Syftet med Håkan Wirténs, Mattias Klums, Johanna Laksos, Hanna Nybergs och Pär Holmgrens debattartikel 80 procent av Sveriges unga har klimatångest på SvD Brännpunkt är gott: de vill mana till snabbast möjliga omställning till förnybar energi för att på så vis bromsa den globala uppvärmningen. Deras argumantation är enligt min uppfattning mer diskutabel, och grundar sig i en enkätundersökning bland svenskar i åldern 15-25 år - en undersökning som bland annat sägs peka på att "80 procent av Sveriges unga oroar sig för hur klimatförändringarna kommer att påverka deras och världens framtid", och att "var fjärde ung får ont i magen eller känner sig olycklig när de tänker på klimatförändringarna". Sådana siffror behöver tas med en väldigt stor nypa salt, då de svar man får på en enkätundersökning i chockerande grad tenderar att styras av hur frågorna formuleras. Som man frågar får man svar.
Och vad skall man säga om författarnas triumfatoriska meddelande om att "38 procent säger sig vara villiga att offra en Thailandsresa [...] för klimatets skull"? Detta kan ju, som SvD:s ledarskribent Sanna Ryman påpekar, ekvivalent omformuleras som att 62 procent inte säger sig vara villiga att offra en Thailandsresa för klimatets skull. Och det låter väl snarast ganska dystert?
Om man vill vara lite elak mot Wirtén och hans medförfattare kan man jämföra deras artikel med ett klassiskt propagandanummer av Sven Melander:
Att förstå hur barn och undomar tänker och hur deras världsbild ser ut är naturligtvis mycket angeläget. För att göra det tycker jag emellertid att en fallstudie som Susan Orleans fascinerande essä The American male at age ten från 1992, baserad på djupintervjuer med en enda tioårig pojke, ger ojämförligt mycket mer än en ytlig enkätundersökning av det slag som Wirtén m.fl. hänvisar till.
Inte klockrent men i alla fall relaterat och fascinerande: http://www.cbsnews.com/video/watch/?id=50135408n
SvaraRaderaBorn good? Babies help unlock the origins of morality
Tack för den, Magnus! Den där filmen blir perfekt att visa för mina gymnasister. Och så kul att just du förordar kvalitativa metoder där de passar bättre än kvantitativa, Olle! Det är sådant som skänker tyngd och trovärdighet till kritik av flummig samhällsvetenskap.
SvaraRaderaAtt växla från nuvarande energikällor till förnyelsebar energiförsörjning torde vara mycket svårt. Att exempelvis ersätta en enda kärnreaktor skulle kräva flera stora skogar av vindkraftverk. Något realistiskt förnyelsebart drivmedel för bilar finns ännu inte. Varje gång det diskuteras ett förnyelsebart alternativ i något sammanhang tycks det också dyka upp en invändning.
SvaraRaderaFinns det då alls någon realistisk metod att inom överskådlig tid radikalt minska utsläppen av växthusgaser?
En snabb övergång till vegetarisk föda skulle antagligen vara möjlig. Verkningsgraden vid animalieproduktion är synnerligen låg och kräver dessutom betydligt fler och längre transporter än vegetarisk produktion. Ibland föreslås "en köttfri måndag". Varför inte vända på det hela och möjligen tillåta en "köttmåndag" istället?
Förslaget innebär inte bara en omställning av våra matvanor, utan även av infrastruktur, där jordbruk, slakterier och transportföretag är med bland berörda parter. Men jag anser att förslaget är realistiskt och den som tar problematiken på allvar borde också allvarligt överväga det. Jag tror att utsläppen av växthusgaser därmed kan reduceras väsentligt. Man kunde låta detta vara en första åtgärd, medan man funderar på vilket som ska bli nästa steg.
"Earth Hour", som snart ska inträffa, är bara en symbolhandling och dessutom en olycklig sådan. Många "miljömedvetna" släcker sin belysning och tänder ficklampor och stearinljus istället. Detta motverkar antagligen med råge den utsläppsreduktion som åstadkoms. Dessutom uppstår extra påfrestningar på elsystemen när totala effektproduktionen ska minskas så kraftigt vid ett enda klockslag för att antagligen plötsligt öka lika snabbt en timme senare.
Arne,
RaderaEn symbolhandling är just det - en symbolisk handling. Den kan därför inte (helt) bedömas utifrån sin omedelbara effektivitet (eller brist på detsamma, eller t.o.m. "olyckliga" negativa bi-effekter.) Den ska i stället bedömas utifrån sitt (potentiella) symbolvärde och (värdet av) de signaler den (potentiellt) sänder - och de indirekta effekter dessa kan få.
Du tar upp några direkta negativa bi-effekter. Så länge dessa inte är extremt stora så är de inte relevanta. Du tar inte ställning till handlingens symbolvärde, men antyder att du inte anser det vara särskilt högt, när du skriver att detta "bara" är en symbolhandling. Innebär detta att du generellt anser att symbolhandlingar inte har (kan ha) ett högt värde?
"Men jag anser att förslaget är realistiskt"
RaderaKänns som din förankring i verkligheten är si-så-där. Du menar på allvar att det är realistiskt med ett globalt förbud att äta kött 6 dagar av 7 i veckan!?
Jösses.
Symbolhandlingar kan ju ha det goda med sig att de får problematik att bli belyst och uppmärksammad. Dessvärre tror jag att den effekten inte blir långvarig.
SvaraRaderaMan får väl överväga för och nackdelar med "Earth Hour". Risken är att alltför många tror att åtgärden löser problemet med den globala uppvärmningen.
Ja, risken finns. Och dessutom kan upp-hausade men tandlösa kampanjer sprida ett löjets skimmer över dylika initiativ. Ja, de kan t.o.m. öka en allmän känsla av resignation och maktlöshet. Jag har själv vissa dubier om Earth Hour, men de minskas för varje år som går. Uthållighet är det som kan få pendeln att slå över.
RaderaMåste erkänna att jag inte hänger med riktigt i Rymans (och din?) logik -- var hamnar alla de som, i likhet med mig, inte har några som helst planer på att åka till Thailand (utom möjligen under pistolhot)? Är det inte lite "Utan snus i tre dagar försmäktar vi på denna ö" över problemställningen?
SvaraRaderaVisst är det så, bosjo. Men skyll inte på Ryman (eller på mig) för den dumma frågan, utan hellre på dem som enligt uppgift gjorde undersökningen.
RaderaJag är säkert för dålig på att googla, men jag har inte hittat frågan, bara svaret. Om svarsalternativen bara är ja eller nej har naturligtvis Ryman rätt, men det räcker ju med att man lägger till ett enkelt "N/A", eller hur man nu uttrycker det på svenska, så räknar/gissar Ryman fel. (Frågan är naturligtvis fortfarande dum, ehuru i något mindre grad.)
SvaraRaderaFrågan är tydligen ställd av företaget Cint, som enligt Wikipedia hade 111 anställda år 2011. Eftersom företaget bla. utför opinionsundersökningar borde man ha kunskap om hur frågor ska ställas.
RaderaMen, jag har förstås sett företag som utför tvivelaktiga marknads och opinionsundersökningar. Ett sådant ställde, till personalen på min fd. arbetsplats, vad jag anser vara helt omöjliga frågor. Två sådana löd ordagrant
"Ange på en skala från 1 till 5 hur du känner dig, där 1 är hungrig och 5 är glad."
"Ange på en skala från 1 till 5 hur du känner dig, där 1 är trött och 5 är nöjd."
Det var ett helt enkätformulär fullt med liknande nonsens. Företaget marknadsförde sig självt som verkande inom branschen "personalutveckling" och anlitades flitigt av många arbetsgivare som månade om sina anställda. Däribland KTH, som har devisen "Vetenskap och Konst" i sin logotyp.
Jag är inte statistiker, så jag visade formuläret för en av professorerna i ämnet på KTH, för ett utlåtande. Det blev minst sagt tummen ned.
Sketchen med Sven Melander får mig att tänka på en annan ledarskribent på SvD, som verkar tro att vetenskaplig forskning handlar om att försöka bevisa något man redan "vet", se länken.
SvaraRaderaUr inlägget:
"En av dem som länge drivit tesen och med sin forskning sökt driva den i bevis är Harvardprofessorn Steven Pinker."
