- Med en av mina medpanelister på torsdag, datalogen Thore Husfeldt, har jag de senaste åren haft långa och givande diskussioner om AI-framtid, och trots att vi i vissa centrala frågor förbivit djupt oeniga har vi nu samlat oss till en gemensam artikel i dagens Sydsvenska Dagbladet med rubriken Om frihet är målet behövs en plan för hur ett samhälle utan arbete ska organiseras.1
- Med anledning av paneldebatten kontaktades jag i slutet av förra veckan av Sveriges främsta schacknyhetssajt Inte bara schack och av Sveriges näst främsta schacknyhetssajt schack.se,2 något som resulterade i bloggposter på båda ställena, rubricerade Paneldiskussioner i Lund och Stockholm respektive Efter Alpha Zero – ska vi vara rädda för AI.3
3) Vad gäller den sistnämnda vill jag en gnutta skamset framhålla att den inte är den bästa intervju jag givit. Jag svarade på frågorna via epost och hade ont om tid, och antog lite förhastat att det skulle komma följdfrågor. Jag borde åtminstone ha utvecklat att par av de mer korthuggna svaren. "Den potential AI har att berika samhällsekonomin och våra liv är enorm, men det gäller även riskerna" hade helt klart varit ett bättre och mer balanserat svar än "Riskerna är enorma" på frågan om huruvida vi bör vara rädda för AI.4 Och vad gäller jämförelsen mellan ett schackprogram och en robotiserad kassörska kunde jag exempelvis ha farmhållit att medan schackprogrammet har en välavgränsad spelplan, väldefinierade regler och en klockrent specificerad målfunktion så är allt detta ofantligt mycket mer komplicerat och oklart för en snabbköpskassörska, som behöver vara kapabel att hantera inte bara standardsituationer som att kvittorullen tar slut eller att kundens kreditkort visar sig ogiltigt, utan även en miljard andra situationer, som 6-åringen som gråter över att ha tappat bort sin förälder någonstans i den stora affären, pensionären som insisterar på att det stått i tidningen att grönkålen kostar 19:90, och fyllot som vomerar på varubandet eller som ställd inför upplysningen att endast personaltoalett finns svarar med att hota att urinera i lösgodiset.
4) Strängt taget tillför väl inte det längre svaret någon information som läsaren inte kan väntas redan känna till, men det handlar här mer om social signalering än om informationsöverföring i snäv mening. Det är viktigt för mig att framstå som en klok och balanserad tänkare snarare än som en extremist och en domedagspredikant.
Hur stora är chanserna att basinkomst kommer införas? Får vi ett tredje världskrig som ett resultat av massarbetslöshet? Kommer världens AI-förmögna lyckas ta ihjäl snart sagt alla människor som inte behövs? Får de hjälp av en super-AI med detta eller kommer super-AI:n snarare införa en global kommunism/socialism även om det inte är vad världens miljardärer önskar? Hur stor (liten) är sannolikheten att ny energiteknik och rymden frälser oss från de planetära gränserna?
SvaraRaderaNu väntar jag mig att du svarar på alla mina frågor, Olle! ☺
En robotiserad kassörska/försäljare kanske inte är så svåruppnåelig så länge kunderna också är robotiserade (just det var sensmoralen i en Kalle Anka-serie publicerad 1993).
SvaraRaderaAngående jobb som automatiseras bort (eller inte gör det) rekommenderar jag David Graebers "Bullshit Jobs". Författaren hävdar att minst 30% av alla jobb (oftast kontorsjobb) faktiskt är onödiga och meningslösa både för dem som har dem och för samhället, och oftast också för organisationerna där de jobbar. Detta enligt undersökningar där folk själva får avgöra om deras jobb är meningslösa, och gäller på vinstdrivande företag lika väl som i statliga byråkratier. Han går igenom olika typer av meningslösa jobb och vad detta skulle kunna bero på, och hävdar att egentligen hade vi redan kunnat vara i en situation där vi alla skulle behöva jobba mycket mindre pga automatisering, men det har skapats "bullshit"-jobb istället.
SvaraRadera