-
Mediebevakningen inom AI har dämpats något jämfört med för ett år sedan, och det kan vara frestande att dra slutsatsen att teknikutvecklingen mattats av. Inget kunde dock vara mer felaktigt. Nya och bättre chatbots släpps på löpande band, de ledande AI-bolagen investerar allt större miljardbelopp i utvecklingen av nya modeller, och många i branschen ser med spänd förväntan fram emot vilket tekniksprång det blir när Open AI så småningom släpper GPT-5.
Sedan de nyligen släppt sin senaste och hittills bästa språkmodell, benämnd o1, experimenterade den världsledande matematikern Terence Tao med att diskutera matematik med den. Upplevelsen var, menade han, som att prata med en ”medioker men inte helt inkompetent doktorand”, vilket han ansåg vara ett klart fall framåt jämfört med tidigare modeller. Efter att själv ha provat samma sak kan jag instämma i hans bedömning.
Många kommentatorer tog i Taos uttalande fasta på ordet ”medioker”, och hävdade att den nya modellen är en besvikelse. Detta är dock ett utslag av svårartad fartblindhet, och förbiser att även en medelmåttig matematikdoktorand behärskar långt mer matematik än nästan alla andra. De senaste årens utveckling är makalös, och blotta tanken att det skulle vara möjligt att föra meningsfulla vetenskapliga samtal med en AI skulle för bara för fem år sedan ha avfärdats som spekulativ science fiction. Reaktionen hade blivit densamma på idén att miljontals unga människor år 2024 dagligen skulle anlita Character.ai och liknande chatbots som artificiell samtalsterapeut, vän eller romantisk partner.
Även om AI-utvecklingen mot all förmodan skulle avstanna tvärt så finns så mycket outnyttjad potential att dess inverkan på ekonomi, arbetsmarknad och samhälle kan väntas bli mycket stor. Ännu större blir givetvis effekterna om nuvarande trendlinjer mot allt kraftfullare AI består.
De positiva möjligheterna med den eskalerande AI-tekniken är närmast obegränsade, men detsamma gäller även riskerna. Konkurrensen från AI börjar bli kännbar för exempelvis copywriters och programmerare, och många andra yrkesgrupper ser ut att stå på tur. Deepfakes och olika slags automatiserad diskriminering (till exempel en AI som avgör om du ska få ett banklån eller kallas till anställningsintervju, och som svarar nej på grund av kön eller hudfärg) är andra omdiskuterade riskområden. Och ingen kan med säkerhet säga vad som händer med samhället då en allt större del av befolkningen vänder sig bort från mänskliga kontakter för att i stället välja umgänge med en mer anpasslig och trogen AI-vän.
För att inse hur omvälvande förändringarna kan bli är det värt att ta ett steg tillbaka för att...
-
Då AI-forskaren Geoffrey Hinton utsågs att jämte fysikern John Hopfield erhålla 2024 års Nobelpris i fysik uppstod en egendomlig situation som troligen saknar motstycke i Nobelhistorien. I sitt testamente 1895 skrev Alfred Nobel nämligen att hans pris skall tilldelas dem som ”gjort mänskligheten den största nytta”. Hinton fruktar att hans forskning tvärtom kan komma att bli till ofantlig skada för mänskligheten.
Via telefon under presskonferensen den 8 oktober då priset offentliggjordes uttryckte han sin oro över att den yttersta konsekvensen av hans och andra AI-forskares landvinningar kan bli skapandet av AI-system som är ”mer intelligenta än vi, och som slutligen tar kontrollen”. Datorpionjären Alan Turing uttryckte samma oro redan 1951, men skillnaden är att Hinton i dag ser att situationen börjar bli akut.
Geoffrey Hinton har varit en drivande kraft inom AI-forskningen i mer än fyra decennier, och det är i hög grad de beräkningsmetoder han utvecklat som möjliggör den storskaliga träningen av ChatGPT och andra AI-system som i dag börjat sätta allt större avtryck i samhället. Han var länge ganska obekymrad över AI-utvecklingens konsekvenser, men våren 2023 gjorde han en helomvändning som visar på...
Bra!
SvaraRadera