lördag 14 januari 2012

Etikprofessorers etik i teori och praktik

Att etikprofessorer är bättre än folk i allmänhet på teoretiska resonemang i etikfrågor torde stå utom all tvivel. Men hur är det med det praktiska handlandet: beter de sig mer etiskt än genomsnittspersonen?

En av mina senaste favoritfilosofer, Eric Schwitzgebel, återkommer ofta till den frågan. Bara att komma på att ställa den tycker jag är imponerande kreativt, ett omdöme som kan utsträckas till vissa av de forskningsmetoder han använder, som till exempel att studera hur ofta böcker om etikfilosofi stjäls från universitetsbibliotek jämfört med andra böcker. Det verkar dock vara svårt att skönja någon tydligt positiv effekt, i betydelsen att etikprofessorer skulle agera mer etiskt än andra. I vissa fall pekar forskningen snarast mot en effekt åt andra hållet.

Jag kommer att tänka på Eric Schwitzgebels frågeställning när jag nu tar del av det senaste rörande hur Elisabeth Gerle, präst i Svenska kyrkan och och adjungerad professor i etik vid Uppsala universitet, uppträder. Gerle är arg på sin prästkollega Annika Borg för att denne tagit ställning emot omskärelse av pojkar. Så här skrev Gerle på Facebook den 4 januari:
    Annika, du vet precis som jag att den svenska staten har en del på sitt samvete när det gäller det judiska folket. Liksom Svk. Men som vi försöker göra upp med. Därför blir jag orolig o ledsen när du rör dig så nära det bruna
Kyrkans tidning rapporterar att Gerle med anledning av detta yttrande blivit anmäld till domkapitlet i Lund och att "anmälaren tolkar orden som en beskyllning att Borg står nära nazismen och vill att domkapitlet prövar om Gerle genom yttrandet skadat det anseende en präst bör ha".1

Anmälarens tolkning av Gerles ord synes mig obestridlig. Några synpunkter på vilket "anseende en präst bör ha" har jag inte, men är utan vidare beredd att klassa Gerles uttalande som oetiskt.2 Det finns ingen rim och reson i att stämpla kritik mot omskärelse som nazism och antisemitism. Som Borg tillsammans med Johanna Andersson i ett färskt debattinlägg framhåller finns en omfattande intern judisk kritik mot omskärelseritualen. Förtjänar även den kritiken att stämplas som nazistisk? Ett jakande svar på den frågan framstår som helt groteskt. Ett nekande svar (vilket jag gissar att Gerle skulle ge) skulle å andra sidan innebära att en persons moraliska rätt att ta ställning för spädbarns rätt att slippa utsättas för religiöst motiverade och irreversibla kirurgiska ingrepp är avhängigt hennes religiösa tillhörighet. Även det synes mig alldeles åt helskotta.

Fotnoter

1) En anmälan mot Borg till domkapitlet i Stockholm föreligger också. Det är stiftsadjunkten Anna Karin Hammar som står för anmälan, vilken tycks gå ut på att det skulle vara oförenligt med prästämbete i Svenska kyrkan att kritisera andra religioners sedvänjor, att förespråka ett sekulärt samhälle, och att beblanda sig med organiserade ateister.

2) Det är inte första gången som Elisabeth Gerle uppträder oetiskt i offentlig debatt. 2010 utkom hon med boken Farlig förenkling - om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna där hon på det mest ohederliga och oanständiga vis (de direkta felaktigheterna står som spön i backen i boken) försöker smutskasta Förbundet Humanisterna. Christer Sturmarks Newsmill-inlägg om boken är värt att ta del av, liksom den efterföljande videofilmade debatten Gerle och Sturmark emellan.

25 kommentarer:

  1. Förlåt okunskapen men vad är det som är negativt med att bli omskuren?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1.svårighet att onanera 2.komplicerat att nå "relief" aka orgasm 3.beroende av en tjej för orgasm eller åtminstone dyrt glidmedel 4.obehag pga ollonet är oskyddad 5.tajta kalsonger är ett måste för att skyla ollonet å hålla det på plats 6.omöjligt att gå i byxor "live" och slippa kalsonger

      Radera
  2. Frågan är komplex, Andreas, och det tycks finnas både positiva och negativa medicinska effekter. Detta, menar jag nog, talar för individens rätt att bestämma själv - utöver de principiella argumenten för kroppslig integritet.

    SvaraRadera
  3. Detta ser jag som en av rationalismens fällor. Går vi tillbaka i tiden så verkar det ha funnits en större medvetenhet om skillnaden mellan idé och beteende, vilket också är skillnaden mellan etik och moral. Att psykologiskt omforma idéer till handling är det svåra och ett enormt fokus på etik verkar leda till en blindhet inför det.

    Problemet är klassiskt. För Platon handlar det om att förnuftet måste kontrollera två passionerade hästar med delvis motsatta viljor. Paulus formulerar en liknande idé i termer av ande/själ: Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Benjamin Franklin menar att om passionen driver så måste förnuftet hålla i tyglarna.

    Moral kan handla om att vilja ta kontroll över sig själv och forma sin karaktär till något man tror är bättre. Etik å andra sidan kan man gott tala om som en rationalistisk lek om man så vill. Om vi betraktar etik och moral på dessa skilda vis så framstår Schwitzgebels undran som ganska elementär tycker jag. Men att ställa frågor om praktisk moral har varit helt ute i vår kultur. Vi har genomgått en motreaktion mot "moralism", men det håller på att vända, som alla andra periodiska fenomen.

    Min syn på subkulturerna är att vissa kristna grupper mår riktig dåligt, i t.ex Lane Craigs efterföljd växer det fram en arrogant och tokrationalistisk attityd. Rationalistiska transhumanister ligger kanske långt före i utvecklingen, jag hoppas de kan formulera en del av vår tids nödvändiga frågor. Just kring denna problematik tror jag dock att man också kan söka viss klassisk inspiration/upplysning.

    Frågan är dock varför vi skulle vilja agera moraliskt? Från min synpunkt är det en elementär och enkel fråga, men frågan om moral är så förvirrad i vår kultur att folk tror att moral är "dåligt". Som om det dåliga skulle kunna kallas moral. Ytterst förvirrat är det.

    SvaraRadera
  4. "Det verkar dock vara svårt att skönja någon tydligt positiv effekt, i betydelsen att etikprofessorer skulle agera mer etiskt än andra. I vissa fall pekar forskningen snarast mot en effekt åt andra hållet."

    Kommer att tänka på Eagletons recension av Alain de Bottons bok "Religion for Atheists". Läs den!

    http://www.guardian.co.uk/books/2012/jan/12/religion-for-atheists-de-botton-review

    SvaraRadera
  5. Jag blir lite osäker, Daniel, på vad du menar när du säger att "om vi betraktar etik och moral på dessa skilda vis så framstår Schwitzgebels undran som ganska elementär". På Facebook igår föreslogs att Schwitzgebels projekt skulle vara "så j:a dumt". Det tycker inte jag. OK, det handlar knappast om den allra viktigaste forskningsfrågan på agendan, men den är festlig och lite fantasieggande, och man kan ha olika intuitioner för vad svaret borde bli, så varför inte försöka skaka fram lite empiri? Det sistnämnda verkar ju dessutom inte alldeles lätt, något som öppnar för spännande metodutveckling.

    SvaraRadera
  6. Olle,
    Att Schwitzgebels undrar något elementärt är en komplimang, jag värderar det elementära högt. Men jag störde mig på att du kallade det han gör för imponerande kreativt, så det tog jag ner på jorden genom att påstå att det egentligen är elementärt. Jesus vände ofta sin kritik mot fariseérnas etiska hyckleri, de historierna har folk levt med i 2000 år som om det vore hur uppenbart som helst. Jesus lyfte istället upp praktisk moral såsom i fallet med den barmhärtige samariern. Kanske har vi haft ett sådant kulturellt ifrågasättande av etik vilket har lett till att vi idag är nihilister, subjektivister och relativister. Dessa moraliska anti-realister tycks ändå ha en vilja att vilja agera moraliskt rätt och riktigt. Det är skumt och det finns onekligen mycket spännande i detta som borde studeras.

    Men det är fel att säga att det är elementärt, jag menar nog att det "borde vara" elementärt..

    SvaraRadera
  7. Ja, Daniel, "imponerande kreativt" var kanske lite starkare ord än vad som var motiverat. Men jag gillar som sagt projektet.

    SvaraRadera
  8. Jo, en sak till förresten, Daniel: När du skriver om "dessa moraliska anti-realister [som ändå] tycks ha en vilja att vilja agera moraliskt rätt och riktigt" så känner jag mig träffad. Men jag tycker inte just den här motsättningen är särskilt skum, och jag förklarade min position i somras här på bloggen:

    "Observera dock att trots att jag anser att det inte finns något objektivt rätt och fel i etiska frågor, så hindrar inte det mig från att ha starka åsikter i sådana - jag är emot könsstympning, jag vill att vi skall vara rädda om Moder Jord, etc, etc - åsikter som jag inte ens drar mig för att predika inför andra. Jag vill inte att könsstympning skall förekomma (vare sig i Sverige eller någon annan stans), jag vill att så många som möjligt skall instämma i detta, och jag låter inte min etiska relativism hindra mig från att predika min åsikt om könsstympning."

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Lennart W

    Jag släppte igenom din senaste kommentar med viss tvekan, men ger dig härmed gult kort: Om du på nytt så mycket som andas en antydan om att det skulle gränsa till nazism att kritisera religiösa sedvänjor som kränker oskyldiga spädbarns kroppsliga integritet, så bannar jag dig från denna blogg.

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Men hur är det egentligen fatt med dina förståndsgåvor, Lennart W? Det var inte ditt (i och för sig extremt grovhuggna) försök till hypotetiskt konsekvensövervägande jag vände mig emot, utan ditt primitiva försök att likt Elisabeth Gerle försöka kleta färgen brun på dina meningsmotståndare.

    SvaraRadera
  13. Din sista kommentar refuserades, Lennart W. Jag har inget behov av kommentatorer som först sprider nazianklagelser omkring sig och bara några timmar senare klagar över att ha blivit ovänligt bemötta. Tack och adjö.

    SvaraRadera
  14. Jag tror att filosofin, främst i form av det filosofiska samtalet, är något som kommer att behövas mera av i framtiden. Detta kan illustreras av vad Karen Armstrong säger på TED eller i UR Samhällets program Kunskapspriset 2011 och Michael Sandels föreläsningar om rättvisa. Denna typ av samtal ser jag som ett förhållningssätt till kunskap och som kräver andra egenskaper utöver logiskt tänkande. Kanske det som man skulle kunna karakterisera som vishet? Varför det logiska och förnuftiga tänkandet, det som förknippas med IQ, inte är tillräckligt diskuterar Stanovich i sin bok "What IQ Tests Miss". Dessutom tror jag från egen erfarenhet att "smarta" även kan ha viss tendens att anamma "teoribyggen" och också är bra på att intellektualisera och försvara teorierna. Även då allt pekar emot dem.

    Att filosofin inte tycks (stämmer det?) spela någon större roll är kanske inte en brist hos filosoferna? När den moderna fysiken växte fram i början på 1900-talet så spelade filosofiska frågor en stor roll. Inte bara Köpenhamnstolkningen och Schrödingers katt. En stor del av Einsteins gärning (som jag förstår det) hade mer med filosofiska övervägande än med avancerad matematik eller finurliga experiment. Kvantmekaniken och relativitetsteorin har varit mycket framgångsrika. Strängteorin och Higgs boson har vad jag vet ännu inte levererat. Ändå är det många riktigt smarta personer som jobbar på dessa.

    SvaraRadera
  15. För den händelse någon är road kan jag berätta att signaturen Lennart W, som jag här ovan gav rött kort från detta kommentarsutrymme, blev så arg över detta att han kände att han behövde prata av sig på en annan blogg - se kommentarstråden till Per Ewerts bloggpost Surreal, but nice. Först (01:39) ifrågasätter Lennart W om jag egentligen kan räknas till arten homo sapiens, och i en senare kommentar (01:19) uttrycker han rysningar inför "hur samhället skulle bli om såna som han [dvs jag, OH] fick mer att säga till om". Eftersom han både här och där givit uttryck för ett visst mått av förvirring inför varför han blivit bannad valde jag att förklara saken mer explicit i en egen kommentar (02:01) i samma tråd - betydligt mer explicit än vad som normalt hade varit nödvändigt, men uppenbarligen blev denne Lennart W så arg att det gick ut över hans läsförståelse.

