Robotar som sköter vår tvätt

En färsk teckning från SMBC (Saturday Morning Breakfast Cereal) illustrerar en del av de bekymmersamma aspekter på framtida genombrott inom artificiell intelligens som jag ofta återkommit till här på bloggen och i min bok Here Be Dragons.

Rubriken är givetvis skruvad (det är varken välgrundat eller särskilt konstruktivt att hävda att mänskligheten är dömd till undergång), och det är mycket troligt att det går att skapa även ganska avancerade hushållsrobotar utan att därmed sätta igång den självförbättringsspiral som benämns intelligensexplosion eller Singulariteten. Men välvilligt och lagom metaforiskt kan vi förstå den andra punkten i diagrammet som en varning för svårbemästrade fenomen som wireheading och pervers instantiering.

Några favoritepisoder ur Existential Comics

Vi som gillar filosofi- och vetenskapsnördiga engelskspråkiga tecknade serier lever i goda tider. Mina favoriter är nog Randall Munroes xkcd, Zach Weinersmiths Saturday Morning Breakfast Cereal (SMBC), och Corey Mahlers Existential Comics.¹ Av dessa tre är det bara xkcd som jag regelbundet återger här på bloggen, men det beror inte på att de båda andra skulle vara sämre, utan på att de sällan har det behändiga format som jag önskar att bilder jag lägger upp på bloggen skall ha.² Så när jag nu vill ägna denna bloggpost åt att slå ett slag för den intelligenta och folkbildande Existential Comics, som gärna tar hjälp av modern populärkultur för att förklara de stora filosofernas tankegångar, så avstår jag från att klippa in bilder och nöjer mig istället med att länka till några av mina favoritepisoder:

• Karl Marx spelar Monopol med Sigmund Freud, Rudolf Carnap och Friedrich Nietzsche. Det ser ut att gå illa för honom, men... clickbait!

• När Marx en tid senare möter sina filosofvänner i ett parti poker har de lärt sig en del om hans metoder.

• Om filosofi vore fotboll: VM-final mellan Frankrike och Tyskland. (Monty Python var, som en del läsare kanske minns, inne på något liknande redan 1974.)

• Immanuel Kant vs Simone de Beauvoir.

• På skattjakt med Thomas Hobbes, Karl Marx, John Rawls och Ayn Rand.

• Ett av mina favoritgräl bland nutida filosofer är det mellan David Chalmers och Daniel Dennett om zombier. Men tänk om de själva vore zombier!

• Kombinationen stängningsdags, obetald barnota, Derek Parfit, Slavoj Zizek, Noam Chomsky och Peter Singer bör om möjligt undvikas.

• Om David Hume vore Kapten Kirk och Bertrand Russell vore Mr Spock.

• Om Sartre vore Seinfeld och Kierkegaard vore Kramer.

• Trolleyologi (som jag skrev om för några år sedan) är en klass av moralfilosofiska tankeexperiment som syftar till bättre inblick i våra spontana moraliska ställningstaganden genom att så gott det går söka isolera enskilda aspekter i dessa. I en aktuell Existential Comics-episod får vi veta hur trolleyologi skulle kunna te sig om den istället omfamnade hela det slags vittförgrenade komplexitet som våra verkliga moraliska ställningstaganden dagligen inbegriper.

• Mitt under pågående rättegång ilsknar Sartre till på Nietzsche och ballar ur en smula.

Fotnoter

1) En härlig serie i samma anda är Andrew Valdens Rymdslottet, men den kommer ändå inte med i min uppräkning här eftersom den är på svenska, och dessutom noga räknat inte är någon tecknad serie.

2) Ändå tillät jag mig att reproducera en episod av SMBC i somras. Och här är en SMBC-pärla i det lite mindre formatet:

Ett AI-genombrott för mänsklighetens bästa?

Jag har ofta skrivit här på bloggen om de katastrofala risker som är förknippade med ett genombrott inom AI (artificiell intelligens). Men vad händer om vi lyckas åstadkomma ett AI-genombrott där maskinerna varken tar kål på mänskligheten eller håller oss som slavar eller som föremål för deras sadistiska tortyrnöjen? Låt oss säga att vi faktiskt lyckas ordna så att maskinerna har vårt bästa för ögonen. Är allt frid och fröjd då? Jag är inte helt säker på det, liksom inte heller Saturday Morning Breakfast Cereal-tecknaren Zach Weiner är: