Det är glädjande att fler forskare än jag ser behovet av publik diskussion om artificiell intelligens (AI), om dess risker och möjligheter, och om allas vår framtid. Specifikt välkomnar jag att mina Chalmerskollegor Devdatt Dubhashi och Moa Johansson tillsammans med (den här på bloggen välkände) David Sumpter från Uppsala universitet tar upp dessa saker i dagens GP. Deras debattartikel bär rubriken Sprid inte skrämselpropaganda om artificiell intelligens, och är ett svar på min GP-artikel från förra veckan med rubriken Ledande AI-företag spelar rysk roulette med mänsklighetens överlevnad (vilken jag rapporterade om i min förra bloggpost). Dessvärre brister deras artikel i framför allt ett par avseenden: dels slarvig läsning av vad jag skrivit, dels torgförandet av en polariserande falsk dikotomi.1 Låt mig behandla dessa i tur och ordning.
1. Slarvig läsning
Det mest iögonfallande exemplet på så slarvig läsning att den nästan ser illvillig ut är Devdatts, Moas och Davids påstående att jag skulle "utmåla ChatGPT som ett direkt hot mot mänsklighetens överlevnad". Har ni hört så dumt? Om jag någonsin skulle beslås med ett sådant påstående om ChatGPT:s förmågor skulle jag naturligtvis rodna av skam. Det jag säger i min GP-artikel är emellertid något helt annat, nämligen att OpenAI:s ambition att utveckla artificiell generell intelligens (AGI) i kombination med deras otåliga och kapplöpningsinfluerade benägenhet att släppa produkter vilkas ofarlighet ännu inte ordentligt säkerställts utgör ett hot mot mänsklighetens överlevnad. Deras release av ChatGPT illustrerar denna benägenhet, men det är som sagt något helt annat än att ChatGPT i sig skulle utgöra ett sådant hot.
En annan mening som sticker ut är den där Devdatt, Moa och David hävdar att "Häggströms åsikt [är] att vi inom 10–20 år kommer ha självförbättrande, medveten och illvillig [...] AGI". Detta är en förvanskning av min position på så många plan att jag knappt vet var jag skall börja, men i alla fall:
- Den påstådda tidtabellen bygger på min GP-formulering "på sistone har allt fler bedömare pekat på 10-20 år fram i tiden som en fullt möjlig tidtabell [för AGI]". Här har finns alltså en glidning både från vad som är fullt möjligt till vad som faktiskt kommer att ske, och från vad "allt fler bedömare" anser till vad jag själv skulle anse. I själva verket vet åtminstone David (både från min bok Tänkande maskiner och från våra årliga debatter på Chalmers) att min subjektiva sannolikhetsfördelning för när ett AGI-genombrott är att vänta är väldigt mycket mer utspridd än så.
- Om vi hamnar i en situation med en "självförbättrande, medveten och illvillig AGI" är vi med all sannolikhet rökta, men tvärtemot den ståndpunkt Devdatt, Moa och David tillskriver mig så förutspår jag inte att så kommer att inträffa, utan alla mina debattinlägg på detta område syftar till att vi bör undvika att hamna i den situationen.
- Vadå "medveten"? Jag säger inte ett knyst om medvetande i min GP-artikel, och åter vill jag hänvisa till Tänkande maskiner, där jag ägnar ett helt kapitel (som jag bara inte begriper hur David kan ha missat) åt att förklara dels varför jag är agnostisk i frågan om huruvida AI-medvetande överhuvudtaget är möjligt, dels varför den frågan i själva verket har på sin höjd perifer betydelse för risken att vi går under i en AI-apokalyps.
- Det här med att AGI:n skulle vara "illvillig" är också ett misstförstånd. Jag ser det som tämligen osannolikt att vi drabbas av en superintelligent AGI som verkligen vill oss illa. Desto större är risken (om vi inte sköter våra kort väl när det gäller AI alignment) att en sådan AGI har en målsättning för vilken mänskligheten rätt och slätt är irrelevant och som aktualiserar det default-scenario jag i min GP-artikel lånade av Eliezer Yudkowsky: "AI:n varken hatar dig eller älskar dig, men du är gjord av atomer som den kan ha annan användning för".
2. Polariserande falsk dikotomi
I min ovan nämnda Tänkande maskiner från 2021 behandlar jag en bred uppsättning viktiga framtidsfrågor i samband med AI, vilka jag (lite grovt) delar upp i de jordnära och de högtflygande. De jordnära handlar om risker och möjligheter med AI-teknologier som antingen redan finns eller uppenbart står för dörren, medan de högtflygande handlar om AGI-genombrott, Singulariteter och liknande. Båda dessa kategorier av framtidsfrågor är väldigt viktiga, men tyvärr finns en tendens hos forskare och debattörer att ställa dem mot varandra. I ett föredrag i november förra året som jag tidigare uppmärksammat här på bloggen ger den amerikanske datalogen Scott Aaronson förljande tillspetsade men inte helt felaktiga beskrivning av läget:
-
To an outsider hearing the terms ''AI safety,'' ''AI ethics,'' ''AI alignment,'' they all sound like kind of synonyms, right? It turns out, and this was one of the things I had to learn going into this, that AI ethics and AI alignment are two communities that despise each other. It’s like the People’s Front of Judea versus the Judean People’s Front from Monty Python.
