Tvåsiffrigt!

I dagens avsnitt av Vetenskapligt med Häggström & Livh samtalar vi med Ola Helenius (professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet) om skolmatematiken och om skolans roll i samhället, och i och med detta är antalet publicerade avsnitt av podden nu uppe i tvåsiffrigt. Sedan jag senast rapporterade här på bloggen om vad som händer på vår podd har vi även hunnit samtala med tre andra av Sveriges mest spännande och vältliga professorer, nämligen med Åsa Wikforss om demokrati och desinformation, med Thore Husfeldt om akademisk frihet, och med Anna Dreber Almenberg om p-värden och replikerbarhetskrisen. Här är den fullständiga listan över avsnitt sedan starten i juli förra året:

1. Grandiosa framtider med Anders Sandberg, 16 juli 2021.

2. Pengar, pandemi och puffning med Linda Thunström, 5 augusti 2021.

3. Mitt i planeten med astronom Maria Sundin, 18 augusti 2021.

4. Medmänsklighet på smartast möjliga sätt med Stefan Schubert, 3 september 2021.

5. Tänkande maskiner, 29 september 2021.

6. Klimatforskare Christian Azar om att förse politiker med fakta, 22 oktober 2021.

7. Desinformation, faktaresistens, fake news och demokrati med Åsa Wikforss, 18 november 2021.

8. Algoritmer och akademisk frihet med Thore Husfeldt, 13 december 2021.

9. Forskning om forskning med Anna Dreber Almenberg, 17 januari 2022.

10. Matematiken, skolan och samhället med Ola Helenius, 17 februari 2022.

Midvinterbetraktelse över filosofi, utilitarism och det akademiska samtalet

Moralfilosofi är ett viktigt kunskapsområde, och jag gillar när det uppmärksammas i den allmänna debatten. Därför borde jag rimligtvis välkomna att filosofistudenten och kulturskribenten Lapo Lappin häromdagen fick en artikel i ämnet publicerad i tidskriften Kvartal. Ändå vill jag meddela vissa reservationer rörande Lappins text, vilken bär den braskande rubriken Statens etiska råd bjöd in förespråkare av spädbarnsmord. I tur och ordning:

1. Artikeln tar formen av en rapport från en akademisk tillställning i Stockholm veckan innan, nämligen Statens medicinsk-etiska råds etikpristagarseminarium, och skjuter in sig på två av deltagarna, nämligen den välkände svenske moralfilosofen Torbjörn Tännsjö (som i egenskap av pristagare stod i centrum för mötet), och hans ännu mer kände australiensiske kollega Peter Singer. Lappins moralfilosofiska grundsyn skiljer sig kraftigt från Tännsjös och Singers, och det är givetvis helt i sin ordning, men istället för att koncentrera sig på vilka argument dessa förde fram vid seminariet lägger han så stor emfas vid vilka förgripligheter de yttrat i andra sammanhang att hans text blir till en del av den kancelleringskultur i vilken meningsmotståndare skall tystas.^1,2 Han uttrycker stor upprördhet över att Tännsjö och Singer erbjuds plattform av Statens medicinsk-etiska råd (SMER) att framföra sina ståndpunkter, trots att dessa "torde vara välkända för medlemmarna" i detta råd.³ Särskilt anstötligt verkar vara att Singer "fick [...] varma applåder av de församlade etikerna". Artikeln kan knappast förstås som annat än ett försök av Lappin att deplattformera Tännsjö och Singer, vilket enligt min mening är fel sätt att hantera akademiska meningsmotsättningar: bättre än att försöka tysta sina meningsmotståndare är att diskutera med dem.

2. Både Tännsjö och Singer har förvisso uttalat en och annan moraliskt svårsmält tanke, som exempelvis Tännsjös funderingar kring klimatdiktatur, och den singerska idé om postnatal abort som åsyftas i rubriken till Lappins artikel. Jag vill dock mena att det är viktigt att ha en levande och förutsättningslös akademisk diskussion som ifrågasätter de tabun och går utanför det Overtonfönster som för närvarande råder. Bland de olika akademiska discipliner som finns är det just filosofin som oftast varit bäst på detta gränsöverskridande och kritiska tankearbete; Tännsjö och Singer är föredömliga utövare av detta arbete, och jag hoppas se dem fortsätta i många år till.

3. Lappin avvisar den moralfilosofiska inriktning som benämns utilitarism och som både Tännsjö och Singer bekänner sig till. Och fastän jag för egen del känner en försiktig dragning till utilitaristiskt tänkande så kan jag förstå argumenten emot. När motståndet mot utilitarism blir så dogmatisk att man avvisar varje kvantiativ konsekvensetisk avvägning i varje läge blir det dock snudd på absurt, men det är här Lappin hamnar när han gör (det antytt skandalösa) avslöjandet att en av Tännsjös tidigare elever, "Christian Munthe, professor i praktisk filosofi på Göteborgs universitet samt sakkunnig i flera etiska råd, erkände att han förlitar sig flitigt på utilitaristiska resonemang", och när han mot slutet av sin artikel ansluter sig till ståndpunkten att "spridningen av ett utilitaristisk tankesätt [...] bör hindras oavsett vad".⁴

Jag har här inte alls berört själva ämnet för SMER-mötet, nämligen prioriteringar inom vården. Detta förefaller sekundärt även för Lappin vid sidan av hans allmänna angrepp på sina måltavlor Tännsjö och Singer, men han ställer de utilitaristiska principer de förordar mot den så kallade människovärdesprincipen. I ett svar till Lappin i samma tidskrift problematiserar Tännsjö på ett belysande vis begreppet människovärde. Jag vill också rekommendera Christer Sturmarks vittförgrenade och mycket intressanta samtal med Tännsjö och Singer i Fri Tanke-podden, inspelat i nära anslutning till SMER-mötet.

EDIT 22 december: En videoupptagning av SMER-mötet finns nu på YouTube.

Fotnoter

1) Jag känner till en del om kancelleringskulturen, bland annat genom att jag en gång i tiden var en del av den.

2) Lyssna gärna till det senaste avsnittet av Vetenskapligt med Häggström och Livh i vilket vi för ett djuplodande samtal med datalogen och vännen Thore Husfeldt om den skadliga kancelleringskulturen och besläktade frågor om akademisk frihet.

3) Till Lappins försvar skall dock sägas att han så sent som förra året bjöd in Tännsjö som gäst i sin egen podcast och bidrog till ett intressant samtal kring dennes moralfilosofiska ståndpunkter.

4) Frågan är såklart hur bokstavligt "oavsett vad" är tänkt att läsas. Jag skulle knappast tro att Lappin vore beredd att ta till (låt oss säga) spädbarnsmord eller krig om det skulle behövas för att hejda de utilitaristiska tankefigurernas utbredning. Deplatformering av en och annan universitetsprofessor verkar däremot ligga inom ramen för de medel han anser helgas av detta angelägna ändamål.

Tre nya avsnitt av Vetenskapligt med Häggström & Livh

Podden Vetenskapligt med Häggström & Livh rullar på! Jämfört med med min förra rapportering här på bloggen har vi nu inte mindre än tre nya avsnitt ute.

I det första av dessa tre (och det fjärde totalt), talade vi med Stefan Schubert om grundidéerna i det enligt min uppfattning mycket viktiga tankesystem som på senare år vuxit fram under beteckningen effektiv altruism, och om hans egen psykologiska forskning kring hur människor förhåller sig dessa idéer. I det nästpåföljande avsnittet valde vi för omväxlings skull att inte bjuda in någon gäst alls, utan istället fokusera samtalet på de tankar om artificiell intelligens och dess samhällspåverkan som jag lyfter i min i våras utkomna bok Tänkande maskiner. Och i det allra senaste avsnittet, publicerat i förrgår, bjöd vi in klimatforskaren Christian Azar för att bland annat diskutera den ibland lite svåra balansgång som kan uppstå när man som forskare vill förse makthavare med relevant kunskap för att göra världen bättre utan att för den sakens skull tära på det förtroendekapital som vetenskapen besitter.

Vi är nu uppe i sex avsnitt, och fler är på gång. Här är den fullständiga listan över de avsnitt vi hittills publicerat:

1. Grandiosa framtider med Anders Sandberg, 16 juli 2021.

2. Pengar, pandemi och puffning med Linda Thunström, 5 augusti 2021.

3. Mitt i planeten med astronom Maria Sundin, 18 augusti 2021.

4. Medmänsklighet på smartast möjliga sätt med Stefan Schubert, 3 september 2021.

5. Tänkande maskiner, 29 september 2021.

6. Klimatforskare Christian Azar om att förse politiker med fakta, 22 oktober 2021.

Ekonomi och astronomi på vår nya podd

Efter det tidigare annonserade premiäravsnittet har vi denna månad hunnit lägga ut ytterligare två avsnitt av podden Vetenskapligt med Häggström & Livh. Först talade vi med Linda Thunström från University of Wyoming om hennes många påpassliga tillämpningar av nationalekonomiska metoder på olika samhällsfenomen (inklusive covid-19-pandemin), och därefter med Maria Sundin på Göteborgs universitet om allehanda entiteter på stjärnhimlen som väcker vår nyfikenhet, inklusive den gäckande rymdstenen Oumuamua och sökandet efter spår av liv på exoplaneter. Mer är på gång, men här är de tre avsnitt vi hittills publicerat:

1. Grandiosa framtider med Anders Sandberg, 16 juli 2021.

2. Pengar, pandemi och puffning med Linda Thunström, 5 augusti 2021.

3. Mitt i planeten med astronom Maria Sundin, 18 augusti 2021.

Häggström hävdar tio år!

Idag är det på dagen tio år sedan som Häggström hävdar såg dagens ljus. Jubileet sammanfaller nära i tid med en annan, mer uppmärksammad och mer makaber, tioårsdag, och som jag framhöll i det första blogginlägget är det inte helt och hållet någon tillfällighet:

Det är inte en slump att jag lanserar min blogg blott ett par dagar efter de ohyggliga terrordåden i Oslo och på Utöya. Min starkaste reaktion, utöver fasa över det lidande som gärningsmannen orsakat och de många människoliv han släckt, är en känsla av beslutsamhet: Vi som tror på demokrati, mänskliga rättigheter och det öppna samhället skall fortsätta arbeta för dessa värden utan att låta oss skrämmas av galna extremister. Sjösättandet av bloggen får gärna tolkas som en markering i den riktningen.

Längre fram i samma bloggpost meddelar jag att jag avser att "på bloggen kommentera både vetenskapliga resultat och politiska/ideologiska spörsmål".¹ Denna utfästelse tycker jag mig ha infriat, i de cirka 800 bloggposter som sedan följt.

Som intensivast arbetade jag med bloggen de första fem-sex åren, då jag snittade ett par bloggposter i veckan, och var angelägen om att leverera ett någorlunda kontinuerligt flöde av intressant innehåll. Nu är ambitionen lägre, och jag använder bloggen framför allt som skyltfönster för mina övriga publika aktiviteter, som exempelvis min senaste bok Tänkande maskiner,² och den nystartade podden Vetenskapligt med Häggström & Livh.

Låt mig fira tioårsdagen med att lyfta det gångna decenniets tre mest lästa inlägg på bloggen. Notabelt är att alla tre kom inom en och samma 18-månadersperiod, som eventuellt kan betecknas som bloggens (hittills) främsta glansperiod.

1. Quickologisk sannolikhetskalkyl, 16 maj 2015. En mycket sträng recension av Göran Lambertz bristfälliga och då nyutkomna bok Quickologi. Som sannolikhetsteoretiker borde jag normalt bli glad då någon utanför matematikens och statistikens specialiserade kretsar tar sig an området, men när det görs med en kombination av okunskap, omdömeslöst hittepå och högtravande anspråk blir min reaktion den motsatta. Detta blev starten på en delvis ganska irriterad diskussion med Lambertz; se t.ex. mina uppföljningsbloggposter Lambertz laborerar med pseudokvantiteter, Ohederlig nyårsbetraktelse och Därför ställer jag inte upp som Göran Lambertz privata matematikbiträde.

2. Om statistisk signifikans, epigenetik och de norrbottniska farmödrarna, 23 februari 2014. Om en uppmräksammad medicinsk studie med så allvarliga och samtidigt lärorika brister att jag sedan dess regelbundet använt den som avskräckande exempel i min undervisning. Se även uppföljaren Epigenetiken i Överkalix och den statistiska signifikansen: Bygren bryter tystnaden.

