tisdag 10 december 2013

Om demokrati och övervakning: därför skriver jag inte under uppropet

Mina Facebookvänner vet att jag i somras lyfte fram den amerikanske visselblåsaren och tidigare CIA-medarbetaren Edward Snowden som en hjälte, sedan han till tidningarna The Guardian och Washington Post läckt hemligstämplade dokument som visade att den amerikanska säkerhetsstjänsten NSA utan allmänhetens kännedom bedrev en mycket omfattande massövervakning av vanliga medborgare. Jag hade också kunnat tänka mig att skriva under på den nominering av Snowden till Nobels fredspris som Stefan Svallfors författade några veckor efter Snowdens avslöjande. Nomineringsbrevet är värt att citera i dess helhet:
    Bästa kommittémedlemmar!

    Jag föreslår att 2013 års fredspris tilldelas den amerikanske medborgaren Edward Snowden.

    Edward Snowden har – i en hjältemodig insats till stor personlig kostnad – avslöjat förekomsten och omfattningen av den övervakning den amerikanska regeringen ägnar elektronisk kommunikation världen över. Genom att sätta ljus på detta övervakningsprogram – som bedrivs i strid med nationell lagstiftning och internationella överenskommelser – har Edward Snowden bidragit till att göra världen en liten smula bättre och säkrare.

    Genom sin personliga insats har han också visat att enskilda medborgare kan stå upp för grundläggande fri- och rättigheter. Detta exempel är viktigt eftersom det allt sedan Nürnberg-rättegångarna 1945 stått klart att devisen ”jag lydde bara order” aldrig kan hävdas som ursäkt för handlingar som strider mot mänskliga fri- och rättigheter. Trots detta är det mycket ovanligt att enskilda samhällsmedborgare uppvisar den insikt om sitt personliga ansvar och det mod Edward Snowden visat i sitt avslöjande av det amerikanska övervakningsprogrammet. Även av denna anledning är han en synnerligen prisvärd kandidat.

    Beslutet att tilldela 2013 års pris till Edward Snowden skulle – utöver att vara välmotiverat i sig självt – också bidra till att rädda Nobels fredspris från det vanrykte det ådrog sig genom det förhastade och illa genomtänkta beslutet att tilldela den amerikanske presidenten Barack Obama 2009 års pris. Det skulle visa att kommittén är beredd att stå upp till försvar för mänskliga fri- och rättigheter, även när ett sådant försvar ses med oblida ögon av världens dominerande militärmakt.

    Med vänlig hälsning
    Stefan Svallfors

    Professor i sociologi vid Umeå universitet

Fast forward. Idag, på Nobeldagen den 10 december, ser vi att det inte blev något fredspris till Snowden. Men Snowdens insats sätter andra avtryck, ty vi ser också att förstasidan till Dagens Nyheters kulturdel pryds av en text rubricerad Ett upprop för demokrati i en digital tid - samtidigt publicerad i 25 andra tidningar inklusive The Guardian, Le Monde och Frankfurter Allgemeine Zeitung, och undertecknad av flera hundra kända författare inklusive namn som Margaret Atwood, Paul Auster, J.M. Coetzee, Günter Grass, Carsten Jensen, Ian McEwan, Arundhati Roy, Tomas Tranströmmer, Nigel Warburton, Kjell Westö, och listan barar fortsätter; trogna läsare vet att jag håller många av dessa namn mycket högt. Allmänheten inbjuds att ansluta sig till dessa undertecknare. I uppropet kan vi bl.a. läsa följande.
    De senaste månaderna har massövervakningens omfattning blivit allmänt känd. Med några få mus-klick kan staten få tillgång till din mobilenhet och dina mejl, dina sociala nätverk och sökningar på internet. Den kan följa dina politiska uppfattningar och aktiviteter och i samarbete med nätföretagen samla och spara dina uppgifter, vilket gör att den kan förutspå din konsumtion och ditt beteende.

    Individens okränkbara integritet är demokratins grundsten. Människans integritet sträcker sig bortom den fysiska kroppen. I sina tankar, privata miljöer och kommunikationer har alla människor rätt att få förbli obevakade och oantastade.

