den aktuella IPCC-rapporten AR5 utan från den inaktuella AR4 från 2007.

31 kommentarer:

  1. Beträffande fotnot 3, om "sofistikerad analys", så tror jag snarare att Björnbom vill påskina att det var väldigt komplicerat att komma fram till våra slutsatser, och att KNR kan ursäktas för att inte ha gått lika djupt. Och där var också någonting om att det skulle ha varit för svårt för KNRs läsare.

    Men som sagt, vår "sofistikerade analys" handlade egentligen mest om att läsa innantill i IPCC-rapporten.

    Om fotnot 5: ingen utom författarna själva och kanske några personer med kopplingar till förlaget eller författarna hade läst boken när insändaren publicerades.

    SvaraRadera
  2. Jag ser att Peter Stilbs har skrivit en djupsinnig kommentar om det här inlägget. Nåja, kommentaren är kanske inte tillräckligt djup för att dränka en giktbruten myra, men så djuptsom man kan förvänta sig av professor Stilbs, och väl matchande det genomsnittliga intellektuella djupet på bloggen där han skriver.

    En annan sak: du beskriver det här inlägget som ett ad hominem, men det skulle betyda att du angriper person i stället för sak. Det tycker jag du inte gör här: kritiken är främst riktad mot Björnboms undermåliga argumentation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där var en Stilbs-kommentar på precis den nivå vi lärt oss att förvänta oss av honom. Det vore intressantare att höra vad han har att säga i sak angående Exempel 1. Min gissning blir nog, med anledning av hans dokumenterat lättsinniga inställning till tiondelar, att han ansluter sig till Björnboms första KNR-försvar.

      Vad gäller begreppet ad hominem har du en poäng, men jag har svårt att se att det skulle gå att ge någon knivskarp gräns för vad som faller inom begreppet. Du har såklart helt rätt i att jag i bloggposten mestadels behandlar Björnboms argumentation. Men jag bjuder ju också på en del andra sakupplysningar om hans person (t.ex. att han är "pensionerad professor i kemiteknik från KTH" och en "grånad äldre herre") och vissa ansatser till att försöka förstå hur han tänker (t.ex. "Pehr Björnbom är inte dum i huvudet, och jag kan inte tänka mig annat än att han har helt klart för sig vad han sysslar med här: bluff, båg, rökridåer och diskussionssabotage"). Jag har svårt att tänka mig annat än att dessa saker skall räcka för att den skränande flocken på den s.k. Klimatupplysningen enhälligt skall döma ut min bloggpost som ett unket presonangrepp.

      Radera
    2. Bingo! Och för att visa vem som är kung på gödselstacken så drar Nordin till med: "Självklart är han en amatör i den branschen jämfört med Lenin, Stalin och Göbbels."

      Radera
    3. Ack vilken nivå de håller, professorerna där borta på den s.k. Klimatupplysningen!

      Radera
    4. Notera också, Lars, hur Stilbs, som för att hjälpa mig med att illustrera den "repetitivitet" jag nämner i bloggpostens första stycke ovan, talar om "obeveklig trend" i kommentaren du länkar till. Precis som han gjort här, och här, och här, och här.

      (För en förklaring till Stilbs lite barnsliga entusiasm över uttrycket, se min bloggpost Kryptiska utfall.)

      Radera
    5. Det är också typiskt Nordin att försöka hävda ett moraliskt övertag avseende debattstil genom att jämföra motståndaren med Lenin, Stalin och Göbbels.

      Radera
  3. The people you mention sound like trolls, Olle. Not everyone is a well informed Aesir.

    SvaraRadera
  4. Upprördheten över Olles fräckhet att kritisera Sankte Björnbom för vad denne skriver har nu flyttat över till en annan tråd på KU. Där får vi bl a höra att Olle är "besatt av någon ideologisk sekteristisk tro" (#18) och att han är "Klimattolknignsmonopolets egen lilla självutnämnda Moussolini" (sic) (#25).

    Blindheten för vad som försiggår på den egna bloggen är som vanligt total. Skenheligheten når högt över taknocken, precis som adrenalinet.

    SvaraRadera
  5. Ni borde ta hjälp av någon utomstående så ni ser hur ni själva uppfattas av de utanför er krets. Att ni ,två högt ansedda akademiker dessutom ägnar ert eget bloggkommentarsfält till att FORTSÄTTA i samma anda ni talar inte precis till er fördel.