3. Superintelligence odds and ends: index page, 19 september 2014. I anslutning till min recension av Nick Bostroms bok Superintelligence: Paths, Dangers, Strategies publicerade jag en serie bloggposter med fördjupande diskussion kring olika teman som tas upp i boken, och index page är som namnet antyder en (kommenterad) länk- och innehållsförteckning till dessa. Sju år har nu gått sedan Bostroms bok, och jag tvekar fortfarande inte att säga att detta är den bästa och viktigaste bok som skrivits om AI-risk och AI-säkerhet. Men området har (mycket tack vare boken) kommit att växa snabbt sedan dess, och för den som idag vill sätta sig in i det rekommenderar jag trots allt hellre någon av de nyare böcker som finns och som lyfter en del av det som hänt sedan 2014, som Stuart Russells Human Compatible (2019), Brian Christians The Alignment Problem (2020), eller min egen Tänkande maskiner (2021).

Fotnoter

1) Omedelbart därefter meddelar jag att "denna blandning är inte oproblematisk", ett tema jag utvecklat mer på djupet bland annat i ett offentligt samtal med Hanna Jedvik i höstas.

2) Jag kan passa på att meddela att boken nyligen fått ett par (med svenska mått mätt) högprofilerade recensioner:

• Peter Gärdenfors i Sydsvenska Dagbladet den 5 juli: Bröderna Wrights propeller kan lära oss om supersmarta AI-system.
• Rasmus Fleischer i Expressen den 17 juli: Det mest banala kan bli vår undergång.

Båda recensionerna är mestadels positiva, och i synnerhet Fleischer bjuder på några spänstiga passager jag gärna citerar:

Ganska tidigt in i ”Tänkande maskiner” finner sig läsaren på ett sluttande plan ner mot en bottenlös fasa. Tänk en myggsvärm, fast varje mygga är en liten robot utrustad med nervgift. Svärmen tar hjälp av ansiktsigenkänning för att finna och likvidera sina offer. Tekniken för sådana mördarrobotar behöver inte ligga jättemånga år fram i tiden, redo att släppas på svarta marknaden. [...]

Häggström är ingen domedagsprofet. Men för den som tänker att en AI-apokalyps borde gå att stoppas enkelt, genom att bara lägga in ett simpelt förbehåll i programkoden, visar den här boken klart och tydligt varför saken är så mycket svårare. Pedagogiken är imponerande, därtill är språket ovanligt väl genomarbetat och litteraturhänvisningarna en guldgruva för den som vill gå djupare. ”Tänkande maskiner” kan faktiskt läsas utan särskilda förkunskaper, varken inom matematisk logik eller filosofisk etik – de två hållpunkterna för de spekulativa bågar som spänns. Självklart får då andra perspektiv stryka på foten. Trots det utsökt balanserade anslaget så framträder framtiden hos Häggström som ett val mellan två vägar: himmel och helvete.

Vetenskapligt med Häggström & Livh

Stefan Livhs och min nya podd Vetenskapligt med Häggström & Livh går nu att ta del av via de vanliga poddplattformarna, som denna. Så här presenterar vi podden:

En liten podd om de stora ämnena. Vad säger forskningen om hur vi kan säkerställa en ljus framtid för mänskligheten? Hur hejdar vi den globala uppvärmningen, hur skyddar vi oss mot framtida pandemier, och hur farlig kan artificiell superintelligens bli?

Olle Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet, och Stefan Livh är känd från sina många program i Sveriges Radio. Med hjälp av Olles forskarvänner lär vi oss om vetenskapen och vad den kan säga om framtiden.

Framtiden är inte vad den en gång var. Den kan bli ännu bättre!

Podcasten görs i samarbete med Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs Universitet.

Huvudnumret i vårt första avsnitt är ett samtal med den oförliknelige framtidsforskaren och kollegan Anders Sandberg. Fler avsnitt kommer!

Om EU-kommissionen och AI i P4 Göteborg

Mitt snack idag med Stefan Livh och Ehwa Lindström i Förmiddag i P4 Göteborg av Förmiddag i P4 Göteborg (från cirka 1:35:20 in i sändningen, och fram till cirka 1:56:30) kom främst att handla om övervakning och AI samt EU-kommissionens politiska AI-initiativ förra veckan, men vi berörde också som hastigast det nya coronaviruset och det faktum att jag fått en ny namnsdag.