    Denna grundläggande mänskliga rättighet har förkastats och urholkats genom staters och företags missbruk av tekniska framsteg i massövervakande syften.

    En bevakad person är inte längre fri; ett övervakat samhälle är inte längre en demokrati. För att behålla någon giltighet, måste våra demokratiska rättigheter gälla i såväl det virtuella som det verkliga rummet.

    [...]

    Massövervakning behandlar varje medborgare som potentiellt misstänkt. Den stjälper över ända en av våra historiska triumfer, nämligen antagandet att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats.

    [...]

    VI KRÄVER RÄTTEN för alla människor, som demokratiska medborgare, att avgöra i vilken utsträckning deras personliga uppgifter får samlas in, lagras och användas, och av vem; att få information om var deras uppgifter lagras och hur de används; att kunna få deras uppgifter raderade om de har samlats in och lagrats illegalt.

Själv väljer jag att inte underteckna uppropet.

Har jag alltså ändrat mig sedan i somras?

Svar nej. Jag anser fortfarande att det är fel av NSA att bedriva sina gigantiska massövervakningsprogram utan folkets informerade samtycke, och jag anser fortfarande att Snowden gjorde en viktig insats som avslöjade deras förehavanden. I en demokrati går det inte an att staten systematiskt för sina medborgare bakom ljuset.

Kvalificeringen "utan folkets informerade samtycke" är för mig avgörande här. Jag är nämligen inte alls säker på att vi idag och i framtiden kan avvara massövervakning, men om den behövs så behöver den i så fall sanktioneras demokratiskt. Jag fruktar att uppropet i DN och de andra tidningarna går för långt då de dömer ut inte bara den massövervakning som saknar demokratisk förankring, utan all massövervakning.

Massövervakningen innebär givetvis en inskränkning i individens frihet och integritet, men jag håller för möjligt eller rentav troligt att vi behöver acceptera en sådan inskränkning för att värja oss mot det eskalerande hot som terrorismen utgör. Att hotet eskalerar beror inte i första hand på att terroristerna skulle bli fler eller ondare. Nej, skälet står att finna i den accelererande teknikutvecklingen, som riskerar att radikalt öka terroristernas förstörelsekapacitet. Betänk 9/11-dåden och de ofantliga negativa konsekvenser dessa fick för världens säkerhetsläge. Betänk sedan den tusenfalt större direkta förödelse - såväl materiellt som räknat i människoliv - som dåden kunnat få om terroristerna hade haft tillgång till kärnvapen. Vi kan skatta oss lyckliga att den första massförstörelseteknologi vi tillägnat oss haft den lite udda egenskapen (jämfört med många andra teknologier) att den ännu snart 70 år efter att den infördes har kunnat bevaras som ett litet antal staters exklusiva egendom. Vi kan inte räkna med att ha samma tur nästa gång. Särskilt farlig förefaller den biotekniska utveckling som gör det allt lättare för enskilda aktörer att framställa biologiska massförstörelsevapen - eventuellt med en förstörelsekapacitet i termer av människoliv som vida överstiger några enstaka kärnvapen.

Jag har helt enkelt inte den kunskap som krävs för att konstatera att vi (samhället, den globala civilisationen) i detta perspektiv kan överleva utan en omfattande massövervakning - och utan den kunskapen känns det inte rimligt att underteckna uppropet. Och uppriktigt sagt tror jag inte att Atwood, Auster, Coetzee och de övriga heller har den kunskapen.

20 kommentarer:

  1. Själv har jag följt Bruce Schneier's nyhetsbrev Cryptogam i flera år. Bra källa till information om problematiken runt IT-säkerhet och integritetsfrågor tycker jag. Om du vill skaffa dig lite mer kunskap alltså.

    https://www.schneier.com/

    Ett boktips är förståss också Edwin Blacks, IBM and the Holocaust
    http://www.ibmandtheholocaust.com/

    Om du vill lära av historien och vad som var möjligt med hålkortsmaskiner som man var tvungen att specialbygga för varje spännande tillämpning....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tips, Olof! Schneier verkar bra, han höll ett utmärkt föredrag på konferensen i Oxford jag bevistade förra året.

