Den amerianske social- och moralpsykologen Jonathan Haidts TED-föredrag The moral roots of liberals and conservatives, inspelat 2008 och 18 minuter långt, rekommenderas varmt. Jag överdriver inte när jag säger att det är ett av de elegantaste och bästa föredrag jag hört. I början nickade jag lite självbelåtet - nickningar som sedan successivt övergick i tappad haka i takt med att jag började inse att Haidt inte var på väg dit det först verkade. Jag vill inte genom att avslöja var Haidt landar spoliera läsarens nöje av att se föredraget, men kan avslöja så mycket som att jag finner hans slutsats mäkta provocerande, samtidigt som den är väl värd att fundera vidare över och att pröva.1
Fotnot
1) I syfte att förstå det moralpsykologiska området bättre har jag precis börjat läsa psykologen och moralfilosofen Joshua Greenes bok Moral Tribes, som verkar mycket lovande, och Haidt förekommer rikligt i både register och litteraturförteckning. Och Haidt själv har skrivit en bok som verkar ansluta nära till föredraget ovan: The Righteous Mind: Why Good People Are Divided by Politics and Religion. Min gode vän Björn Bengtsson har läst den men verkar inte helt övertygad.
Jag vill inte genom att avslöja var Joshua Greene skriver i slutet av boken spoliera ditt nöje av att läsa hans bok, men kan avslöja så mycket som att jag finner att han sprider nytt ljus över Haidts tankar. :-)
SvaraRaderaGanska basic trots allt. Vad som på ett mer objektivt eller neutralt sätt försöker lösa dessa frågor i moderna samhällen är vetenskaplig metod, demokratiska och rättsstatliga principer - för att komma ifrån stamtänkandet och likgiltighet för sanningen. Popper och andra har skrivit mycket bra om detta.
SvaraRaderaReligion, tradition och stam var säkerligen en viktig fas i civilisationens utveckling, men utgjorde hinder för mer demokratiska och vetenskapliga framsteg. Ingen väg tillbaka nu. Att vi evolutionärt har en predisposition för reciprok moral, men knappast rent altruistisk dito är också naturligt att tänka sig.
SvaraRaderaSkithålsteorin, dvs ju mer makt eller pengar, desto större korrelation med att vara/bli en skitstövel är helt säkert sann, och stämmer bra in på zenbuddism, eller för den delen dysterkvisten Schoppenhauer.
SvaraRaderaSedan är det problemet med "först kommer magen sedan moralen", som har vissa empiriska belägg. och sist skalan, moral, (eller solidaritet), hänger nog lite samman med skala, och sannolikt ganska lite med klan. Solidariteten med de egna partigängarna är sannolikt betydligt högre än partimedlemmarna, och solidaritet med dessa högre än med väljaren. Högst upp kan nog solidariteten bli obegränsad / gränslös, genom rövhålsteorin :-) S.W
Kul att du hittade honom. Jag har läst boken The Righteous Mind: Why Good People Are Divided By Politics And Religion. https://en.wikipedia.org/wiki/The_Righteous_Mind
SvaraRaderaRekommenderas varmt, den är från 2012.
Efter att nyligen ha läst både Haidts och Greenes böcker (i omvänd ordning) är min uppfattning att Greene är *betydligt* vassare.
SvaraRaderaFaktum är att jag mot slutet av Haidts bok upplevde honom som desperat raljerande: Han vill så gärna vara en upplyst "liberal" men blir med åren alltmer konservativ (och religiös?) och svingar vilt omkring sig för att försvara sina instinkter.
Kärnan in Haidts bok är ett enda diagram. Förutom de metodologiska invändningar man kan ha om detta (se t.ex. Greene) är större delen av boken spekulation.
Visst är det intressant att människor värderar olika aspekter på olika sätt. Jag tycker att detta är det viktigaste forskningsområdet som finns! Men Haidt kommer inte mycket längre än till att formulera det uppenbara. Han lyckas vare sig förklara varför; eller föreslå lösningar. Framför allt är han mer intresserad av att motivera status quo än av att det långsiktigt bästa och rätta.
Ja Haidt är bra! Tycker dock att han är lite för pessimistisk, något jag skrev om här.
SvaraRaderahttps://dndebattbetyg.wordpress.com/2014/11/20/jonathan-haidt-och-politisk-rationalism/
Intressant och super-rimlig analys!
Radera/daniel