    MEN ni är vuxna pojkar och dessa får göra som dom vill men får även skörda sin sådd. Lycka till grabbar ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, du kan kanske utveckla din synpunkt lite. Så hur tycker du att man bör bemöta någon som Björnbom, vars beteende är utförligt dokumenterat här ovan? Bara ge honom fritt spelrum? Tror du att det skulle göra debatten bättre?

      Och vad skulle du säga till "Klimatupplysningen"? Tycker du att jämförelser med Lenin, Stalin och Göbbels är lämpliga? Tycker du att de verkligen har bemött något av Olles kritik?

      Radera
    2. Instämmer. Det verkar vara lite sandlåde-tendenser från många håll och Olle H medverkar tydligen mer än gärna.
      I sakfrågan (Klimat) ser man ingen orsak att vara självsäker, utan frågetecknen ligger kvar tills vidare.

      Ned Newman

      Radera
  6. Häggström hur mår Du?

    Du skriver hatkommentarer om andra människor som inte har samma uppfattning som dig! Betyder det att alla som inte tycker som Du, inte skall finnas?

    Men skall Du få finnas?????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser inte hur du kan uppfatta Olles inlägg som "hatkommentarer". Det är en noggrant motiverad kritik av Björnboms sätt att argumentera.

      Vad du visar här är ett standardgrepp i "klimatskeptikernas" repertoar, som används för att avleda uppmärksamheten från berättigad kritik och för att svartmåla kritikern och utmåla den egna sidan som nobla martyrer. Jag har sett det användas om och om igen. Tyvärr kombineras det ofta med äkta hatretorik från "klimatskeptikernas" sida, vilket resulterar i ett självmotsägande och på sätt och vis oavsiktligt komiskt intryck. Se t ex Nordins kommentar som jag länkar till ovan, där han först beklagar sig om "personangrepp" och sedan drar till med en jämförelse med Lenin, Stalin och Göbbels.

      Radera
    2. Tack för omtanken, Anonym 16:27, men jag mår utmärkt!

      Om du uppfattar något av det jag skrivit som "hatkommentarer" så beklagar jag det. Inget av det jag skrivit vare sig i bloggposten eller i kommentarerna här ovan grundar sig i något hat från min sida. Att säga ifrån när någon argumenterar ohederligt (eller när någon uppträder snuskgubbeaktigt) kan inte gärna räknas som hatkommentarer.

      Alla har naturligtvis rätt att få finnas, det tycker jag är en grundläggande mänsklig rättighet som omfattas av både dig, mig, Björnbom och alla andra (eller håller du inte med om det?). Jag är dessutom en varm anhängare av yttrandefriheten, och tycker därför att folk som t.ex. Björnbom är i sin fulla rätt att sprida sin desinformation. Men yttrandefriheten innebär också att även jag har rätt att uttrycka min uppfattning. Jag har alltså rätt både att påpeka att det är desinformation Björnbom ägnar sig åt, och att uttrycka min önskan om att han upphör med sin desinformationsverksamhet (eller skulle du vilja förvägra mig den rättigheten?).

      Radera
    3. "Du skriver hatkommentarer om andra människor som inte har samma uppfattning som dig! Betyder det att alla som inte tycker som Du, inte skall finnas?"

      Vad jag kan se framhåller Olle Häggström i första hand det vetenskapliga kunskapsläget i klimatfrågan, inte något allmänt tyckande.

      Krister Nässén

      Radera
  7. Arne Söderqvist8 januari 2014 06:46

    Krypskyttar brukar vilja förbli anonyma, likt "Anonym" 16:27.
    Jag föredrar hederlig debatteknik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan brukar krypskyttar vara bättre på att träffa än Anonym 16:27 :-)

      Radera
  8. Jag ser en bild framför mig. Paneldebatt. Fåtöljer, blommor och vattenglas i ordning. På ena sidan du Olle, samt någon eller ett par andra humanister eller förnuftsivrare av något slag. På andra sidan ett gäng klimatförvillare eller kanske företrädare för homeopati eller intelligent design.