      Om jag "vill skaffa lite mer kunskap alltså"... why, of course. Har du någonsin sett någon antydan på denna blogg om motsaten?

      Radera
  2. I disagree, Olle.

    Last week I spoke at a conference related to Niels Bohr’s activity against the escalating nuclear threat in the 50s had the opportunity to coin the following aphorism. “In the 50s, we were told we needed the Bomb to protect us from the evils of totalitarianism, such as surveillance. Today we’re told we need totalitarianism to protect us from the Bomb.” (Quoted from memory; I though it sounded more pithy when I said it. “I often quote myself. It adds spice to my conversation.” —Shaw)

    SvaraRadera
    Svar
    1. It's funny, Thore, how nothing seems to trigger more disagreement from my commentators than my expressions of epistemic humility...

      Your aphorism is really nice, but I'm not sure how much it helps us in navigating between the Scylla of bio-Armageddon and the Charybdis of totalitarian mass-surveillance.

      Radera
  3. Jag skulle vilja lägga till att teknikutvecklingen inte enbart skapar farligare terrorism, utan att det också ökar enskilda icke-demokratiska länders destruktiva förmåga.

    Vi har nyligen sett ett försök att hantera Irans atomvapenprojekt, genom ett internationellt avtal som krävt väldeliga diplomatiska insatser för att komma till stånd - och som riskerar att ha ett högt politiskt pris för inblandade. Det visar på att detta hot, som inte ges särskilt stort utrymme i media (någon artikel då och då, men sällan nämns i större utrikes- eller säkerhetspolitiska analyser) prioriteras högt av bla. USA statsledning.

    Utvecklingen av mer och mer kapabla, delvis autonoma avståndsvapen som drönare och missiler gör att även en enskild stat kan sprida död och förödelse över en växande del av jordklotet. Det som krävs, är en någorlunda robust ekonomi och ett tekniskt kunnande. Detta har idag t.ex. Iran men inte Nordkorea. Dock sjunker tröskeln hela tiden - Nordkoreas kapacitet växer undan för undan.

    Listan över stater som därför utgör ett potentiellt hot växer därför också. Och stater är underrättelsetjänsters klassiska mål. (De utgör också betydligt lättare mål - de har fasta strukturer, oftast kända nyckelpersoner osv.)

    Dödligare vapen betyder också att konsekvenserna för kringliggande stater blir värre. Atomvapen, biologiska och en del kemiska vapen blir inte bara en sak för den stat som utgör det primära målet. Isolationism är därför knappast ett svar på det hotet.

    SvaraRadera
  4. Det är omöjligt att argumentera emot de eventuella framtida riskerna med terrorism, men jag tror på dem när jag ser dem. Enligt min (likaledes ofalsifierbara) bedömning kommer risken att råka ut för terrorism under överskådlig tid att förbli försumbar jämfört med risken att råka illa ut på grund av åtgärderna mot terrorism.

    SvaraRadera
  5. Frågan är om man behöver massövervakning för att hålla koll på terrorism? Nyttan av analytiker är betydligt överdriven och skall man avvärja terrordåd får man spionera IRL och infiltrera. Se Anders Lotssons krönika; http://www.idg.se/2.1085/1.529464/du-ska-veta-vem-som-bestammer?
    Eller läsa fd. CIA agenten Robert Baer’s bok; See no evil.

    Sedan är ”kriget mot terrorism” stark överdrivet. Mest drabbar terrorn ju deras egna landsmän. Mycket tyder på att terrorism är ett övergående fenomen allteftersom grogrunden och finansieringen försvinner med upplysningsutvecklingen. Jag kan starkt rekommendera statsvetaren, antropologen, historikern, etc. Emmanuel Todd; Le Rendez-vous des civilisations (Civilisationernas möte) 2007; ” Fundamentalismen är bara ett övergångsfenomen under rubbandet av den religiösa tron. Dess försvagning medför en motreaktion som strävar efter återförstärkande av densamma”
    En bra sammanfattning finns på Wiki. Där kan man också läsa om Todds andra bedrifter.