Jag kommer också att tänka på Per Unckel, som i Uppdrag granskning ödmjukt hävdade att han är kunnigare än trafikforskarna om vägars miljöeffekter. Några metodfel i de studier som gjorts kunde han dock inte påvisa.
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/03/16/det-blir-battre/
Krister Nässén
När jag för ett tjugotal år sedan på allvar började interessera mig för klimatfrågan la jag gång på gång märke till ett fenomen som fick mig att fundera extra noga.
SvaraRaderaVarje gång vi i Sverige,eller någon annan stans på jordklotet,fick en period med varmt väder, framträdde alltid någon som påstods vara expert i media som hävdade att detta var bevis på växthuseffekten förorsakad av männsklig aktivitet. När det däremot var kalla perioder var det antinden knäpptyst om klimatfrågan i media eller så fick det heta att det var normala variationer. Sedan dess har vi fått höra dessa vinklade påståenden hundratals gånger. VARFÖR ÄR DET SÅ FÅ SOM REAGERAR PÅ KLIMATLÖGNEN??
Alla har hört samma enormt vinklade påståenden som jag, men de flesta reagerar uppenbart inte. VARFÖR???
Hehe, här har vi en konspirationsteoretiker som tror att växthuseffekten är något man hittat på för att förklara enstaka värmeböljor. Hon eller han skulle behöva läsa på en smula hos oss på Uppsalainitiativet och lära sig att växthuseffekten följer ur grundläggande fysik.
RaderaSå tänkte jag... men så såg jag datumet. Mig lurar du inte april, Anonym 13:50! Men det var ett bra försök - din kommentar ser väldigt realistiskt klimathaveristisk ut med de versaliserade utropen och allt...
Olle Häggström, jag kan lova dig att jag läser mycket mer än "en smula", till och med artiklar skrivna av er klimatalarmister på Uppsalainitiativet. Jag måste emellertid säga att ni verkar inte direkt övertygande. Vad är det förresten för grundläggande fysik du ber mig lära? Säg nu inte än en gång att det är CO2 nivån du hänvisar till. Den fysikteorin håller inte Olle Häggström. CO2 är inte bara en helt ofarlig gas. Den är förutsättningen för allt liv på vår planet, direkt och indirekt. Temperaturen på jorden är INTE på väg mot katastrofalt höga nivåer som ni klimatalatmister vill göra gällande. På hundra år har den globala temperaturen endast ökat med några tiondels grader. (+0,7 grader är en siffra jag sett återkomma många gånger. En helt normal variation med andra ord och dessutom återgång till mer "normal" temperatur efter den lilla istiden.
SvaraRaderaOj vilket svammel!
RaderaOlle Häggström. Jag låter mig inte provoseras till att argumentera på samma låga nivå som du gör. Typiskt för er klimatalarmister är att ni ni ALDRIG argumenterar sakligt mot era meningsmotståndare, utan er strategi går i stället ut på att förlöjliga alla oss som inte delar era uppfattningar. Du tillhör ändå de "snällare" inom ditt läger,
SvaraRaderasom bara kallar mina inlägg för svammel och aprilskämt. Andra som du gillar kallar oss klimatrealister för neandertalare och plattjordingar. Så fungerar ni klimatalarmister, i brist på argument tar ni till personangrepp eller i "bästa" fall försöker ni förlöjliga oss andra som personer.
Hörrödu Anonym 13:50/21:44/22:30. (Jag antar att det handlar om en och samma person, men det hade underlättat om du åtminstone haft vett att uppträda med signatur.)
RaderaDu tar avstånd från resultaten av ett helt område av naturvetenskapen. Det kan man förstås göra, men om man vill göra det med den intellektuella hedern i behåll så måste man naturligtvis först känna till (a) vad det egentligen är man tar avstånd ifrån, och (b) hur den vetenskapliga argumentationen för det man tar avstånd ifrån ser ut. Här har du uppenbarligen en lång väg att gå, då du inte ens visar några tecken på igenkänning då jag (med länk och allt) hänvisar till växthuseffektens grundläggande fysik. Får jag föreslå att du läser Spencer Wearts utmärkta introduktion The Discovery of Global Warming innan du fortsätter att göra bort dig genom att döma ut ett vetenskapsområde vars faktiska innehåll du knappt verkar ha en susning om.