-
[T]he people who want less racist AI now, and the people who want to not be killed by murderbots in twenty years, need to get on the same side right away. The problem isn't that we have so many great AI alignment solutions that we should squabble over who gets to implement theirs first. The problem is that the world's leading AI companies do not know how to control their AIs. Until we solve this, nobody is getting what they want. [kursivering i original]
Fotnot
1) Utöver detta ogillar jag artikelförfattarnas anklagelser om att jag skulle ägna mig åt "skrämselpropaganda" och "sensationslystna påståenden". Som jag förklarade mer utförligt i en bloggpost från 2017 rubricerad Killer robots and the meaning of sensationalism är det inte alla varningsord om extrema och fruktansvärda framtidsscenarier som förtjänar dylika stämplar, utan det hänger på om de risker som påtalas är reella eller påhittade. Troligtvis håller Devdatt, Moa och David med om detta i princip, men de trampar i så fall alldeles fel när de placerar mina varningsord i den senare kategorin.
* * *
Edit 27 februari 2023: När jag fick se debattinlägget av Devdatt, Moa och David bestämde jag mig omedelbart för att deras kritik mot min ursprungsartikel inte var substantiell nog att förtjäna ett bemötande i GP. Denna bloggpost kunde gott räcka, tänkte jag. Efter påstötning från GP:s debattredaktion om att en slutreplik trots allt var önskvärd så gick jag till slut med på att skriva en sådan. Den är nu publicerad, med rubriken Forskareliten är övertygad om att AI snart kan bli smartare än människan.
SvaraRaderaJa, det finns många debattörer som vill förenkla tillvaron in absurdum på olika sätt. Här en mening som jag alldeles nyss tillfogade texten som jag mailade dig för ett tag sedan:
Livet kommer sannolikt framåtskrida, men på ett pluralistiskt sätt. Något annat sätt gives inte.
Jag delar din oro och hoppas att jag, trots begränsat utrymme, lyckades återge din syn på ChatGPT mer korrekt i de här texterna:
SvaraRaderahttps://www.dagensarena.se/opinion/nu-sker-varldens-viktigaste-kapplopning-vi-maste-sakta-ner/
https://www.socialeurope.eu/the-global-ai-race-its-time-to-slow-down
Tack German, jag har noterat dina texter med uppskattning!
RaderaDu skulle också kunna ta en titt på den här texten, om du tror att en super-AI behöver få intelligent etisk guidning snarare än att bara bromsas ner:
SvaraRaderahttps://www.un-intelligible.org/projects/values/51comm91.php
Jag tyckte det vore rimligt att fråga ChatGPT vad den själv tyckte, så jag klistrade in de båda artiklarna från GP och bad hen svara själv - detta blev resultatet:
SvaraRadera"Olle Häggströms artikel lyfter upp viktiga frågor om AI-teknologin och dess påverkan på samhället. Det är sant att AI-system kan innehålla fördomar och att användningen av sådana system kräver ansvarsfull reglering. Häggström oroar sig också för möjligheten att utveckla Artificiell Generell Intelligens (AGI) som kan utgöra ett hot mot mänsklighetens överlevnad. Detta är dock en oro som delas av endast en bråkdel av aktiva forskare och utvecklare inom AI. Dessutom förvränger en sådan oro om AGI utveckling fokus från verkliga utmaningar inom användningen av AI-teknologi som bör adresseras nu.
Devdatt Dubhashi, Moa Johansson och David Sumpters svar på Häggströms artikel är en välbehövlig replik som lyfter upp poängen om behovet av ansvarsfull reglering och användning av AI-teknologi. De påpekar att AI redan används i dag för att hitta molekyler till nya läkemedel och att tekniken kan användas till gott om den används ansvarsfullt. Samtidigt förstärker de också poängen om att AI-system kan innehålla fördomar och hur vi behöver utbilda allmänheten om hur dessa system fungerar.
Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka på både de potentiella farorna och fördelarna med AI-teknologi. Vi behöver ansvarsfull reglering och användning av denna teknologi samtidigt som vi utbildar allmänheten om hur den fungerar. Detta kan leda till stora fördelar för samhället, men det är också viktigt att vara medveten om de potentiella riskerna och arbeta för att minimera dem."