    SvaraRadera
  16. Angående titeln 'etikexpert' så kan den kanske ge undermedvetna effekten att man aktar sig mer för att göra fel eftersom man ju ska föreställa expert i etik/moralfrågor.

    Men även motsatt undermedveten effekt är möjlig: 1. "Jag är ju lektor/professor i etik", dvs att man dels tar sina egna ord mer som en auktoritet på godhet, 2. och dels att man kanske överser med fler misstag hos sig själv, eftersom man ju ändå är etikprofessor, ett jobb man själv anser kompenserar för en del snedsteg.

    /Cecilia

    SvaraRadera
  17. Absolut, Cecilia, det finns diverse olika kandidater till mekanismer som skulle kunna göra etikfilosofer mer eller mindre etiska i sitt uppträdande än andra människor. En annan mekanism, utöver dem du föreslår, för att dra dem åt det mindre etiska hållet skulle kunna vara att man till slut blir förhärdad av alltför många års etikfilosofiska överväganden, särskilt som en del av dessa teoretiska resonemang tenderar att landa i nihilism.

    SvaraRadera
  18. Olle,
    Jag tror det är helt riktigt att du agerar som du vill, och jag tror det är viktigt att inse att metaetisk relativism inte implicerar någonting förnuftigt att anpassa sig till om det nu inte råkade vara vad du vill. Tyvärr tror jag annars att det är vanligt att det bland vissa relativister finns föreställningar om att positionen, i sig, ska innebära t.ex tolerans och respekt, men det måste ju vara en irrationell idé.

    Men även den moraliska anti-realisten har förstås olika viljor som står mot varandra och då kan förstås förnuftet användas för att låta den högsta viljan framträda. Jag tycker det är ytterst intressant att anti-realisten borde kunna bli fri från att inbilla sig några förnuftiga krav på vad som är en bra vilja. Det är paradoxalt, men den friheten tror jag kan vara ytterst bra (i realistisk mening). Det jag kallar skumt kommer sig t.ex av sådana obegripligheter. Jag har egentligen ingen förståelse alls för det metaetiska.

    SvaraRadera
  19. Har inte hunnit läsa boken än... har en hög till efter avhandlingen är klar. Men den tycks i alla fall belysa tvångets förmåga... http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=bookreview-steven-pinker-the-better-angels-of-our-nature-why-violence-has-declined

    SvaraRadera
  20. Jag har tagit del av den skrivelse som etikprofessor Elisabeth Gerle inkommit med till Domkapitlet i Lund med anledningen av ovan nämnda anmälan mot henne. Det är långrandig men förfärande läsning. Även med betänketid står hon fast vid sin anklagelse och sitt ordval. Hon framhåller att hon "väger [s]ina ord noga även på facebook" och slår fast att Borg "genom att kräva lagstiftning skriver in sig i en kristen antijudisk tradition". Vidare skriver Gerle att "i Malmö, men även i Stockholm används ordet jude som skällsord. Att då gå ut och kräva lagstiftning mot en av den judiska minoritetens tusenåriga identitetshandlingar ser jag som mycket allvarligt och något som riskerar att upprepa en kristen antijudiskhet. Detta är att röra sig nära det bruna, menar jag. Medvetet eller inte."

    SvaraRadera
  21. Nu finns dessutom ett beslut av Domkapitlet i Uppsala (dit ärendet tydligen har överförts) daterat 120201, där det heter att Gerles uttalande "självfallet inte är brottsligt och det är heller inte av sådan karaktär att det i avsevärd mån kan skada det anseende en präst bör ha. Domkapitlet finner därför inte anledning att vidta någon åtgärd".

    Något beslut rörande Anna Karin Hammars anmälan mot Annika Borg känner jag däremot ännu inte till, men det vore ju skönt om man kunde få svart på vitt att Annika Borgs umgänge med organiserade ateister "självfallet inte är brottsligt".

    SvaraRadera
  22. Ett nytt lite småsmaskigt exempel på det etiska agerandet hos etikprofessorer finner vi i den nyss uppseglade affären kring redaktionen för American Journal of Bioethics. Christian Munthe rapporterar på sin blogg här, här och här.

    SvaraRadera
  23. Etik och rikedom
    http://news.sciencemag.org/sciencenow/2012/02/shame-on-the-rich.html?ref=hp

    SvaraRadera