Du klagar på mitt sätt att "argumentera", men jag gör inte anspråk på att kalla mitt utrop "Oj vilket svammel!" för ett argument, och du har i själva verket inte bidragit mig någon som helst argumentation för mig att argumentera emot. Istället har du staplat osammanhängande och omotiverade påståenden på varandra, vilket är precis vad man brukar lägga i begreppet svammel.
Om du verkligen är intresserad av att ta del av min sakliga argumentation i klimatvetenskapliga frågor så har du en hel del att hämta på Uppsalainitiativet. Ett bra ställe att börja på är den Klimatskeptikerns FAQ som jag skrev för något år sedan.
Du är varmt välkommen tillbaka hit när du har läst Wearts bok eller på annat sätt tillägnat dig motsvarande grundkunskaper i klimatvetenskap. Då kommer vi förhoppningsvis att ha bättre förutsättningar att föra en verklig diskussion.
Hej Olle! Det här får bli mitt sista inlägg här sos dig.
SvaraRaderaJag har förstått att du står bergfast i din klimattro. Men än en gång ställer jag mig frågan; vad får er "klimattroende"
att ALLTID ta så högt tonläge så snart någon inte håller med er?? Svaret är nog ganska enkelt, ert ställningstagande i klimatfrågan tål helt enkelt ingen djupare granskning. Som professor i matematik är du säkert kanonbra just matte. Men du kan helt säkert inte förklara tidigare värme- och köldperioder i historien, UTAN påverkan av människan, industrisamhället och alla dessa förhatliga bilar som släpper ut koldiocid. Där, Olle Häggström, ligger den oerhörd svaga länken som ni klimatalarmister inte ens vill påminnas om.
Men Jösses Amalia, Anonym 13:50/21:44/22:30/10:55, här stormar du in på min blogg, hojtandes om "VARFÖR ÄR DET SÅ FÅ SOM REAGERAR PÅ KLIMATLÖGNEN??" - och så anklagar du mig för högt tonläge. Bisarrt.
RaderaOm det specifikt är de dramatiska klimatförändringar som förekommit i förhistorisk tid som bekymrar dig, så kan jag som en liten avskedsgåva tipsa dig om min gamla UI-bloggpost Om istider, klimatförändringar och återkopplingar där jag reder ut en del vanliga missförstånd på området. Tack och adjö för den här gången.
Klimatförnekaren här ovan får mig att tänka på de fiskare som hävdar att havsforskarna, i en gigantisk konspiration, försöker dölja hur mycket fisk det finns att ta upp hur världens hav när de manar till försiktighet.
SvaraRaderaKrister Nässén
I din egenskap av statistiker måste jag fråga dig om formuleringen: " "38 procent säger sig vara villiga att offra en Thailandsresa [...] för klimatets skull"? Detta kan ju, som SvD:s ledarskribent Sanna Ryman påpekar, ekvivalent omformuleras som att 62 procent inte säger sig vara villiga att offra en Thailandsresa för klimatets skull. Och det låter väl snarast ganska dystert?"
SvaraRaderaJag är inte kritisk, men vill gärna förstå vad detta /ovan) egentligen säger..... Mig säger det inte mycket.
Det jag stör mig på är "säger sig vara villiga". Jag tycker inte påståendet/formuleringen ger någon information alls......?
En tolkning är att 38 procent verkligen kommer att avstå från att åka till Thailand, och då kan det ju bli en effekt i form av mindre antal flygresor till Thailand.
En annan tolkning kan ju vara att de 38 procent som svarat i alla fall aldrig kommer att åka till Thailand och då är ju svaren meningslösa.
En tredje tolkning är att det är en sak vad man säger (dvs "säger sig vara villiga") och en annan sak hur man agerar i verkligheten.
Hur ser du som statistiker på detta?
Kjell Eriksson
Dessvärre, Kjell, så har jag inte så mycket att tillföra i denna fråga, utan kan bara konstatera att du har rätt i att enkätsvar som dessa är ytterst svårtolkade.
RaderaTack svaret kändes mycket bra. Då var jag inte helt ute på villovägar. Det var det jag ville få bekräftat.
SvaraRaderaKjell Eriksson