Om förutsägelser, framtidsforskning och popperiansk falsifikationism på Vetenskapsfestivalen

Göteborg Vetenskapsfestival närmar sig, och liksom förra året och flera gånger tidigare kommer jag att bidra med ett föredrag, denna gång inom ramen för den senare av de båda matematiska aftnar som äger rum på torsdag (8 maj) och fredag (9 maj). Se sidan 11 i festivalprogrammet. På fredag klockan 18:45-19.30 kommer jag (i sal Euler på institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers) således att tala över ämnet "Vad kan vetenskapen säga om framtiden?".^1,2 Jag avser att bjuda på vetenskapsteoretiska och andra insikter, varav mycket kommer att kännas igen från olika bloggposter, men inte riktigt allt, och inramningen kommer att vara ny. Jag råkade på planeringsstadiet nämna för min Chalmerskollega Ulf Persson att jag i föredraget eventuellt kunde väntas undslippa mig något ofördelaktigt om hans husgud Karl Popper.³ Troligen uppfattade han den lätt retsamma glimten i mitt öga, men för säkerhets skull valde han att försäkra sig om snabb replikmöjlighet genom att schemalägga ett eget föredrag rubricerat "Kan vi lita på vetenskapen?" omedelbart efter mitt. Het debatt är möjligen att vänta.

Fotnoter

1) Ur programmet saxar jag följande sammanfattning.

Ett viktigt inslag i vetenskapliga metoder är att kunna testa sina teorier och resultat. Men om resultaten handlar om vad som ska ske långt in i framtiden uppstår ett problem. Exempelvis kan vi ju inte nu, år 2014, få något facit på hur väl förutsägelser om klimatet år 2100 stämmer. I detta föredrag diskuteras framtidsforskning ur statistiska, vetenskapsteoretiska och filosofiska perspektiv, med exempel hämtade både från klimatforskning och från andra brännande områden.

2) Den vetgirige gör klokt i att infinna sig redan en stund före 18:00, då Serik Sagitov inleder med att tala över ämnet "Matematisk fylogenetik".

3) Till Ulfs nya bok Karl Popper, falsifieringens profet avser jag inom kort återkomma här på bloggen.