    Debatten startar. Tonen hårdnar snabbt. Smällar ges och tas. Plötsligt skär ljudet av en visselpipa genom lokalen och det blir tyst. Moderatorn gör ett speciellt tecken och du Olle reser dig och lufsar vresigt iväg till en träbänk vid sidan av podiet, spottar nonchalant på golvet och sätter dig bredbent med armbågarna på knäna. Samtalet sätter igång på nytt, och ur en skrällig högtalare hörs: "Nummer sjutton i Humanisterna, Olle Häggström, utvisas två minuter för ad hominem".

    Skämt åsido, respekt och beundran för att du orkar med att bemöta de här människorna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Johan! Här är en fin bild som visar vad som hände just innan domaren blåste av spelet.

      Radera
    2. Två minuter, förresten, det är exakt samma straffsats som för hög klubba!

      Radera
  9. Det lutar åt att vi kommer att få ta del av ytterligare exempel på det fenomen jag parentetiskt nämnde i bloggpostens punkt (b) - att Björnbom tycks ha "gjort det till en sport att kunna försvara vilken utsaga som helst, hur orimlig den än må vara" - om vi håller utkik på den s.k. Klimatupplysningen fredagen den 24 januari.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är precis som förväntat. Bjrönbom försöker köra med "de menade egentligen tidsperioden 1977-2001", men någon sådan tidsperiod nämn inte i DN-debattinlägget, och inte heller används det i IPCCs bedömningar.

      Det enda som gör mig besviken är att Lennart Bengtsson (kommentar 10) faller för Björnboms offer-agerande. Dels för att Björnboms argumentation är så genomskinlig om man bemödar att sätta sig in i diskussionen, och dels för att LB knappast kan vara omedveten om den stundtals mycket råa tonen på Klimatupplysningen (se t ex kommentar 7 i samma tråd) - en rå ton som han själv ibland bidrar till.

      Radera
  10. Lars och Olle, På mig verkar det som att ni påstår att era meningsmotståndare har alltigenom fel så att ni kan känna att ni har rätt. Ni tycks acceptera fördömmandet av någon som ett sunt sätt att se på världen. Det är bara det att ni kommer aldrig att ha rätt nog, vara segerrika nog eller rättskaffens nog för att skingra den vrede, bitterhet och rädsla som alstras hos dem som ni menar har fel och så som ni flagrant fördömer. Det är en illusion att tro att ni har något att tjäna på detta, ni gör er själva en stor otjänst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mats för din omtanke och din analys!

      Dock finner jag analysen bristfällig. Vi har en situtation där en debattör A dömer ut en annan debattör B:s argumentation som ogrundad och ohederlig, och en tredje debattör C hoppar in i diskussionen med en bedömning rörande huruvida A:s hårda ord mot B är kloka och berättigade. För att C:s bedömning skall vara värd att ta på allvar behöver den ta hänsyn till huruvida A:s påståenden om B är riktiga, och måste därför inbegripa ett studium av i vad mån B:s argumentation är välgrundad eller om där rentav finns ohederligheter. Din analys innehåller dessvärre inte ett spår av sådant studium, och kan därför inte rimligtvis tjäna som grund för att bedöma mina och Lars insatser i denna debatt.

      Radera
    2. Jag har inga synpunkter på vem av er som har rätt eller fel i sakfrågan, det var inte det mitt inlägg berörde. Även om B har både fel och är ohederlig, vilket jag inte vet något om, så finns inget skäl till offentligt fördömmande. Om du vill skapa respekt för dina idéer och din person måste du också behandla andra med respekt även om du tycker att de inte alltid förtjänar det.

      Radera
    3. OK Mats, det är tydligt att du strunar i sakfrågan och bara bryr dig om vett och etikett. För mig ser prioriteringarna lite annorlunda ut, och när du skriver att "även om B har både fel och är ohederlig, vilket jag inte vet något om, så finns inget skäl till offentligt fördömmande" så håller jag inte med, och jag formulerar i själva verket ett sådant skäl i bloggposten. Då det verkar som om du inte orkade läsa den ordentligt innan du drog igång ditt kommenterande tar jag det igen:

      "Om det i någon viktig debatt visar sig finnas en medverkande som systematiskt vanställer kunskapsläget och rycker sönder diskussionen med allt ifrån strunt till rena felaktigheter, då kan det finnas anledning att påtala den saken så att den som söker lära sig något kan undvika just den skribenten, till förmån för andra mer pålitliga källor. Det är där vi enligt min mening befinner oss i fallet Björnbom, och min bloggpost kan alltså ses som ett slags varning till allmänheten."

