Pingstpastorerna och presidenten

Den kristna dagstidningen Dagen bjuder idag på en debattartikel där 22 pingstpastorer torgför sin unkna människosyn och sina rent medeltida vidskepligheter, och bland annat levererar följande tankegång:

Vi menar att praktiserande homosexualitet, utifrån vad Bibeln säger, är synd. Det har funnits en samstämmighet om detta genom hela den protestantiska reformationen, och även dessförinnan fanns det en klar teologisk övertygelse i frågan.

Revisionism är ett modernt påfund som har till uppgift att vrida på bibeltexter för att få dem att säga motsatsen till vad de innehåller.

Vi söker inte identiteten i etiketteringar men ser det som en synd mot både den enskilda människan, församlingarna och oss själva om vi inte är tydliga i frågor där Bibeln tveklöst säger att om du lever på det sättet så ärver du inte Guds rike. Med andra ord, i så fall missar du himlen.

Fy för den lede, säger jag. Men för att ändå försöka göra något positivt att detta, så ger pastorernas syn på Bibeln som ofelbar sanningskälla anledning att påminna om ett härligt utbrott av president Bartlet i TV-serien The West Wing - ett utbrott som jag härmed repriserar från en bloggpost jag skrev 2012:

President Bartlet och Bibeln

En av de bästa TV-serier jag sett är The West Wing (Vita Huset). Under George W Bushs amerikanska maktinnehav under 00-talet var det härligt att en gång i veckan slå sig ned i TV-soffan och drömma sig bort i en parallell verklighet där Vita huset befolkas av (i stort sett) kloka och goda människor.

Fiktionen har en stor fördel jämfört med verkligheten på så vis att i fiktionen har författaren obegränsat med betänketid att smida ihop dräpande repliker som sedan kan levereras blixtsnabbt och till synes spontant. Ingenstans har jag sett detta utnyttjas mer till fullo än i The West Wing. Här ser vi president Bartlet (som för övrigt är bekännande katolik) använda sig den överlägsna slagfärdighet han som fiktiv figur besitter, men denna gång med en extra twist: han låtsas komma av sig, för att därifrån kunna slå till mot den för tillfället aktuella antagonisten - radioprataren Dr Jenna Jacobs¹ - med ännu större kraft.²

Fotnoter

1) Den fiktiva figuren Jenna Jacobs är enligt uppgift skapad med den verkliga radioprataren Laura Schlessinger som förebild.

2) Scenen bjuder på ett klockrent exempel på så kallade härskartekniker från president Bartlets sida, trots att denne är tänkt som en av TV-seriens hjältar. Hur går det ihop? Well, för det första fick Jacobs vad hon förtjänade. För det andra är Jacobs som sagt (och i likhet med Bartlet) en fiktiv person, och det måste rimligtvis anses något mindre graverande att rikta härskartekniker och andra nedrigheter mot fiktiva personer än mot verkliga.