I onsdags gick jag omkring i snökaoset i Stockholm med en känsla av overklighet och fasa, sedan jag tidigt på morgonen fått utfallet i det amerikanska presidentvalet klart för mig. Att fundamentala värden som demokrati och fred inte längre kan tas för givna är en svårsmält tanke vars aktualitet sakta smugit sig på oss på senare år, men i onsdags tog den ett jättekliv framåt, vilket gör ont.
Men dagen slutade ändå i ett bättre stämningsläge, tack vare ett spännande samtal med två professorskollegor: filosofen Åsa Wikforss och religionsvetaren Carl Reinhold Bråkenhielm. Rubriken för vår paneldiskssion var "Robotar och artificiell intelligens - hot eller möjlighet?", och det var (som jag tidigare annonserat) ett arrangemang av Katharinastiftelsen. Hela det 90 minuter långa samtalet videofilmades:
Lästips med en rad goda argument mot risken för singulariteten:
SvaraRaderaNew Scientist, 19 November, 2016, s.33-34.
Björn S
Länk?
RaderaOK, jag hittade den. En bra och hyfsat balanserad text av AI-forskaren Toby Walsh. Den mening i texten jag främst vänder mig emot är hans sammanfattning av de argument han räknar upp: "...there are several strong reasons why a technological singularity is improbable". En rättvisare sammanfattning hade varit "there are a number of arguments of varying strength for why a technological singularity might be improbable".
RaderaHos tidskriften ligger artikeln bakom betalvägg, men lyckligtvis har författaren lagt upp hela texten på en blogg.