Dilbert om ett eventuellt AI-genombrott

Häromveckan slog jag ett slag för engelskspråkiga filosofi- och vetenskapsnördiga tecknade serier, och framhöll Randall Munroes xkcd, Zach Weinersmiths Saturday Morning Breakfast Cereal (SMBC), och Corey Mahlers Existential Comics som mina favoriter. En annan rolig och läsvärd serie som delvis kan räknas till samma kategori är Scott Adams Dilbert, även om den i första hand är inriktad på att skildra dåligt ledarskap inom teknikföretag. De senaste två veckorna har denna dagligt utkommande serie behandlat ett av mina egna favoritämnen här på bloggen: faror i samband med ett eventuellt framtida genombrott inom AI (artificiell intelligens). Speciellt behandlas fallet då ett sådant genombrott inträffar på teknikföretag ansatta av dåligt ledarskap. Följande är de hittills publicerade avsnitten i detta löst samanhållna äventyr; vi får se om det blir någon fortsättning imorgon måndag:

• 23 november: What It Is Like To Be A Robot With No Soul
• 24 november: Robot Is A Box Of Nothing
• 25 november: Why People Have Consciousness
• 26 november: Robot Gets An Artificial Soul
• 27 november: Robot Must Reproduce
• 28 november: Robot Learns To Procreate
• 30 november: Robot Wants To Code
• 1 december: Dilbert Teaches Robot To Code
• 2 december: Worried About Robots
• 3 december: Robot Learns To Code
• 4 december: Human Crossed The Road
• 5 december: How It Would Be With Robots In Charge

En del idéer hämtade från facklitteraturen på området förekommer här, och jag finner framställningen delvis ganska finurlig. Den kan nog bidra till intresset för AI-futurologi, men för att faktiskt skaffa sig en välgrundad uppfattning om riskerna och den övriga problematiken duger naturligtvis inte dessa Dilbert-strippar. Se gärna Nick Bostroms bok från 2014, eller min egen som kommer i nästa månad.

Humankapital vs fysiska tillgångar

Vad är viktigast - ett företags humankapital eller dess fysiska tillgångar? För arton år sedan gav seriefiguren Dilberts chef Struthåret ett nedslående besked (nedslående för oss människor alltså) i denna fråga. Men kanske är saken inte så enkel, ty en färsk studie av nationalekonomen Fabian Waldinger tyder på att Struthårets bedömning kan ha varit fel, eller i alla fall att hans slutsats inte gäller för germansk universitetsforskning i naturvetenskap och matematik.