DN rapporterade i lördags om diskussionerna kring huruvida covid-19-pandemin kan ha sitt ursprung i en labbläcka från Wuhan Institute of Virology (WIV), och hur Anthony Fauci (av DN kallad "USA:s Anders Tegnell") därvid hamnat i blåsväder. Artikeln bjuder på följande passage:
- En annan ingrediens som är mumma för konspirationsteoretikerna är att Wuhan-labbet fått internationella bidrag för sin forskning - bland annat från den smittskyddsmyndighet som Anthony Fauci är chef för - och det påstås också att det bedrevs viss forskning som syftade till att förändra virus.
För det andra, "konspirationsteoretikerna". DN:s reporter Juan Flores gör sitt bästa att framställa labbläckediskussioner som konspirationsteorier. Men att gain-of-function-forskning förekommer på viruslaboratorier här och var inklusive på WIV är som sagt obstridligt, liksom det faktum att många incidenter förekommit genom historien (inte minst i samband med sovjetiska biovapenprogram) där farliga smittämnen läckt från biolaboratorier. Härtill är även bristen på transparens hos kinesiska myndigheter ett okontroversiellt faktum. Om vi lägger samman dessa saker med det osäkra evidensläget (troligtvis finns inte någon enda människa som med säkerhet känner till virusets ursprung) och den allmänmänskliga benägenheten att önsketäkna och skylla ifrån sig, så inses lätt att labbläckehypotesen inte förutsätter några konspirationer eller hemliga överenskommelser i rökiga rum.
Ändå var det så labbläckehypotesen framställdes genom hela 2020: som en konspirationsteori. Därigenom blev ämnet mer eller mindre tabu i anständiga kretsar.2 Tongivande härvidlag blev den Lancet-artikel i början av 2020, med en rad tunga namn på författarlistan, som förkunnade att "We stand together to strongly condemn conspiracy theories suggesting that COVID-19 does not have a natural origin".3
Tonläget har emellertid under 2021 förändrats, mycket tack vare ett par gedigna artiklar - av Nicholas Baker i New York Magazine, respektive Nicholas Wade i Bulletin of the Atomic Scientists - som pekar dels på svagheterna i den evidens som framhölls i Lancet-artikeln, dels på omfattande annan evidens som mer tyder på en labbläcka.4 Allt fler seriösa tänkare och debattörer betraktar nu labbläckehypotesen som minst lika sannolik som hypotesen om virusets naturliga ursprung,5 och tabut får nu anses tillräckligt brutet för att möjliggöra förutsättningslös och seriös diskussion i frågan. Men DN har inte hängt med, och fortsätter att vifta med konspirationsteoristämpeln.
Jag skulle gärna se att DN tänkte om på denna punkt, för frågan om covid-virusets ursprung är viktig. Det handlar inte i första hand om någon historisk kuriositet eller om att avgöra den uppmärksammade vadslagningen mellan Martin Rees och Steven Pinker, eller ens om att peka finger mot de eventuella skyldiga, utan om att försätta oss i ett så bra kunskapsläge som möjligt för att förebygga nästa pandemi, som mycket väl kan komma att bli långt värre än covid-19.
Fotnoter
1) Med gain-of-function-forskning avses modifiering av virus eller andra smittämnen för att göra dem mer smittsamma eller farligare. Avsikten är att lära sig mer om vad mutationer i naturen kan tänkas åstadkomma och därigenom öka vår beredskap inför framtida smittoutbrott. Inom bland annat xrisk-forskningen är vi emellertid många som anser att risken för labbläckor gör gain-of-function-forskningen oacceptabelt farlig. Jag berörde saken kort i min bok Here Be Dragons från 2016, och uttryckte tillfredsställelse över att Obamaadministrationen 2014 beslutat om att förbjuda federal finansiering av gain-of-function-forskning, men detta förbud upphävdes några år senare under Trump (och Fauci), och hur som helst så behövs såklart skarpare lagstiftning än så för att säkerställa att vårdslös forskning av detta slag upphör.
2) I mer oanständiga kretsar var det däremot fritt fram, något som kan ha bidragit ytterligare till att misskreditera labbläckehypotesen bland anständigt folk.
3) Artikeln meddelar också "We declare no competing interests", vilket är vilseledande med tanke på att initiativtagaren till artikeln, Peter Daszak, har starka kopplingar till gain-of-function-forskningen vid WIV.
4) Den som hellre läser på svenska kan alternativt vända sig till Ola Wongs artikel i Kvartal.
5) Bland dem som de senaste veckorna till och med vågat uppge en subjektiv bayesiansk sannolikhet för labbläckehypotesen återfinns bland andra jag själv (55%), Nate Silver (60%), och Eliezer Yudkowsky (80%).
Nature har nu publicerat en artikel som diskuterar möjligheten till labbläcka.
SvaraRaderaDe har säkert rätt att virologilaboratorier tenderar att forska om lokalt endemiska virus. Jag undrar dock hur många av dessa som bedriver "gain-of-function" forskning syftande till att möjliggöra spridning bland människor.
De har säkert även rätt i att 3 % av kodonen för Arginin i SARS-CoV-2 är CGG, men jag undrar vad oddsen är att två av dessa ska finnas i sekvensen för furinklyvning.
Den största svagheten i artikeln tycks vara att författarna inte gör någon ansats att väga den differentiella evidensen för virusets möjliga ursprung mot varandra. Jag ser ingen anledning varför man ska förutsätta naturligt ursprung tills motsatsen bevisats. Jag förhåller mig hellre agnostisk och hoppas att vi kan få mer klarhet i frågan längre fram.