torsdag 22 september 2011

SNS och den akademiska friheten

Trovärdigheten hos det näringslivsfinansierade forskningsinstitutet SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) är just nu nere i noll, och det behövs en rejäl pudel från deras sida för att rädda åtminstone en liten gnutta av det som gått förlorat. Bakgrunden är följande.

För ett par veckor sedan publicerades institutets rapport Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?, med Laura Hartman, forskningschef på SNS, som huvudredaktör. Rapportens huvudsakliga slutsats är att det inte finns belägg för att de senaste decenniernas privatiseringar inom välfärden resulterat i några kvalitets- eller effektivitetsvinster. Detta uppfattades på en del håll som anmärkningsvärt och till och med stötande för att komma från ett näringslivsanknutet institut, och rapporten och rapportförfattarna utsattes för hätska angrepp.1

Sedan Hartman av SNS belagts med munkavle och inte fått lov att svara på kritiken kungjorde hon igår att hon fann sin situation på institutet ohållbar, och att hon med omedelbar verkan lämnar sin tjänst. Detta följdes snabbt av motsvarande åtgärd (omedelbar avgång) från en annan SNS-medarbetare, Olof Petersson, som klargör:
    Akademisk frihet består av två delar. Den ena är friheten att söka kunskap, att lära sig ("Lernfreiheit"). Den andra är friheten att förmedla sin kunskap, att lära ut ("Lehrfreiheit").

    I detta avseende kan det inte finnas någon skillnad mellan SNS-forskning och universitetsforskning. Snarast skulle SNS kunna sägas ha ett visst försteg genom att erbjuda en plattform för en samhällsforskare som vill träda ut i offentligheten och komma i kontakt med ledande beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. [...]

    Enligt min uppfattning borde det vara självklart att SNS inte begränsar en forskares yttrandefrihet. Men det har nu visat sig att den nuvarande SNS-ledningen har agerat på ett sätt som strider mot den akademiska friheten. Därför lämnar jag min anställning vid SNS.
Laura Hartmans och Olof Peterssons principfasta åtgärder är värda all respekt. Det verkar också som om det finns ytterligare SNS-medarbetare som allvarligt överväger samma steg. En av rapportens medförfattare, Eva Mörk, meddelar idag följande:
    Jag själv och många forskare i min närhet ifrågasätter nu vårt framtida SNS-engagemang. Själv har jag bestämt mig för att ge SNS VD Anders Vredin en chans att ge sin bild av vad som egentligen hänt innan jag fattar mitt beslut. Dock vill jag redan nu ge mitt fulla stöd och respekt till Laura och Olof som har följt sina inre forskarröster och visat stor integritet.
SNS förefaller tagna på sängen av rapportens resultat. Att inte tillåta en forskare att försvara sina resultat då dessa inte blivit de önskade är ett brott mot den opartiskhet som är en av grundprinciperna i ett sunt vetenskapligt förhållningssätt - och, som sagt, mot principen om akademisk frihet. Läs gärna de kloka kommentarerna kring affären av Ulf Bjereld och Christian Munthe.

Fotnot

1) Så t.ex. tycker Hans Bergström på Newsmill att den huvudsakliga forskningsfrågeställningen i rapporten är en som överhuvudtaget inte borde får lov att ställas inom SNS. Att överlägsenheten i att marknadskraftsutsätta välfärden istället bör slås fast dogmatiskt, konstaterar Bergström med hjälp av följande jämförelse:
    Ingen inom SNS skulle komma på tanken att studera huruvida ICA eller Konsum generellt sett är bäst och sedan ställa frågan huruvida ICA-handlare - alternativt konsumföreståndare - bör tillåtas för framtiden. Det i grunden goda med valrätt, etableringsfrihet och utrymme för innovationer tas för givet. Analyser ägnas sedan sådant som livsmedelskontroll och säkrande av sund konkurrens.

9 kommentarer:

  1. Hans Bergström hade en gång en sorts ställning i Sveriges intellektuella politiska liv. Från denna kan han nu (om inte förr) konstateras ha abdikerat.

    SvaraRadera
  2. Enligt min uppfattning, Christian, så abdikerade Hans Bergström redan den 31 december 2009 (om inte förr) - en händelse som kommenterades utförligt på... gissa var... Uppsalainitiativet.

    SvaraRadera
  3. Ja, jag lade också märke till det stycke du citerar i fotnoten. Det är verkligen illustrativt...

    SvaraRadera
  4. Min gode vän lundabiologen Erik Svensson fällde en kommentar på Facebook som var så träffsäker att jag tar mig friheten att återge den här:

    "Att Laura Hartman nu söker sig till den akademiska världen istället för att stanna på SNS (där hennes möjlighet att uttrycka obekväma sanningar är begränsad) visar också, på ett närmast övertydligt sätt, att fria universitet och fri akademisk forskning är livsviktigt som motvikt mot politiserade privata forskningsinstitut, tankesmedjor och lobbyistorganisationer."

    SvaraRadera
  5. När man argumenterade för privatiseringar av välfärdssektorn så var huvudargumenten att det skulle ge bättre kvalité och effektivitet. Valfrihetsargumentet var av sekundär betydelse eftersom valfrihet utan förbättringar av kvalité och effektivitet knappast skulle ha någon stark inverkan på allmänheten i syfte att få den mer välvilligt inställda till privatiseringar.

