Scenario 1: Ett herrelöst lok skenar fram mot en grupp om fem personer som befinner sig på rälsen och inte kan ta sig därifrån, och som kommer att dödas av loket om inte du ingriper. Du har möjlighet att rädda dessa fem genom att slå om en växel så att loket styrs in på ett stickspår, där det dessvärre finns en annan person som inte kan ta sig därifrån och som därför kommer att dödas om du slår om växeln. Vad gör du?
Scenario 2: Ett herrelöst lok skenar fram mot en grupp om fem personer som befinner sig på rälsen och inte kan ta sig därifrån, och som kommer att dödas av loket om inte du ingriper. Du står på en bro ovanför järnvägsrälsen tillsammans med en tjock herre som du kan knuffa ned på rälsen, vilket skulle kosta honom livet, men också stoppa lokets framfart och därmed rädda de fem personerna där nere.1 Vad gör du?
Ur strikt konsekvensutilitaristisk synvinkel är dessa båda problem ett och samma - ty i båda fallen dör en person om du skrider till handling, medan fem andra dör om du underlåter att agera.2 Ändå visar studier på området att folk i allmänhet är betydligt mer benägna att skrida till handling i Scenario 1 än i Scenario 2. Det är intressant att fundera över varför.
De båda moraliska dilemman som scenarierna presenterar hör till vad som på engelska kallas trolley problems, och studiet av dem kallas trolleyology (någon etablerad svensk term finns inte, men trolley betyder väl ungefär "mindre spårburet fordon"). De kan varieras - och har varierats - näst intill i det oändliga. En lättläst och trevlig lekmannaintroduktion till detta område av etikfilosofin presenterades för en tid sedan i tidskriften The Prospect, och en annan läsvärd text återfinns i senaste numret av Philosophy Now.
Mer än en gång har jag träffat på reaktionen "Löjligt!" inför trolleyologin. Den negativa reaktionen tycks bottna i observationen att trolleyologins scenarier är verklighetsfrämmande, på så vis att verkliga etiska dilemman alltid är betydligt mer komplicerade. Jag vill gärna försvara trolleyologin mot denna kritik. Förvisso är scenarierna osannolika och starkt stiliserade, men jag menar att det i denna överförenkling också finns något gott.
Det är en angelägen uppgift för etikfilosofin att kartlägga och försöka förstå våra grundläggande moraliska intuitioner - oavsett om avsikten är att skapa ett koherent moralsystem som överensstämmer med dessa, eller om vi vill försöka korrigera vissa av intuitionerna för att de står i alltför stark konflikt med andra och viktigare moraliska principer. Inför våra ställningstaganden i mer verklighetstrogna och komplicerade situationer kan det vara vanskligt att identifiera vilka som är de avgörande faktorerna som leder oss att vilja handla på ett visst sätt. Som ett led i identifierandet av dessa, och i linje med den reduktionism3 som framför allt inom naturvetenskapen banat väg för så stora vetenskapliga landvinningar, är det klokt att försöka studera de enskilda faktorerna i så avskalade och isolerade sammanhang som möjligt. Det är just detta som trolleyologin söker åstadkomma. När man på så vis lyckats identifiera goda kandidater till avgörande faktorer kan man sedan gå vidare med att plugga in dessa i mer verklighetsnära sammanhang för att få grepp om hurpass robusta trolleyologins resultat är.
Fotnoter
1) Det hjälper inte om du kastar dig själv framför loket - du är för klent byggd för att kunna stoppa dess framfart och rädda de fem där nere.
2) Den rättrogne utilitaristen finner också att det i båda fallen är rätt att skrida till handling, av det enkla skälet att fem människoliv väger tyngre än ett.
3) Se Hanno Esséns utmärkta essä i Folkvett häromåret för en introduktion till (det ofta missförstådda) begreppet reduktionism.
Scenario 2: Ett herrelöst lok skenar fram mot en grupp om fem personer som befinner sig på rälsen och inte kan ta sig därifrån, och som kommer att dödas av loket om inte du ingriper. Du står på en bro ovanför järnvägsrälsen tillsammans med en tjock herre som du kan knuffa ned på rälsen, vilket skulle kosta honom livet, men också stoppa lokets framfart och därmed rädda de fem personerna där nere.1 Vad gör du?
Ur strikt konsekvensutilitaristisk synvinkel är dessa båda problem ett och samma - ty i båda fallen dör en person om du skrider till handling, medan fem andra dör om du underlåter att agera.2 Ändå visar studier på området att folk i allmänhet är betydligt mer benägna att skrida till handling i Scenario 1 än i Scenario 2. Det är intressant att fundera över varför.
De båda moraliska dilemman som scenarierna presenterar hör till vad som på engelska kallas trolley problems, och studiet av dem kallas trolleyology (någon etablerad svensk term finns inte, men trolley betyder väl ungefär "mindre spårburet fordon"). De kan varieras - och har varierats - näst intill i det oändliga. En lättläst och trevlig lekmannaintroduktion till detta område av etikfilosofin presenterades för en tid sedan i tidskriften The Prospect, och en annan läsvärd text återfinns i senaste numret av Philosophy Now.
Mer än en gång har jag träffat på reaktionen "Löjligt!" inför trolleyologin. Den negativa reaktionen tycks bottna i observationen att trolleyologins scenarier är verklighetsfrämmande, på så vis att verkliga etiska dilemman alltid är betydligt mer komplicerade. Jag vill gärna försvara trolleyologin mot denna kritik. Förvisso är scenarierna osannolika och starkt stiliserade, men jag menar att det i denna överförenkling också finns något gott.
Det är en angelägen uppgift för etikfilosofin att kartlägga och försöka förstå våra grundläggande moraliska intuitioner - oavsett om avsikten är att skapa ett koherent moralsystem som överensstämmer med dessa, eller om vi vill försöka korrigera vissa av intuitionerna för att de står i alltför stark konflikt med andra och viktigare moraliska principer. Inför våra ställningstaganden i mer verklighetstrogna och komplicerade situationer kan det vara vanskligt att identifiera vilka som är de avgörande faktorerna som leder oss att vilja handla på ett visst sätt. Som ett led i identifierandet av dessa, och i linje med den reduktionism3 som framför allt inom naturvetenskapen banat väg för så stora vetenskapliga landvinningar, är det klokt att försöka studera de enskilda faktorerna i så avskalade och isolerade sammanhang som möjligt. Det är just detta som trolleyologin söker åstadkomma. När man på så vis lyckats identifiera goda kandidater till avgörande faktorer kan man sedan gå vidare med att plugga in dessa i mer verklighetsnära sammanhang för att få grepp om hurpass robusta trolleyologins resultat är.
Fotnoter
1) Det hjälper inte om du kastar dig själv framför loket - du är för klent byggd för att kunna stoppa dess framfart och rädda de fem där nere.
2) Den rättrogne utilitaristen finner också att det i båda fallen är rätt att skrida till handling, av det enkla skälet att fem människoliv väger tyngre än ett.
3) Se Hanno Esséns utmärkta essä i Folkvett häromåret för en introduktion till (det ofta missförstådda) begreppet reduktionism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar