Snabbtänkt är jag sannerligen inte, men ibland händer det. För sex somrar sedan läste jag George Ainslies underbart intressanta bok Breakdown of Will. Och så nu, sex år senare, medan jag står utanför sommarstugan och grejar med veden, så - PANG - utan förvarning och som en blixt från klar himmel, begriper jag plötsligt vad Ainslie menar med titeln. Betydelsen är dubbel. Den ena och mer uppenbara betydelsen, typ "äh, jag orkar inte, min viljestyrka räcker inte längre till för att genomföra detta", hade jag klar för mig från början. Den andra betydelsen, som mer precist beskriver vad boken handlar om, nådde mitt medvetande först nu: "låt oss bryta ned och analysera viljan i dess beståndsdelar".
I Kapitel 24 (pdf) i min bok Riktig vetenskap och dåliga imitationer skriver jag mer utförligt om Ainslies bok, om hans dissekering av vår vilja, och om det centrala begrepp hyperbolisk diskontering som han bygger upp sin argumentation kring och som tack vare Ainslie nu får anses vara en viktig komponent i förståelsen av det mänskliga psyket.
