Patrik Engellau är en skamlös lögntrut

Jag gick, i en bloggpost för en vecka sedan, ganska hårt åt den avdankade Timbro-ideologen Patrik Engellau och hans empatilösa syn på tiggare. Att han blir upprörd och vill gå i svaromål är fullt förståeligt, men jag finner det helt oacceptabelt att han, i syfte att smutskasta mig och att tillskriva mig rasistiska tankebanor, blåljuger om vad jag skrev i min bloggpost. Det är emellertid exakt vad Engellau gör i sin dagsfärska bloggpost Singoalla och feministerna [WebCite]. Han kommer i sin bloggpost in på ämnet prostitution, vilket får honom (och nu citerar jag honom ordagrant)

att tänka på matematikprofessor Olle Häggström vid Chalmers som i ett vildsint angrepp på mig hävdade att romer inte kan arbeta eftersom deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och just prostitution.

Detta, menar Engellau, utgör grund för att anklaga mig "för att kolportera antiromska fördomar eller till och med för rasism", även om han bisarrt nog i samma andetag säger sig vara för belevad och finkänslig för att faktiskt uttala sådana anklagelser. Det största problemet med hans påhopp är emellertid att jag inte (vilket var och en kan konstatera som tar del av min bloggpost) gjort det påstående som han tillskriver mig, eller ens något som kommer i närheten. Den passage i min bloggpost som Engellau av allt att döma hämtat inspiration från i sitt fabulerande är följande:

När Engellau dömer ut tiggarna som samhälleliga "fripassagerare" vilka "drar sig ur det gemensamma ansvaret och föredrar att leva på sin nästas ansträngningar" undrar jag hur han skulle ställa sig till de tiggare som enligt Svensson säger sig ha "tre val: tigga, begå brott eller prostitution. Då väljer vi att tigga". Menar Engellau att de har fel, och att andra försörjningsmetoder (riktiga jobb?) faktiskt finns för dem om blott de tar sig i kragen lite grand?

Detta är som synes något helt annat än vad Engellau tillskriver mig. Låt oss dissekera det sistnämnda för att se i hur många steg vi behöver modifiera det för att hamna i något jag faktiskt påstod. Följande är det påstående Engellau tillskriver mig:

(0) "Romer kan inte arbeta, och deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och prostitution."

I min bloggpost nämns dock varken romer eller någon annan etnisk folkgrupp, så något sådant svepande påstående om etnicitet har jag inte gjort. Däremot talar jag i bloggposten om tiggande EU-migranter, så låt oss se vad som händer om vi byter ut "romer" mot "tiggande EU-migranter" i utsaga (0):

(1) "Tiggande EU-migranter kan inte arbeta, och deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och prostitution."

Är då detta något jag påstår i min bloggpost? Nej, ty den passage Engellau syftar på handlar inte om huruvida dessa EU-migranter inte kan arbeta, utan om att de säger sig inte kunna arbeta. Så låt oss göra den ändringen i utsaga (1) och se var vi hamnar:

(2) "Tiggande EU-migranter säger att de inte kan arbeta och att deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och prostitution."

Inte heller detta är emellertid något jag påstår i min bloggpost. Ett liknande påstående finns där, men inte ett som jag själv gör, utan ett som jag lånat från Mattias Svenssons utmärkta reportage När tiggarna kom till Sverige i tidskriften Neo. Utsagan (2) behöver därför korrigeras för att inkorporera detta:

(3) "Enligt Mattias Svensson säger tiggande EU-migranter att de inte kan arbeta och att deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och prostitution."

Stämmer då detta med vad jag påstod i bloggposten? Nej, det behövs ytterligare ett par korrigeringar innan vi har den önskade överensstämmelsen. Den första av dessa är att (3) ser ut som ett svepande yttande om vad tiggande EU-migranter i allmänhet säger. Varken jag eller Mattias Svensson gör emellertid något påstående om att (3) skulle gälla alla tiggande EU-migranter, eller ens någon viss andel. Allt som påstås är att det finns tiggande EU-migranter som säger sig inte kunna arbeta. Så låt oss foga in ordet "vissa":

(4) "Enligt Mattias Svensson säger vissa tiggande EU-migranter att de inte kan arbeta och att deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och prostitution."

Nu är vi nästan framme, men inte riktigt, ty ordet "kan", med sitt släktskap med "kunnande" och "kunskap", ger det icke avsedda intrycket att det nödvändigtvis skulle vara tiggarens egna (brist på) kunnande och kompetens som håller denne utanför arbetsmarkanden. Men det är inte den enda möjliga förklaringen. En annan möjlig förklaring skulle t.ex. kunna vara att tiggaren är utsatt för diskriminering på arbetsmarknanden. Något ställningstagande för just förklaringen bristande kompetens framgår inte av min bloggpost, så för att undvika antydan i den riktningen behöver vi i (4) byta ut "kan" mot "har möjlighet att", och får då äntligen något som står i överensstämmelse med vad jag säger i min bloggpost:

(5) Enligt Mattias Svensson säger vissa tiggande EU-migranter att de inte har möjlighet att arbeta och att deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och prostitution.

Se där - äntligen ett påstående som har stöd i min bloggpost! Fem modifieringar av det påstående som Engellau tillskrev mig är vad som behövdes för att nå dithän. Det är för mycket för att hans framställning rimligtvis skall kunna beskrivas med milda uttryck som t.ex. "glida en aning på sanningen". Rent j-a blåljug är vad det handlar om. Patrik Engellau är helt enkelt en skamlös lögntrut.

