Tvåsiffrigt!

I dagens avsnitt av Vetenskapligt med Häggström & Livh samtalar vi med Ola Helenius (professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet) om skolmatematiken och om skolans roll i samhället, och i och med detta är antalet publicerade avsnitt av podden nu uppe i tvåsiffrigt. Sedan jag senast rapporterade här på bloggen om vad som händer på vår podd har vi även hunnit samtala med tre andra av Sveriges mest spännande och vältliga professorer, nämligen med Åsa Wikforss om demokrati och desinformation, med Thore Husfeldt om akademisk frihet, och med Anna Dreber Almenberg om p-värden och replikerbarhetskrisen. Här är den fullständiga listan över avsnitt sedan starten i juli förra året:

1. Grandiosa framtider med Anders Sandberg, 16 juli 2021.

2. Pengar, pandemi och puffning med Linda Thunström, 5 augusti 2021.

3. Mitt i planeten med astronom Maria Sundin, 18 augusti 2021.

4. Medmänsklighet på smartast möjliga sätt med Stefan Schubert, 3 september 2021.

5. Tänkande maskiner, 29 september 2021.

6. Klimatforskare Christian Azar om att förse politiker med fakta, 22 oktober 2021.

7. Desinformation, faktaresistens, fake news och demokrati med Åsa Wikforss, 18 november 2021.

8. Algoritmer och akademisk frihet med Thore Husfeldt, 13 december 2021.

9. Forskning om forskning med Anna Dreber Almenberg, 17 januari 2022.

10. Matematiken, skolan och samhället med Ola Helenius, 17 februari 2022.

Om friskolor och betyg

Nationalekonomen Jonas Vlachos offentliggjorde häromdagen sin viktiga rapport Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System, där han påvisar skillnader i betygsättningspraxis mellan friskolor och kommunala skolor. Jag uppmärksammandes på Vlachos rapport av vännen och matematikutbildningsforskaren Ola Helenius, vars kloka reflektion på Facebook jag fått tillstånd att citera i sin helhet:

I Sverige tycker vi att en elevs lärare är den som bäst bedömer elevens kunskaper och därför låter vi lärare sätta betyg på sina elever. Det är ett betygssystem som bygger på tillit.

Vi har dock också ett utpräglat marknadssystem för skolan. Höga betyg är en konkurrensfördel, så det skapar incitament för skolor alla att sätta högre betyg än vad elevernas kunskapsnivåer förtjänar. I klarspråk kan man säga att skolor drivs att fuska med betygen för att skaffa sig bättre positioner på marknaden.

Om alla skolor gjorde detta lika mycket skulle det ändå vara dåligt, för det leder till betygsinflation. Men det skulle vara ett slags rättvist fusk. Så är det dock inte. Friskolor fuskar mer. Och de stora vinstdrivande koncernernas skolor fuskar mycket mer. Jättemycket faktiskt, och värst är Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan.

Det här visar Jonas Vlachos i en ny rapport. Han använder inte termen fusk, men jag tycker att det är en rimlig term.

Man ser ibland argument för att friskolorna är bra, för att de har bättre kunskapsresultat. Men Jonas visar att HELA betygsövertaget som t ex Kunskapsskolan har över kommunala skolan kan förklaras av Kunskapsskolans tendens att sätta högre betyg (relativt de resultat som elever visat på prov) än den kommunala skolan.

Det här är ju inte bara orättvist. Det underminerar på flera sätt förtroendet för både skolsystemet och betygssystemet. Det kommer också tvinga oss att överge ett system där vi litar på att lärare som bedömare av elevers kunskap. Dessutom har hela det här fusket i sig skapat möjlighet att propagera för förträffligheten hos de vinstdrivande skolorna på falska grunder.

Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan, som är de värsta här, borde skämmas. Men det borde även de politiker som var naiva nog att införa det här systemet.