Som tidigare meddelats här på bloggen publicerade jag tillsammans med Olof Johansson Stenman, Joacim Rocklöv, Stefan Schubert och Markus Stoor på Valborgsmässoafton en debattartikel i DN rubricerad
Alternativ coronastrategi för Sverige kan rädda liv. I måndags kom Martin Kulldorffs replik
Hög dödlighet idag kan ge färre döda på sikt, och igår publicerades vår slutreplik
Låt en kommission utvärdera svenska coronastrategin, där vi utöver att svara Kulldorff passade på att anknyta till ett par andra reaktioner på vår ursprungsartikel:
en TT-intervju med Anders Tegnell, och
en ledarkrönika i DN av Lars Calmfors. Så här inleds vår slutreplik:
Martin Kulldorff argumenterar i sin replik för att Sverige även i fortsättningen endast bör bromsa Covid-19, och inte försöka stoppa den: vad vi i vår artikel kallade "bromsstrategin". Vi välkomnar hans replik varmt eftersom huvudbudskapet i vår debattartikel var just att det behövs mer öppen diskussion om fördelar och nackdelar med olika coronastrategier.
Man kan diskutera hur de olika strategierna ser ut och vad de bör kallas. Kulldorff menar att den svenska strategin bör kallas "åldersstrategin" eftersom ett effektivt skydd av de äldre minskar konsekvenserna av den smittspridning som krävs för att nå flockimmunitet. Vi håller med om att det är klokt att särskilt skydda de äldre. Men valet kvarstår mellan att enbart bromsa smittan till nivåer sjukvården klarar av ("bromsstrategin") och att snabbare försöka få ner den till lägre nivåer, som till exempel Norge har gjort ("hammaren och dansen").
Här är det viktigt att skilja mellan övergripande strategi, å ena sidan, och konkreta åtgärder med vars hjälp man implementerar den strategin, å den andra. "Hammaren och dansen" är en övergripande strategi, som syftar till att först få ner smittan till låga nivåer, och sedan se till att den hålls nere eller trycks tillbaka ytterligare.
För att genomföra denna strategi behövs...
Läs den spännande fortsättningen
här!