Nå, vad anser jag då i de sakfrågor i vilka påståendet (5) inte ger tydliga besked? Tror jag på Mattias Svenssons påstående om vad vissa tiggande EU-migranter säger? Är i så fall den självbild rörande brist på tillgång till arbetsmarknad dessa ger uttryck för korrekt, och är den någorlunda representativ för tiggande EU-migranter i allmänhet? Vad beror i så fall den bristande tillgången till arbetsmarknad på - arbetsoförmögenhet, diskriminering, eller något annat?

Jag ser ingen anledning att misstro Mattias Svenssons påstående om vad vissa tiggande EU-migranter säger. Vidare finner jag det mycket troligt att den brist på tillgång till arbetsmarknad dessa ger uttryck för i de flesta fall faktiskt föreligger, och att den även drabbar flertalet tiggande EU-migranter. I vissa fall kan nog denna arbetslöshet förklaras med arbetsoförmögenhet, men jag tror också på diskriminering som en huvudförklaring. Specifikt verkar det som att rumänska romer (den etniska folkgrupp som en stor andel av de tiggande EU-migranterna verkar tillhöra) är utsatta för diskriminering. D-i-s-k-r-i-m-i-n-e-r-i-n-g. Har Engellau hört talas om det begreppet? Är det något som han tror kan förekomma i dagens samhälle? Är diskriminering av etnisk folkgrupp rentav något som Engellau tycker att man skall få lov att tala högt om utan att bli anklagad för rasism? I så fall räknar jag med att han korrigerar sin bloggpost och att han ber om ursäkt för sitt svinaktiga utfall.

Två texter om tiggeri

Jag har den senaste veckan konfronterats med två texter om det nya EU-migrationsanknutna tiggeriet. Båda kommer från höger, men de är i övrigt nästan så olika som två texter kan bli:

• Mattias Svensson, När tiggarna kom till Sverige, tidskriften Neo 3/2015.
• Patrik Engellau, Min uppfattning om tiggeri, bloggen Det goda samhället¹, 17 juni 2015.

Kanske är det orättvist att jämföra de båda texterna (tidskriftsredaktören Svenssons artikel bygger på omfattande och ambitiös research, medan författaren och entreprenören Engellau nöjt sig med att blicka in i sitt inre, och uppger att bloggposten är resultatet av "några månaders funderingar") men jag gör det ändå. De tillfredsställer helt olika sidor av min personlighet. Inför Svenssons text är det min förkärlek för rationellt och intellektuellt grundat samhällsengagemang som tillfredsställs då jag gläds åt att han ödmjukt, mångsidigt och med respekt för sakförhållanden och evidens tar sig an en svår och komplex samhällsfråga utan att väja för svårigheten och komplexiteten, och utan att låtsas hitta några enkla svar där sådana knappast står att finna.

Engellau, däremot, har enkla svar: han deklarerar frankt att "frågan är lätt". När han kommer igång med sina metaforer är det en mörkare sida hos mig som tillfredsställs - min skadeglada och lite malliga förtjusning i att få känna mig moraliskt och intellektuellt överlägsen korkade skribenter. Så här skriver han:

Mänsklig samvaro består i stort sett i att människor förenar sig i förverkligandet av gemensamma projekt. Man jobbar och drar åt samma håll. Tänk dig ett fotbollslag med elva personer som bestämt sig för att slå motståndaren. Plötsligt lämnar två spelare planen, tar fram var sin pappmugg och övergår till att tigga pengar av publiken varpå laget förlorar. Att överge de gemensamma ansträngningarna för att se om sitt eget hus är osolidariskt.

Eller anta att turistbussen kört i diket och att alla passagerarna måste lägga axeln till för att baxa upp fordonet på vägen. Då ställer sig några av turisterna på vägen, stoppar den passerande trafiken och sticker in pappmuggar genom rutorna.

Löjliga exempel? Jag tycker inte det. Det goda samhället är ett gemensamt projekt.

Jag vet såklart inte om den totala brist på empati med tiggarna, och på förståelse för deras utsatta situation, som Engellau med dessa passager ger uttryck för, skulle mjukas upp av om han tog del av Svenssons reportage. När Engellau dömer ut tiggarna som samhälleliga "fripassagerare" vilka "drar sig ur det gemensamma ansvaret och föredrar att leva på sin nästas ansträngningar" undrar jag hur han skulle ställa sig till de tiggare som enligt Svensson säger sig ha "tre val: tigga, begå brott eller prostitution. Då väljer vi att tigga". Menar Engellau att de har fel, och att andra försörjningsmetoder (riktiga jobb?) faktiskt finns för dem om blott de tar sig i kragen lite grand? Eller tycker han att de bör satsa på brott eller prostitution? Kanske är det just brottslighet han skulle förorda, då han ju i en intervju med Dan Josefsson 2001 inte uppvisar minsta tendens att tycka att den egna egoistiska och hänsynslösa kriminaliteten är något fel - något som jag för övrigt finner rimma ganska illa med hans fagra ord ovan om "det gemensamma ansvaret" och hur "att överge de gemensamma ansträngningarna för att se om sitt eget hus är osolidariskt".

Äh, skit i Engellau, det enda jag lär mig av hans text är vilken självgod och äcklig typ han verkar vara. Läs Mattias Svenssons lärorika reportage istället!

Fotnot

1) Är Det goda samhället en utpräglad dårblogg? Well, jag tycker kanske inte att Engellaus bloggpost, i kombination med Gösta Walins En välsignelse för mänskligheten som jag uppmärksammade häromdagen, räcker för en sådan slutsats. Däremot menar jag att de båda bloggposterna räcker för att det skall finnas fog för misstanke om att så är fallet. Med tanke på hur många välkända skribenter bloggen har kan saken möjligen vara värd att undersöka närmare.