Snowden i DN idag

I Dagens Nyheters helgbilaga idag finns Lena Sundströms långa intervju med Edward Snowden - mycket läsvärd! Mycket av den handlar givetvis om ämnet massövervakning, och när Sundström för det ack så vanligt förekommande "den som har rent mjöl i påsen har inget att dölja"-argumentet på tal säger Snowden så här:

Det handlar inte om att man inte har något att dölja, det handlar om att vi har något att förlora om vi hela tiden är övervakade. Det mänskliga, det som formar oss och gör att vi kan tänka och utvecklas, det som formar oss som individer.

Att säga att du inte bryr dig om rätten till integritet för att du inte har något att dölja är som att säga att du inte bryr dig om yttrandefriheten för att du inte har något att säga. Det är som att säga att du inte bryr dig om den fria pressen för att du inte är journalist. Eller religionsfriheten för att du inte är kristen. Rättigheter i ett samhälle är både kollektiva och individuella. Du kan inte ge bort minoriteters rättigheter även om du röstar som majoriteten.

Detta är ett mycket starkt argument mot massövervakning. Men är det slutgiltigt avgörande? Jag tycker inte det.¹ Vad händer om vi hamnar i ett läge (om kanske inte så väldigt många år) där kunskapsläget inom syntetisk biologi nått så långt att syntetisering av nya virus blivit möjligt för terroristorganisationer och enskilda individer? Kan det bli så att det endast är med massövervakning vi kan skydda oss från att någon galning åstadkommer en global pandemi med dödssiffror av aldrig tidigare skådad omfattning, och en därpå följande civilisationskollaps? Jag vet inte, men jag anser att frågan förtjänar att diskuteras. Även andra nya teknologier med massförstörelsepotential kan ge upphov till liknande överväganden. När Snowdenaffären exploderade i juni 2013 betonade Anders Sandberg massövervakningsfrågans komplexitet så här:

It is not obvious whether we should wish for better surveillance or less: it is not clear it is a force for good or evil in general. Surveillance can prevent or solve crimes, alert society to dangers, provide information for decision-making and so on. It can also distort our private lives, help crime, enable powerful authoritarian and totalitarian forces, and violate human rights. But there doesn’t seem to exist any knock-down argument that dominates the balance: in many cases messy empirical issues and the current societal context likely determines what we should wish for, did we know the full picture.

Jag instämmer, och Anders text är fortfarande läsvärd i sin helhet.

Fotnot

1) Denna åsikt ventilerade jag redan för två år sedan, i bloggposten Om demokrati och övervakning: därför skriver jag inte under uppropet. Och min argumentation var väsentligen densamma då som nu. Jag tar också upp ämnet i min kommande bok Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity.