Ludditer med tråkigt tonfall?

I P1:s myspysprogram Spanarna i fredags kunde vi höra Per Naroskin kåsera kring frågor om framtida utveckling inom artificiell intelligens. Hans inslag (som börjar cirka 30:45 in i programmet) bjuder inte på några djupare insikter, men är ändå värt att lyssna på. Som utgångspunkt tar han det Luddit-pris som en tankesmedja vid namn Information Technology & Innovation Foundation (ITIF) givit till Elon Musk och Stephen Hawking med flera, för att dessa uttryckt oro över en tänkbar utveckling där ett genombrott inom artificiell intelligens leder till katastrof och i värsta fall mänsklighetens undergång. För den som känner till vad ordet luddit¹ betyder kan det synas mäkta underligt att förknippa Elon Musk (mannen bakom bl.a. SpaceX, PayPal och Tesla Motors) med den sortens teknikfientlighet. Jag känner mig personligen en smula upprörd över priset, eftersom jag i min nya bok Here Be Dragons fäster stor vikt vid samma slags scenarier som Musk och Hawking tar upp, samtidigt som jag ogärna vill förknippas med luddism.²

I CNET:s rapportering om priset medger ITIF:s talesperson Rob Atkinson att det kan se en smula underligt ut att ge ett sådant pris till Musk, då denne är "the antithesis of a Luddite", men han menar att Musk ändå "is giving aid and comfort to the Luddite community". Underligast av allt är emellertid att Atkinson, att döma av CNET:s rapportering, hävdar att det är en fråga om tonfall:

"It's not inappropriate to raise the issue that AI be developed in a safe and responsible way," said Atkinson. "The problem is their tone scares people."

Med andra ord: varna gärna för en eventuell kommande AI-katastrof i vilken mänskligheten går under, men se till att göra det i ett tonfall som säkerställer att folk inte blir rädda!

Fotnot

1) Wikipedia sammanfattar:

Ludditerna eller maskinstormarna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som under det tidiga 1800-talet protesterade, ofta genom att förstöra textilmaskiner, mot den industriella revolutionens förändringar, som de kände hotade deras arbeten. Rörelsen, som startade 1811, var uppkallad efter en troligtvis fiktiv ledare, Ned Ludd. [...]

På senare tid används termerna luddism och luddit eller neo-luddism och neo-luddit synonymt med någon som motsätter sig teknikens och teknologins utveckling på grund av de kulturella förändringar utvecklingen för med sig.

2) Därför är jag naturligtvis extra glad åt hur Jonathon Keats, i sin recension i New Scientist av min bok, skriver att min "sense of caution is profound, heartfelt and free of Luddite polemic: it’s a stimulating attempt to balance the pursuit of breakthroughs with old-fashioned humility".