    Vill man ha en klarare (eller alternativ) bild av dagens politik och ekonomi så rekommenderas; Après l'empire (I svensk översättning: Låtsasimperiet. 2004).
    Den boken gav mig en helt ny världsbild och starkt hopp om framtiden..

    Självklart skall du som debattör och författare skriva på!

    SvaraRadera
  6. Dan och ctail.

    Jag tror att man gör ett misstag om man tänker sig framtidens allvarligaste terrorhot som varandes av samma slag som det vi sett hittills. Dans argumentation verkar bygga på att hotet kommer från terrorgrupper med politiska motiv, och ctails observation om den låga risken att råka ut för terrorism förutsätter implicit att terrordåden kommer att fortsätta vara småskaliga, typ som 9/11 med blott några tusen dödsoffer, eller ännu mindre.

    Jag är mycket mer rädd för scenarier av följande typ. Vi har vant oss vid ensamma hackers som sitter och knåpar ihop och släpper lös datavirus, inte för någon ekonomisk vinnings skull utan bara för att se hur omfattande skada de kan åstadkomma. Tänk er en framtid om kanske bara 10-20 år då syntetisk biologi blivit såpass mainstream att entusiaster kan skapa egna virus hemma i hobbyrummet, och att någon med den rätta hacker- eller Lex Luthor-mentaliteten lyckas koka ihop ett virus som kombinerar egenskaperna (a) hög smittsamhet, (b) en inkubationstid på säg 48 timmar eller mer, och (c) 100% dödlighet. (Det kan antagligen inte hända idag, men med tanke på den extremt snabba utvecklingen inom delar av bioteknikområdet (se t.ex. den här plotten) är det svårt att avfärda tanken att det kan hända relativt snart). Om det händer är det ajöss med hela skiten.

    Jag tror inte att vi bör bortse från den sortens scenario. Om jag har rätt i att detta kan hända så försvagas ctails påstående om terrorismens relativa ofarlighet kraftigt. Och den infiltrationsmetod som Dan förordar är nog inte i stånd att komma åt den här sortens ensamma galningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte ett omöjligt scenario men jag ser det inte som troligt av följande skäl:
      1) Majoriteten av alla dåd har varit politiska, vad finns det annars för motiv? Motiv skulle vara hämnd, typ rättshaverist, men då riktas det ju mot någon enskild eller myndighet.
      2) Skulle någon lyckas att göra det du befarar, så är det nog troligt att den eller de som gör detta stryker med själva innan det har hunnit spridas
      3) Även om kostnaden för att göra BC stridsmedel sjunker, så är de inte så lätt att sprida. Viruset skall ju överleva spridningen för att kunna verka. C-medel har ju inte detta problem, men de är ju å andra sidan inte epidemiska. Att göra egna missiler har ju ingen terrorgrupp eller privatperson hittills lyckats med.
      Frågan är ju om massövervakning hjälper mot ett sådant scenario som du beskriver? Om någon person eller grupp skulle finna motiv för detta, så skulle de nog inte finnas några digitala spår alls.

      Du kommenterade inte mitt litteraturförslag, så då drar jag slutsatsen att du inte känner till Todd? Tyvärr är det inte så många som gör det i denna anglofixerade del av världen. Han har ju lyckats med bedriften att förutspå minst fyra viktiga händelser under de senaste 25 åren mha demografisk statistik. Jag tror du skulle finna en del matnyttigt för ditt debatterande och författarskap i hans arbeten.

      Radera
    2. När du argumenterar för att ett scenario av detta slag är föga troligt, tänk då på att det blott behöver inträffa en gång för att vi skall vara rökta, och att vi är över sju miljarder invånare.

      1) Ett förslag på motiv har jag ju redan indikerat, och föreslagit att det redan idag förekommer bland hackers: "bara för att se hur omfattande skada de kan åstadkomma".