Nobelsnack i P4

I dagens avsnitt av Förmiddag i P4 Göteborg har jag åter varit med och snackat, med start cirka 41:15 in i sändningen, och fram till cirka 1:26:05. Det blev en hel del sagt om veckans Nobelfestligheter, dels om måndgens framträdande tillsammans med Noblepristagare och andra i Nobel Week Dialogue, men ännu mer om Nobelbanketten inklusive det "okända dramat som alla missade" (utom jag och mina bordsgrannar).

Om mänskligt vs artificiellt beslutsfattande i P4 Göteborg

Idag har jag åter varit med i P4 Göteborgs förmiddagsprogram. Det delvis snudd på uppslupna samtalet med Ehwa Lindström och Hector Apelgren i P4 Göteborg pågår med diverse avbrott från ca 41:50 in i sändningen till ca 1:25:00, och behandlar ämnen som artificiell intelligens, beslutsfattande, Nobelfestligheter, en norsk forskningsetikpolicy, den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari, och den tyska popgruppen Alphaville.

Ytterligare klimat- och AI-snack i P4 Göteborg

Dagens snack med Ehwa Lindström i P4 Göteborg bjöd på en blandning av gamla och nya ämnen, och jag fick tillfälle att kommentera så vitt skilda föreeteelser som klimatförändringar, artificiell intelligens, Boris Johnson och den gamla folkvisan Kristallen den fina. Som vanligt går vårt samtal att höra via nätet; det börjar ca 1:04:25 in i sändningen och pågår till cikra 1:25:20.

I P4 om vetenskap på gott och ont

Vid mina tre framträdanden i september hos Stefan Livh i P4 Göteborg fanns Ehwa Lindström med som kompetent sidekick åt Stefan. När jag idag åter var med i programmet fanns han inte på plats, så Ehwa och jag fick sköta snacket själva. Vårt samtal pågick från cirka 1:03:30 in i sändningen till cirka 1:27:45, och kretsade främst kring hur forskning kan vara på gott och ont (med Richard Feynmans medverkan i Manhattanprojektet som ett av exemplen) samt mina etiska ställningstaganden i anslutning till det.

De stora frågorna i P4

Tillsammans med Chalmerskollegorna Jan Petter Hansen, Martin Nilsson Jacobi och Per Bjekeli är jag med och drar igång en ny kurs med rubriken De stora frågorna, som bland annat genom att den ges som kvällskurs vänder sig till lite bredare publik än bara de vanliga chalmeristerna. De fyra stora frågor vi i tur och ordning behandlar är följande, varav jag har ett särskilt ansvar för den sista:

• Vilka är materiens minsta byggstenar?
• Vad är liv?
• Är vi ensamma i universum?
• Vad kan vi vänta av framtiden?

Det blev en del snack om denna kurs i mitt möte i förmiddags med Stefan Livh i P4 Göteborg (som startade 53:25 in i sändningen, varefter vi med diverse avbrott för musik och annat höll på till 1:39:30), men det glada samtalet flöt omkring ganska fritt. Bland annat lyckades vi komma in även på den i år 100-årige forskarlegenden James Lovelock och hans nya (och bitvis läsvärda men också lite stolliga) bok Novacene, som behandlar hans Gaia-teori och vad han tror kommer att hända när AI tar över världen.

Om intelligensen hos Stefan Livh i P4

Nu var det visserligen ett halvår sedan sist, men jag ändå börjat känna mig som en stammis hos Stefan Livh i hans förmiddagsprogram i P4 Göteborg. I dagens program pratade vi om olika aspekter på intelligens - både mänsklig sådan och AI. I vanlig ordning kan det höras i efterhand via nätet och vårt samtal pågår från cirka 1:02:50 in i sändningen till cirka 1:44:40 (med diverse avbrott för musik och annat). Vi passade också på att i våra kalendrar boka in både nästa torsdag (19 september) och torsdagen efter (26 september)¹ för fortsatta samtal, så stay tuned!

Fotnot

1) Ni som känner mig någorlunda väl (eller som följt denna blogg noggrant) kanske anar något om vad jag kommer att vilja ta upp just den dagen.

I P4 om det allra senaste på AI-fronten

I höstas besökte jag P4 Göteborgs förmiddagsprogram tre gånger inom loppet av en månad. Därefter följde några månaders radiotystnad¹ för min del, men idag var jag tillbaka i studion hos Stefan Livh; vårt samtal börjar vid pass 1:44:50 in i programmet och pågår till cirka 2:10:05.

Ämnet för dagen var AI (artificiell intelligens), och mer specifikt den AI-programvara kallad GPT-2 som i torsdags offentliggjordes av det San Francisco-baserade icke-kommersiella företaget OpenAI, vilket drogs igång 2015 med pengar från bl.a. Elon Musk, och har som uttalat mål att driva AI-utvecklingen i en riktning som gynnar mänskligheten som helhet. I huvudsak är GPT-2 ett generellt textgenereringsprogram som, givet en eller ett par korta inledningsfraser från användaren, fortsätter texten på egen hand. Dess häpnadsväckande förmåga att ansluta till genre, tonfall och sakinnehåll framgår av en rad konkreta exempel.

Lite på tvärs mot hur de tidigare brukat göra har OpenAI valt att inte släppa GPT-2 fri, av oro för hur den skulle kunna komma att användas för dåliga syften: den förefaller idealisk för massproduktion av fake news, och det är lätt att föreställa sig hur dess teknik kan kombineras med något i stil med Google Duplex för att skapa allt bedrägligare imitationer av människor. Genom att ändå offentliggöra sitt framsteg säger sig OpenAI skänka samhället åtminstone ett visst mått av förvarning och handlingsutrymme innan det troligtvis oundvikliga sker - att andra AI-utvecklare lanserar liknande program med motsvarande eller bättre prestanda. För min del tror jag att det är viktigt att inte stanna vid att diskutera vad dessa programvaror förmår göra idag. Vi bör försöka blicka lite längre än så, för det är knappast troligt att teknikutvecklingen nu hux flux skulle ha kommit till vägs ände.

Mer om GPT-2 kan läsas bland annat i Wired och The Guardian, men överlag är mediarapporteringen tunnare än väntat. I Sverige är det ännu så vitt jag kunnat finna bara Ny Teknik (och nu som sagt P4 Göteborg) som uppmärksammat genombrottet.

Fontot

1) I P4 alltså. I P1:s Vetandets värld gick det ju att höra mig den 7 januari.

I P4 igen, om statistik och våra felkalibrerade hjärnor

Idag den 17 oktober har jag varit tillbaka hos Stefan Livh i P4 Göteborg igen. Diskussionen denna gång handlade om våra felkalibrerade hjärnor, om behovet av rigorösa statistiska metoder inom vetenskapen, om avståndet mellan Mölnlycke och Åmål, och lite grand på slutet om den kritik jag riktat här på bloggen mot Göran Lambertz angående dennes hemmagjorda sannolikhetskalkyl. Cirka 1:08:53 in i sändningen börjar vårt samtal, och det håller på (inklusive diverse avbrott för musik och nyheter) fram till cirka 1:42:15.

Litet snack i P4 om sociala medier, chatbots och AI

Igår medverkade jag åter¹ i radioprogrammet Förmiddag i P4 Göteborg för ett längre samtal med programledaren Stefan Livh. Denna gång behandlade vi ett knippe brännande frågor kring smartphones, sociala medier, chatbots och artificiell intelligens, samt vad dessa teknologier kan föra med sig för våra liv idag och i framtiden. Vårt samtal börjar cirka 1:03:54 in i sändningen och avrundas kring 1:37:55, i samband med att de drar igång den önskelåt jag beviljats med hänvisning till att det råkade vara min födelsedag.² Lyssna här!

Fotnoter

1) Det här var femte gången. De fyra tidigare samtalen ägde rum 22 februari 2016, 2 mars 2016, 21 september 2017 och 13 november 2017.

2) Härutöver omtalades jag också i lite småprat mellan Stefan Livh och programmets producet Per Dahlberg efter önskelåten.

Nya framträdanden i radio och TV

På två dagar har jag nu hunnit medverka i två mediala direktsändningar, där jag fått tillfälle att prata om mänsklighetens famtid och lite av den forskning vi bedrev i det nyligen avslutade GoCAS-gätforskarprogrammet om existentiell risk. De går båda att ta del av i efterhand:

• Igår besökte jag Förmiddag i P4 Göteborg med Stefan Livh (som jag nästan blivit stamgäst hos), och vi pratade om hur framtiden med artificiell intelligens kan komma att te sig, med start cirka 1:34 in i ljudfilen fram till och med 1:54.
• I ett inslag i Aftonbladet/TV3 Morgon vid halv nio-tiden i morse gick jag (lite motvilligt) med på att rangdordna de fem största hoten mot mänskligheten.

I samtalet med Stefan Livh kom jag in på det seminarium i Stockholm med Nick Bostrom och Daniel Dennett som jag avsåg att besöka senare samma dag (vilket också skedde). Den som vill höra vad jag tyckte om seminariet får ge sig till tåls en smula, tills Fri Tanke förlag publicerar (troligen nästa vecka) det poddsamtal jag nyss hade med förlagschefen Christer Sturmark, ett samtal som kom att beröra både Bostrom-Dennett-seminariet och diverse relaterade frågeställningar kring medvetande, artificiell intelligens och existentiell risk.

Ytterligare radioinslag om existentiell risk-programmet

Dagen efter att P1:s Vetandets värld sänt sitt 20-minutersreportage om vårt gästforskarprogram vid Chalmers och Göteborgs universitet om existentiella risker mot mänskligheten, så har två av landets lokalradiostationer passat på att prata med några av oss forskare i programmet:

• Morgon i P4 Västernorrland valde att prata med Karim Jebari. Inslaget, som sträcker sig från 2.37.50 in i programmet till 2.58.55 och som tack vare Karims eminenta överblick över området blev ytterst kunskapsspäckat, strukturerades kring ett förslag till topp fem-lista över existentiella risker.
• Förmiddag i P4 Göteborg med Stefan Livh tog istället ett snack med Anders Sandberg och mig, med start 1.34.25 in i programmet och fram till 1.58.00. Samtalet fick inte samma tydliga struktur som det P4 Västernorrland hade med Karim, men blev glatt och någorlunda informativt.

I lokalradion dubbelt upp

De senaste veckorna har jag två gånger fått tillfälle att medverka i radions P4 och berätta om budskapet i min bok Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity. Mina framträdanden ägde rum i två olika lokalradiostationer:

• Morgon i P4 Väst, 10 februari. Inslaget med mig börjar 1:41:42 in i programmet och pågår till 1:53:00.
• Förmiddag i P4 Göteborg, idag den 22 februari. Inslaget med mig börjar 3:06:45 in i programmet och pågår till 3:26:30.

För den som bara anser sig ha tid att lyssna till det ena av dessa radioinslag rekommenderar jag utan att tveka det senare av dem.¹ Stämningen blev ganska avslappnad sedan vi distraherats och försenats en smula av en brandutrymning av Radiohuset på Pumpgatan i Göteborg, och jag tyckte att det var inspirerande och roligt att få diskutera med gamle radioräven Stefan Livh, som jag och min dåvarande sambo M² på 90-talet ofta lyssnade till, då vi lät P3-programmet Morgonpasset fylla ljudrummet i vår lilla tvårummare medan vi åt frukost.³

Fotnoter

1) Den som ändå väljer att lyssna till båda inslagen kan notera (a) att jag i det första av dem blir milt uppläxad av programledaren för mitt överdrivet akademiska och elitstiska ordval "plausibel", och (b) att jag lik förbannat använder ordet på nytt i det andra inslaget (vilket dock programledaren Stefan Livh generöst lät passera). Rebel with a cause!

2) Som numera är min äkta maka.

3) P3 var förstahandsvalet i vår ungdom, men numera lyssnar vi såklart mest på P1.

Edit 2 mars 2016: Idag har jag åter medverkat i Förmiddag i P4 Göteborg med Stefan Livh, som tyckte att förra veckans diskussion blev lite för avhuggen av brandutrymningen, och ville fortsätta lite till. Inslaget med mig börjar cirka 1:03:00 in i programmet, och fortsätter till 1:26:55.