      Vidary tycker du att jag skall "behandla andra med respekt även om du tycker att de inte alltid förtjänar det". Men det är ju i så fall rent hyckleri, och sådant försöker jag vara noga med att undvika. Jag fäster stor vikt vid att rakt och ärligt formulera mina ståndpunkter, snarare än att till varje pris försöka smeka läsekretsen medhårs. Om detta leder till att jag alienerar en och annan läsare som likt dig fäster större vikt vid ton och etikett än vid vem som har rätt i själva sakfrågan, så må det vara hänt. Se även vad jag (riktat till en annan läsare med kritiska synpunkter liknande dina) skrev i i nästföljande bloggpost, den 9 januari:

      "Jag är mycket medveten om problematiken du tar upp, och tror som du att mitt agerande inte är strategiskt optimalt. Jag är dock en smula misstänksam mot alltför mycket strategiskt tänkande i debatten - om alla bara tänker på vad som är strategiskt optimalt att säga, snarare än att rakt av framföra sina ståndpunkter, så hamnar man i en situation där det till slut inte går att se vad någon enda debattör egentligen tycker, och för mig är det ett mardrömsscenario."

      Radera
    4. Olle, Att föra fram sina åsikter kan man göra utan att för den skull attackera sin meningsmotståndare. Skarpsinniga kommentarer tappar inte sin styrka i avsaknad av fördömmanden av meningsmotståndaren, tvärtom de vinner i styrka. Meningen med en debatt är vidare inte att få rätt utan kunna att växa sina insikter och kunskaper.

      Till sist, det finns inga fiender utom de egot skapar.

      Radera
    5. Tycker du på fullaste allvar att om Björnbom väljer att i klimatdebatten ägna sig åt vad jag ovan kallar "bluff, båg, rökridåer och diskussionssabotage" så skall han få lov att göra det utan att någon avslöjar och exponerar hans ohederligheter?

      Radera
  11. Lars Karlsson har nu uppmärksammat mig på ett så hårresande exempel på den björnbomska dubbelmoral jag nämner under punkt (a) i bloggposten ovan, att jag inte kan låta bli att nämna det här.

    I en av de lite tröttsamma disussioner på UI om UI:s modereringspolicy som ibland poppar upp, skrev jag häromdagen följande:

    "Vi har naturligtvis som huvudprincip att moderera med avseende på kommentarernas innehåll snarare än avsändare; jag skulle tro att ca 99% av våra refuseringar baseras helt och hållet på innehåll. Men när en kommentator tillräckligt envetet missbrukar vår gästfrihet och ägnar sig åt giftspridning och diskussionssabotage, då finner vi det till slut praktiskt och tidsbesparande att anse att kommentatorn i fråga har förbrukat sin möjlighet att kommentera här, och vi går då över till ett schablonmässigt refuserande av dennes kommentarer. I och med att det inte är någon mänsklig rättighet att få kommentera just på Uppsalainitiativet anser vi oss vara i vår fulla rätt att göra på detta vis. Vi gör det dock inte i annat än extrema undantagsfall; jag kan inte minnas att vi på detta vis särbehandlat mer än ett par-tre kommentatorer genom åren."

    I sitt inlägg idag på den s.k. Klimatupplysningen citerar Björnbom ur detta stycke, och kommenterar med att "maken till giftigt personangrepp får man nog leta efter".

    Hur långt behöver man då leta? Inte särskilt långt faktiskt. Jag ger ordet till Lars:

    "Den intresserade läsaren kan enkelt scrolla upp [från sagda UI-diskussion] och läsa två citat från Ingemar Nordin, medskribent till Pehr Björnbom på KU. I dessa citat beskriver Nordin olika personer som "nazifierade Göbbelstyperna" respektive "uppenbarligen galen och lider svårt av paranoia".

    Björnbom har ingenting att invända mot dessa vidriga kommentarer från Nordin. Den andra kommentaren har han rent av försökt att försvara.

    Björnbom är helt enkelt en hycklare av monumentala dimensioner. Det inser han säkert också själv, men han räknar kallt med att hans läsare på KU inte har hjärna eller ryggrad nog för att se igenom honom."
    (Länk tillfogad av mig.)

    Jag instämmer i Lars bedömning.

    SvaraRadera