      2) Det du föreslår är föga troligt givet min premiss (b).

      3) Att viruset överlever spridningen är ju inbyggt i min premiss (a).

      Vad gäller ditt förslag att den ensamme galningen inte lämnar några digitala ledtrådar om sitt beteende så är det såklart en teoretisk möjlighet, men den tycks mig en smula långsökt.

      Radera
    3. För min del tror jag man begår ett misstag om man funderar ut möjliga, men icke-existerande, hot, och agerar utifrån rädsla för dem. Handlingar motiverade av rädsla ligger nog i topp för vad som ställer till problem i världen.

      Radera
    4. Vad menar du med att ett hot är "möjligt, men icke-existernade", ctail? (Jag hade nog spontant tänkt mig att om ett hot kan komma att realiseras så existerar det, medan om det inte kan komma att realiseras så är det omöjligt, varför ett hot aldrig kan klassas som "möjligt, men icke-existernade".)

      Vidare. Vill du verkligen avråda från handlingar motiverade av rädsla? Exempel 1: Jag är rädd för att Grönlandsisen kan komma att smälta och kraftigt höja havsytan om atmosfärens koldioxidhalt tillåts växa okontrollerat, och arbetar därför för begränsningar i fossilbränsleförbränningen. Gör jag fel? Exempel 2: Jag är rädd för att bli överkörd av lastbilen som i hög fart är på väg mot mig, och sätter mig därför snabbt i säkerhet. Gör jag fel?

      Radera
    5. Olle, tror du inte att ctail menade att rädslan för terrorism har lett och leder till långt större problem än själva terrorismen?
      Dina exempel är för övrigt intressanta som exempel på hur fel det kan bli när man delar upp ett resonemang. Jag vet att du ställde frågan "vill du verkligen avråda...", men det går inte att separera den avrådan som ctail kommer med från antagandet att terrorism är ett obefintligt hot mot civilisationen utan att det blir (och nu känner jag på mig att jag kommer med en förolämpning men jag menar inte att du är sådan utan att resonemanget var åt det hållet) intellektuellt ohederligt.

      Som exempel på varför jag inte tror att terrorism är ett hot mot civilisationen medan jag är övertygad om att massövervakning är det så hänvisar jag till ett experiment i massiv skala. En stor, rimligt kulturellt homogen mängd människor delades upp i en del som fick leva med ett direkt terrorhot och en omfattande brottslighet och en del som levde med övervakning och utan terrorism och brottslighet. Resultatet blev att folk riskerade sina liv för att få komma till västtyskland.

      TL;DR
      Terrorism hotar enskilda men inte civilisationen, massövervakning hotar enskilda och civilisationen.

      Radera
    6. Tack jspr för kommentar. Att ctail har den åsikt du inledningsvis föreslår är väl uppenbart av hans kommentar 15:43 ovan. När det gäller hans kommentar 20:16 tycker jag att den var snudd på obegriplig från början till slut. Det är möjligt att mitt reduktionistiskt anstrukna försök att utröna vad han försökte säga ledde fel - men jag kan försäkra att det var i så fall inte var frukten av någon avsiktlig ohederlighet från min sida. Jag hoppas ctail själv vill klargöra.

      Ditt avslutande påstående att "terrorism hotar enskilda men inte civilisationen" tyder på att du anser scenarier av det slag jag beskrev 17:46 ovan som alltför otroliga för att ta på allvar. Är det rätt uppfattat? I så fall har vi här en punkt där våra uppfattningar går drastiskt isär.

      Radera
    7. Hm, ja, jo möjligtvis går åsikterna isär. Jag tror inte risken för systemhotande terrorism är så stor att den motiverar massövervakning. Jag ser två huvudsakliga orsaker för mitt ställningstagande. Dels tror jag att risken för systemhotande terrorism är kraftigt övervärderad (även om scenarierna du beskriver såklart måste tas på allvar), och jag ser en stor fara i det som en sådan övervärdering medför (nationalism, protektionism etc.), dels tror jag inte att massövervakning är ett särskilt effektivt sätt att hindra terrorism. Det är svårt att kort sammanfatta anledningarna till min tro utan det blir foliehattsvarning, men jag tycker mig se att terrorvarning används som ett argument til att förskjuta makt till myndigheter utom parlamentarisk kontroll, och så noterar jag att nine-eleven hände trots omfattande massövervakning.

      Om inte USA och Europa redan instiftat hemliga domstolar för terrorbrott eller skaffar undan terrormisstänkta utan rättsprocesser så har dessutom övervakningen som skett efter 2001 inte lett till några stoppade terrordåd.

      Radera
    8. Jag vet inte om jag kan förklara min något vaga tanke mer, men jag menar alltså dels att ditt potentiella hot förefaller ganska fantasifullt, och dels att rädsla är en känsla som lätt får en att agera irrationellt med stora skadeverkningar som följd. (Ta t.ex. USA:s utrikespolitik som exempel.) Kommer det en framrusande lastbil finns det ju väldigt konkreta argument för att hoppa undan, även oavsett rädslan, men naturligtvis vill jag inte helt och hållet avfärda rädsla som bevekelsegrund. Vad gäller koldioxiden finner du min cyniska ståndpunkt här. Om du går till den bloggen kan du också få några andra argument mot övervakning, i det just nu senaste inlägget.

      Radera
  7. Utan att ha läst övriga kommentarer, vill jag ställa följande fråga. Vad kan du göra, som har ett visst inflytande, för att vi övriga ska få något liten demokratiskt påverkan i denna soppa som kallas FRA-lagen? Kommentarer från inblandade politiker oavsett fråga från media besvaras med "enligt lag och tystnadsplikt". Denna lag är odemokratiskt eftersom den förefaller extremt flexibel och ljusskygg.
    Jag skriver detta osäker om FRA har min IP-adress nu eller snart eller....

    SvaraRadera
  8. The problem with the USA right now is an autocratic bureaucracy that lacks proper oversight. The bureaucracy has its tomten, resident free spirits, who like to get away with mischief if given half a chance. A lot of people here are rightfully for less government.

    SvaraRadera
  9. Jag saknar tre viktiga aspekter i denna diskussion, dessa är

    1) Potentialen för att massövervakningen skapar en härlig feedback-loop som leder till ännu mer terrorism.

    Det jag menar med detta är att det förstås, om utbyggnaden av massövervakningen fortsätter, kommer skapas grupperingar som fanatiskt motsätter sig denna övervakning, och liksom andra fanatiska grupperingar vi har idag, inte kommer sky några medel för att slåss för sin sak. Jag menar, varför har vi terrorism idag? Jag vill inte överförenkla, men det finns nog inte många som inte skulle hålla med om att det åtminstone till viss del har att göra med tendenser som kan ses som imperialistiska hos vissa stater. "Politik", helt enkelt. Terrorismen är till stor del en reaktion på imperialism (även om den kan vara "inbillad", jag försöker se saken ur terroristernas perspektiv) Massövervakning, på global skala, är bara ytterligare ett led i en imperialistiskt politik (och det spelar faktiskt ingen roll om den är demokratiskt sanktionerad i en stat, då den verkar globalt, och alltså aldrig kan vara helt demokratisk sanktionerad).


    2) Massövervakning som leder till insamling av enorma datamängder som leder "BigData"-analyser som i sin tur leder till "preventiv brottsbekämpning".

    Jag är lite för trött (även om jag ligger sömnlös) för att hitta en länk just nu, men vill dra mig till minnes att analyser av stora datamängder redan idag används för brottsbekämpning av vissa stater i USA; polisen ökar sin närvaro i vissa områden baserat på sannolikhetskalkyler baserade på informationsinsamling. Denna metodik har i vissa fall lyckats minska brottsligheten med 10-15% i tillämpade områden, om jag minns rätt. Detta skapar i längden en hel drös med etiska problem som jag inte orkar gå in på i detalj, men om ni har sett Minority Report förstår ni min poäng. Vi är förstås inte där än, men om vi ska prata fantasieggande tankar om enskilda individer/stater med idag otänkbar teknisk kompetens är detta också ett scenario som måste beaktas. Ska vissa samhällsfunktioner stängas ner som resultatet av en preventiv analys? Ska vissa samhällsgrupper särbehandlas av samma anledning? Var går gränsen?