    När rapporten briserade och några belägg för kvalitéts- och effektivtetsförbättringar inte gick att spåra, ja, då menade kritikerna av rapporten att det var valfriheten som var det centrala argumentet för privatiseringarna inte kvalitéts- och effektivitetsförbättringar.

    Detta är ett exempel på intellektuell ohederlighet, och Popper skulle nog ha ett och annat att säga om inställningen att till varje pris undvika falsifiering.

    SvaraRadera
  6. Hm, jag kan hålla med om att trovärdigheten hos SNS som arbetsgivare nu är låg. Men viktigare för oss som kan tänkas konsumera deras forskningsrapporter är väl att trovärdigheten hos dessa i gengäld är högre än någonsin! Kanske är jag bara bländad av Laura Hartmans DN-artikel, men av den fick jag åtminstone intrycket av att rapporten är skriven utan ideologiska skygglappar och på ett synnerligen angeläget ämne. Så länge som SNS producerar rapporter av den kalibern (och det var ju inget enmansverk av Hartman) får man väl säga att de fyller en viktig funktion i svenskt samhällsliv.

    SvaraRadera
  7. Dagens Nyheter rapporterar idag på nyhetsplats att SNS-VD:s Anders Vredin ber Laura Hartman och Olof Petersson om ursäkt. Samtidigt, på DN Debatt, skriver en tung samling ledamöter i SNS förtroenderåd - Sverker Sörlin, Lars Calmfors, Per Krusell, Torsten Persson, Per Strömberg, Jonas Vlachos och Daniel Waldenström - att mer än så behövs för att restaurera institutets förtroende:

    "Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, är en viktig samhällsinstitution. Sedan mer än sextio år har förbundet fört samman ledare i näringsliv, offentlig sektor och akademi kring angelägna samhällsfrågor. SNS har stått på vetenskaplig grund och lyckats engagera framstående forskare inom ekonomi, övrig samhällsvetenskap och humaniora. I SNS har forskarna åtagit sig samhällsrelevanta frågor och kunnat arbeta med full akademisk frihet. Det förtroende SNS därmed fått i forskarvärlden har varit avgörande för verksamheten, som i hög grad har bestått av forskningsprojekt och seminarier vilka genomförts av ledande forskare. SNS eget förtroende i samhällsdebatten har i sin tur vilat på forskarnas medverkan.

    Detta förtroende är nu allvarligt skadat, både i samhället i stort – där många redan räknat ut vad som hänt – och i forskarsamhället där SNS agerande givetvis är fullkomligt oacceptabelt. Forskningschefen Laura Hartmans avhopp i onsdags beror på att hon av vd Anders Vredin belagts med munkavle. Detta är en exempellös åtgärd och vi skriver denna artikel då vi vill verka för att den förtroendekris som skapats kan lösas så snart som möjligt.
    [...]

    Ansvar måste utkrävas för beslutet att sätta munkavle på Laura Hartman. Vd Anders Vredin har visserligen bett om ursäkt för sitt agerande, men frågan är om det räcker – en vetenskapligt arbetande organisation kan inte ha en chef som, när han tycker att det behövs, kan förbjuda medarbetarna att yttra sig. Har Vredin fattat beslutet i samförstånd med styrelsen eller, ännu värre, på dess uppmaning, så måste också styrelsen ta sitt ansvar. Enligt SNS stadgar utser dess förtroenderåd styrelse. Om inte styrelsen av egen kraft kan komma på ett klokt sätt att agera kan vi som medlemmar av förtroenderådet ta upp saken där. I sista hand måste vi givetvis överväga att lämna våra uppdrag, om inte SNS kan uppvisa en trovärdig strategi för hanteringen av förtroendekrisen. Vi kan inte med våra namn bekräfta ett förtroende för en organisation som anser det vara i sin ordning att belägga forskare med munkavle."

    SvaraRadera
  8. Senaste nytt: "SNS styrelse och Anders Vredin har gemensamt kommit överens om att han lämnar verksamheten, men kvarstår som VD till dess att en ersättare har kommit på plats."

    SvaraRadera
  9. En intressant fråga är vilka som kommer att förlora på "SNS-affären"?

    SNS styrelse skriver idag 26/9:
    "Styrelsen beklagar djupt den uppkomna situationen. SNS ska obetingat respektera och främja forskningens frihet och forskarnas oinskränkta rätt att uttrycka sig."

    SNS vd Anders Vredin avgår - uttalande från styrelsen

    Tror inte Vredin var mogen uppgift att stå emot det tryck Svensk Näringsliv utlöste när Urban Bäckström skickade ut sitt e-mail UrbanDirekt:
    En bedrövlig SNS-rapport

    Vredin har en bakgrund som forskare vid Handelshögskolan och Riksbanken och är uppenbart inte van vid att hantera konflikter.

    Utfallet kan mycket väl bli att Akademin stärker sin ställning inom SNS och att Svensk Näringsliv under Urban Bäckström försvagas.

    SvaraRadera