Människan behöver många olika näringsämnen för att må bra. Olika livsmedel innehåller olika näringsämnen i olika proportioner, och det är därför vi behöver en mångsidig kost.
Denna självklarhet innebär också att det finns ett fiffigt universalknep för den som önskar racka ned på något livsmedel X som hen inte gillar: att beakta dess klimatutsläpp räknat per enhet näringsämne Y, där man valt ut Y som något som X knappt ens innehåller alls. Det är på det viset man kan få till groteska nyhetsankor, som den som dök upp i förra månaden om att sallad skulle vara mindre klimatvänligt än bacon (här är originalstudien). Vem äter sallad för att fylla sitt kaloribehov? (Retorisk fråga.) Ett annat exempel på samma fiffiga knep är den uppmärksammade insändare i DN i september där en av allt att döma skogstokig herre vid namn Björn Hammarskjöld dömer ut vegetarianism baserat på någon beräkning som bygger på att vegetarianer får hela sin näringsförsörjning enbart från gurka.1
För en mer sansad och vederhäftig syn på kosthållning och klimat hänvisar jag gärna till mina kunniga Chalmerskollegor på avdelningen för fysisk resursteori; se t.ex. det här mediaframträdandet och den här artikeln. En vettig lista över olika livsmedels västhusgasutsläpp finns i den här rapporten (Tabell 2 s 9-10) från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Fotnot
1) Hammarskjöld, som håller sig med den förrädiskt akademiskt klingande titeln "assisterande professor i pediatrik", gillar att torgföra allehanda tokstollerier.
I min vardag försöker jag tänka på klimatavtrycket i de livsmedel jag köper. Men jag tänker nästan mer på övrig miljö och biologisk mångfald. Skulle jag byta min ekologiska komjölk mot ett mjölkliknande havresubstitut skulle mulens mångfald bli lidande. Samma med kött. Irländska eller sydamerikanska nöt har något lägre klimatpåverkan men är sämre för övrig miljö än svenska natrurbetesdito (Karl Ivar Kumm SLU har jobbat en del med de frågorna).
SvaraRaderaSå det som är bra för klimatet är inte nödvändigtvis bäst för miljön och vice versa. Sedan finns det såklart produkter som är dåliga ur båda hänseendena, men de behöver man ju inte köpa.
Japp, det är flerdimensionellt och komplext. Och vi har ju också frågan om lidandet hos djur i köttindustrin, som för mig nog väger ännu tyngre.
RaderaDet är också en viktig dimension.
RaderaPersonligen skulle jag helst se att gårdsslakt och gårdsförsäljning blev lättare. Då kom man åtminstone undan transporterna som jag betraktar som ett av de värre leden i köttindustrin.
Sedan kan man fundera över vilka djur vi äter och vilka vi inte äter. Bland däggdjur och fåglar är tex kanin en av de absolut fodereffektivaste proteinförädlarna. Men kanin går i princip inte att få tag på i sverige (annat än i specialbutiker) och eftersom det inte finns någon efterfrågan så föds de inte heller upp på det viset. Jag vet inte ens om vilthandlarna i någon större utsträckning säljer vildkanin...
Karl Ivar Kumm har forskat en hel del på utedrift året runt. Finns många fördelar för djuren med det, men även vissa risker. Det finns även ekonomiska fördelar och fördelar genom minskad antibiotikaanvändning. Dock så sätter dagens djurskyddsregler stopp för det vilket jag upplever som missriktad välvilja.
Några av mina tankar i ämnet:
http://lammunge.blogspot.se/2012/05/varfor-ko-slapp-och-om-utedrift-aret-om.html
http://lammunge.blogspot.se/2013/01/sverige-behover-fler-betesdjur-inte.html
Även vegetarianer bör tänka miljömässigt. Man bör till exempel uppmärksamma varifrån sojabönor och palmolja kommer. Det är vanligt att man hugger ned regnskogar för att kunna odla dessa och även andra grödor. Därmed uppstår, förutom en betydande klimatpåverkan, även en risk för att olika djurarter utrotas. Jag tänker inte i första hand på tiger och noshörning, utan på skalbaggar och insekter. Antagligen utrotas arter av "småkryp" redan innan de ens upptäckts av människan. Deras betydelse för det ekologiska nätverket är i så fall totalt okänd. Att utrota arter anser jag vara än allvarligare än att utrota individer.
SvaraRaderaDjurens lidande under uppfödningen och inför slakten är något de flesta väljer att förtränga. Det finns ingen anledning att nonchalera förhållandena för några tamdjur över huvud taget. Att dessutom slentrianmässigt överutnyttja antibiotika innebär en stor framtida fara.
Jag har turen att ha en hustru som är duktig på att tillaga vegetariska rätter. Hon säger sig ha alla tänkbara miljöaspekter i åtanke under sin matlagning. Därmed kan vi ha åtminstone sex köttfria dagar per vecka.
Jag skummad igenom rapporten lite snabbt, första intrycket var att de räknade bort co2 utsläppen från "att köra traktor".
SvaraRaderaDet är förstås bra att göra begränsningar i en rapport, men att ta den som ett argument i en disskution om miljöpåverkan är kanske inte så bra, eftesom just fossila utsläpp där har en central roll.
Sen hade det förstås varit bra om de hade tagit in data från ett ekologiskt alternativ också.
Alternativen de redovisade verkade vara intensivjordbruk och ännu intensivare jordbruk.
Så för oss som föredrar ekologiskt jordbruk där just djurens "utsläpp" är centralt för fortsatt växtodling känns den lite tunn.
Inte helt tokig iakttagelse om man betänker mängden av sallad i plastförpackningar. En styrning till bacon kan då minska klimatutsläppet.
SvaraRadera