    3) Sen har vi förstås hela frågan med kryptering.

    Om någon stat/individ nu har sådan teknisk kompetens som vi pratar om kan man nog utgå från att denna person kan kryptera sin kommunikation på ett adekvat sätt. Rätt tillämpad gör krypterad kommunikation massövervakningen tandlös (meta-data ej inräknat då, men meta-data är meta-data och inte själva kommunikationen) och reducerar den till att kränka laglydiga medborgares integritet. Nu verkar ju dock kvantdatorer vara hyfsat nära horisonten (om de inte redan tuffar på i en hemlig NSA-källare utan vår vetskap), vilket skulle göra all härlig oknäckbar kryptering väldigt knäckbar, men vi är inte där än (och även om vi hamnar där finns det förstås oknäckbara one-time pads och kvantkryptering under utveckling).


    För övrigt måste jag säga att jag inte riktigt köper liknelsen med hackare. Jag känner inte till ett enda exempel där hackare (på egen basis, och inte på uppdrag av en stat) har orsakat så stor skada på infrastruktur/datorsystem att det faktiskt har hotat människoliv. Att orsaka skada i mjukvarumiljöer som skadar företag ekonomiskt är en sak (jag räknar in släpp av lösenord/personuppgifter/kreditkort etc. här), att släppa loss ett virus eller biologiskt vapen är en annan sak. Sen kan man förstås påstå att det inte är omöjligt bara för att det inte redan har hänt, men jag menar bara att jag tycker att liknelsen var svag.

    Personligen tror jag massövervakningen föder fler problem än den löser. Om någon verkligen, verkligen, verkligen bestämmer sig för att göra något, tror jag man kan ge sig fan på att den personen ändå kommer lyckas.

    (Ni får ursäkta om något är otydligt eller svamligt, klockan är trots allt 03:44 och enda anledningen till denna uppsats är min sömnlöshet.. :))

    SvaraRadera
  10. Tillbaks till Olles vägran att skriva på uppropet mot massövervakning. Samt replik på J.S. tankar om terrorism.
    Jag vill hävda följande:
    Terrorism som vi idag ser är INTE en protest mot imperialism. Den har sin grogrund i minskad patriarkal makt och sekularisering i arabvärden.
    Jag säger arabisk och inte muslimsk. Det finns fler muslimer i Asien än i mellanöstern och de har kommit längre i upplysningsutvecklingen och därför mindre grogrund till terrorism.
    Terrorgrupper har mer gemensamt med våra kriminella mc-gäng än tex 1900-talets gerillagrupper. Båda grupperna är vilsna unga män med inbillad tappad makt och försörjer sig på narkotikahandel eller annan kriminell verksamhet. Vi har själva gått igenom stadier i utvecklingen med liknande problem som har gett utslag som reformism, häxbränning, revolution och nazism.

    Sedan är det en annan sak vad gällande doktrinen i västvärlden säger. Den påstådda The Clash of Civilisations, som Huntington förfäktar, tjänar ju framför allt som förevändning för att dölja ett skoningslöst ekonomiskt krig om energiresurser mellan nord och syd. Ekonomiska intressen från militärindustrin underblåser konflikten. Det är väl snart inget annat som tillverkas i USA än vapen och dåliga bilar, kanske ett å annat flygplan.

    Terrorism är därför ett övergående fenomen som INTE motiverar massövervakning. Säg om en generation så är de unga män som idag känner sig vilsna i övergången mellan patriarkal/religiös makt och upplyst demokrati omvända.
    Olles hypotes att det skulle gå att göra hemmagjorda B-vapen om ca 20år skulle sammanfalla med upplysningsutvecklingen och därmed inget att oroa sig för.
    Saker och ting har en viss förmåga att lösa sig till det bästa ;-)

    SvaraRadera